Jakob återvänder hem
1Men Jakob fick höra att Labans söner klagade: ”Han har tagit allt vår far ägde, och sin rikedom har han fått på vår fars bekostnad.” 2Snart märkte Jakob att Laban blev kylig i sin attityd mot honom.
3Herren talade nu till Jakob och sa till honom: ”Återvänd till dina förfäders land och till dina släktingar där, och jag ska vara med dig.”
4Därför skickade Jakob en dag efter Rakel och Lea och bad dem komma ut på fälten, där han höll till med hjordarna. 5”Jag ser att er far är kyligare mot mig än vad han var tidigare”, sa han till dem. ”Men min fars Gud har varit med mig. 6Ni vet hur hårt jag har arbetat för er far, så mycket jag orkat, 7men han har lurat mig och tio gånger ändrat min lön, men Gud har inte tillåtit honom att skada mig. 8När han sa att de spräckliga djuren skulle bli min lön, födde hela hjorden spräckliga djur och när han sa att jag kunde få de strimmiga djuren, blev alla lammen strimmiga. 9På så sätt har Gud tagit er fars boskap och gett den till mig.
10Vid tiden för djurens parning hade jag en dröm och såg att bockarna som parade sig med hjorden var strimmiga, spräckliga och brokiga. 11I min dröm ropade sedan Guds ängel på mig: ’Jakob!’ Jag svarade: ’Här är jag’. 12Ängeln sa till mig: ’Alla bockar som parar sig med flocken är brokiga, spräckliga och strimmiga. Jag har nämligen sett allt som Laban har gjort mot dig. 13Jag är den Gud du mötte i Betel där du smorde en minnessten och gav ett löfte till mig. Lämna nu genast detta land och återvänd till det land där du föddes.’ ”
14Rakel och Lea svarade: ”Det finns ingenting kvar för oss här av vår fars rikedom. 15Behandlar han inte oss som främlingar? Han har sålt oss och det han fick för oss, har han redan gjort slut på. 16De rikedomar som Gud har tagit från vår far tillhör oss och våra barn. Gör därför precis som Gud har sagt till dig!”
Laban förföljer Jakob
17Jakob lyfte då upp sina barn och sina hustrur på kamelerna. 18Han tog med sig all sin boskap och all sin egendom som han skaffat sig i Paddan Aram. Så begav han sig hemåt till sin far Isak i Kanaans land. 19Laban hade gått iväg för att klippa sina får och då stal Rakel sin fars husgudar. 20Jakob bedrog också araméen Laban genom att ge sig iväg utan förvarning. 21Han flydde med alla sina ägodelar, gick över floden Eufrat och till Gileads bergsbygd. 22Laban fick inte reda på att de hade flytt förrän tre dagar senare. 23Då samlade han sina manliga släktingar och tog upp jakten. Han hann ifatt dem i Gileads bergsbygd efter sju dagar. 24Den natten kom Gud till araméen Laban i en dröm och sa till honom: ”Akta dig noga för att säga något, vare sig gott eller ont, till Jakob!” 25Laban kom ifatt Jakob där han hade slagit läger i Gileads bergsbygd och Laban och hans följe slog också läger där.
26”Vad menar du med detta?” sa Laban till Jakob. ”Du har lurat mig och rövat bort mina döttrar som fångar, tillfångatagna i strid. 27Varför smet du iväg och lurade mig? Du sa ingenting och lät mig inte ordna en avskedsfest med sång och spel, med tamburiner och lyror? 28Varför fick jag inte kyssa mina barnbarn och säga adjö till mina döttrar? Du har burit dig dumt åt! 29Det skulle stå i min makt att skada dig, men din faders Gud visade sig för mig i natt och sa till mig: ’Akta dig noga för att säga något till Jakob, vare sig gott eller ont.’ 30Men om du hade en sådan hemlängtan, varför stal du mina husgudar?” 31”Jag var rädd”, svarade Jakob. ”Jag trodde att du skulle ta dina döttrar ifrån mig med våld. 32Men när det gäller dina husgudar ska den du finner dem hos dö! Se efter själv, i våra släktingars närvaro, om du finner en enda sak, som är din, så ta den!” Jakob visste nämligen inte att Rakel hade stulit husgudarna.
33Laban gick först till Jakobs tält för att söka igenom det, sedan till Leas, och därefter sökte han i de två bihustrurnas tält. Slutligen gick han till Rakels tält. 34Men Rakel hade gömt husgudarna i kamelsadeln och satt nu på dem. Fastän Laban sökte mycket noggrant i tältet, hittade han dem alltså inte. 35”Bli inte arg, min herre, för att jag inte kan resa mig”, sa Rakel till sin far, ”men jag har mina dagar31:35 En omskrivning för menstruation. just nu.” Hur han alltså än letade efter sina husgudar, hittade han dem inte.
36Nu blev Jakob rasande på Laban: ”Vad är mitt brott? Vad har jag gjort för ont? Du har jagat mig som en brottsling! 37Nu har du letat igenom allt jag äger. Vad har du funnit? Ta nu fram allt som jag har stulit och lägg det här framför oss, framför dina och mina släktingar, så de får döma mellan oss!
38I tjugo år har jag varit tillsammans med dig. Dina tackor och dina getter har aldrig fött i otid, och jag har aldrig rört en enda av dina baggar för att få mat. 39Om något djur anfölls och dödades av vilda djur, kom jag aldrig till dig med det. Nej, jag tog på mig förlusten. Du fick mig också att betala för varje djur som stals från hjorden på dagen och även på natten.
40Jag har arbetat för dig under dagens brännande hetta och under kalla, sömnlösa nätter. 41Ja, i tjugo år har jag varit hos dig och arbetat – fjorton år för att förtjäna dina två döttrar och sex för att få hjorden. Och du har ändrat min lön tio gånger! 42Om inte min fars Gud hade varit med mig – Abrahams Gud, som även Isak fruktade – skulle du ha sänt iväg mig tomhänt. Men Gud har sett mitt lidande och mitt hårda arbete, och det är därför som han fällde domen31:42 fällde domen kan också uppfattas som en tillrättavisning. i natt.”
43Laban svarade: ”Dessa är mina döttrar, barnen är mina, och dessa hjordar och allt du ser här är mitt. Vad kan jag då göra med mina egna döttrar och barnen de fött? 44Låt oss sluta ett förbund med varandra som ska vara ett vittne mellan dig och mig.”
45Då tog Jakob en sten och reste den som ett minnesmärke, 46och han sa till sina släktingar att samla stenar, och de byggde ett stenröse. Sedan åt de en måltid tillsammans på röset. 47Laban kallade röset Jegar Sahaduta och Jakob kallade det Galed.31:47 Båda namnen betyder vittnesröset eller edsröset, på arameiska respektive hebreiska.
48”Detta stenröse ska vara ett vittne mellan dig och mig”, sa Laban. Därför fick det heta Galed. 49Det kallades också Mispa31:49 Mispa betyder vaktplats., för Laban sa: ”Må Herren vaka över oss, även när vi är utom synhåll för varandra. 50Om du är hård mot mina döttrar, eller om du tar dig andra hustrur, kom ihåg att även om ingen människa är närvarande är Gud vittne mellan dig och mig.”31:50 Översättningen är delvis gjord med hjälp av Septuaginta.
51”Här är röset och här är stenstoden som jag har rest mellan dig och mig”, sa Laban till Jakob. 52”Detta röse och denna stod står mellan oss som vittnen för att jag inte ska gå förbi denna plats för att göra dig något ont och att du inte heller ska passera den för att göra mig något ont. 53Må Abrahams Gud och Nachors gudar, deras fäders gudar,31:53 Eller: Må Abrahams Gud och Nachors Gud, deras fäders Gud… Översättningen i bibeltexten ovan är den mer troliga, eftersom det hebreiska verbet ”döma” är i pluralis och Laban verkar skilja mellan Jakobs Gud och Nachors gudar. Jfr även Jos 24:15 där Abrahams familj ursprungligen tjänade andra gudar och Laban hade fortfarande andra gudar. döma mellan oss.” Då svor Jakob en ed vid honom som hans far Isak fruktade. 54Sedan offrade Jakob ett slaktoffer på berget och inbjöd sina släktingar till en måltid och tillbringade sedan natten tillsammans med dem på berget. 55Tidigt nästa morgon steg Laban upp och kysste sina döttrar och barnbarn till farväl och välsignade dem. Sedan återvände han hem.
Nagpalagyo si Jacob kay Laban
1Nakabati si Jacob nga ang mga anak nga lalaki ni Laban nagasiling, “Ginkuha ni Jacob ang halos tanan nga pagkabutang sang aton amay. Ang tanan niya nga manggad naghalin sa pagkabutang sang aton amay.” 2Natalupangdan man ni Jacob nga naglain na ang pagtratar ni Laban sa iya kaysa sang una.
3Nagsiling ang Ginoo kay Jacob, “Pauli ka na sa lugar sang imo katigulangan, didto sa imo mga paryente, kag ako mangin kaupod mo.”
4Gani ginpatawag ni Jacob ang iya mga asawa nga si Raquel kag si Lea nga magkadto didto sa palahalban sang iya mga sapat. 5Nagsiling siya sa ila, “Natalupangdan ko nga naglain na ang pagtratar sang inyo amay sa akon kaysa sang una. Pero wala ako pagpabay-i sang Dios sang akon amay. 6Nakahibalo man kamo nga nagserbisyo ako sa inyo amay hasta sa akon masarangan, 7pero gintunto pa niya ako. Napulo gid ka beses nga ginliwat-liwat niya ang akon suhol. Pero wala ako pagpabay-i sang Dios nga daog-daugon lang niya. 8Kon magsiling gani si Laban nga ang kambang nga mga kanding amo ang suhol ko, puro man kambang ang bata sang mga kanding. 9Ginkuha sang Dios ang kasapatan sang inyo amay kag ginhatag sa akon.”
10Nagsiling pa gid si Jacob, “Sang tion sang pagpahigal sang mga sapat, nagdamgo ako. Nakita ko nga ang mga lalaki nga kanding nga nagakasta sa mga babayi nga kanding mga kambang. 11Sa akon nga damgo gintawag ako sang anghel sang Dios. Siling niya, ‘Jacob!’ Nagsabat ako sa iya 12kag nagsiling siya dayon, ‘Tan-awa, tanan nga lalaki nga kanding nga nagakasta sa mga babayi nga kanding mga kambang. Ginhimo ko ini tungod kay nakita ko ang tanan nga ginahimo sa imo ni Laban. 13Ako ang Dios nga nagpakita sa imo didto sa Betel, sa lugar nga sa diin ginbubuan mo sang lana ang bato nga ginpatindog mo bilang handumanan. Kag didto ka man nagsumpa sa akon. Karon, panghimos ka kag maghalin sa sini nga lugar kag magpauli sa lugar nga sa diin ka natawo.’ ”
14Nagsabat si Raquel kag si Lea kay Jacob, “Wala na kami sing may mapanubli sa amon amay. 15Iban na kami nga tawo sa iya pagtan-aw. Ginbaligya niya kami kag ubos na niya gasto ang amon bili. 16Ang tanan nga manggad nga ginbawi sang Dios sa iya kag ginhatag sa imo makabig namon nga amo ang palanublion namon kag sang amon mga anak. Gani tumana ang ginsiling sa imo sang Dios.”
17-18Nanghimos dayon si Jacob agod makapauli sa Canaan, sa lugar sang iya amay nga si Isaac. Ginpasakay niya ang iya mga anak kag mga asawa sa mga kamelyo. Gindala niya ang iya mga kasapatan kag ang tanan niya nga pagkabutang nga iya natipon sa Padan Aram. 19Natabuan sadto nga naglakat si Laban sa pagpanggunting sang iya mga karnero, kag samtang wala siya ginkuha ni Raquel ang mga dios-dios sang iya tatay. 20Natunto ni Jacob si Laban nga Arameanhon tungod wala siya nagsugid nga mahalin na siya. 21Sang paglakat ni Jacob, dala niya ang tanan niya nga pagkabutang. Nagtabok siya sa Suba sang Eufrates kag nagpakadto sa kabukiran sang Gilead.
Ginlagas ni Laban si Jacob
22Tatlo na ka adlaw ang nagligad sang nahibaluan ni Laban nga naglayas sanday Jacob. 23Gani ginlagas niya si Jacob upod ang iya mga paryente sa sulod sang pito ka adlaw. Nalambot nila sanday Jacob didto sa kabukiran sang Gilead. 24Sadto nga gab-i, nagpakita ang Dios kay Laban nga Arameanhon sa damgo. Nagsiling ang Dios sa iya, “Indi pag-anha si Jacob.”
25Nagapatindog sadto si Jacob sang iya tolda sa kabukiran sang Gilead sang naabtan siya ni Laban. Kag didto man nagpatindog sanday Laban sang ila mga tolda. 26Nagsiling si Laban kay Jacob, “Ngaa ginhimo mo ini sa akon? Ngaa gintunto mo ako? Imo pa nga gindala ang akon mga anak nga daw sa mga bihag sa inaway. 27Ngaa gintunto mo ako kag naglakat kamo nga wala maglisensya sa akon? Kon nagsiling lang kamo, akon pa kuntani kamo ginpalakat nga may kinasadya sa sunata sang tamborin kag arpa. 28Wala mo gani ako pagpahaluka sa akon mga apo kag mga anak paglakat nila. Indi gid maayo ining ginhimo mo. 29May rason gid ako kuntani nga halitan ka, ugaling ginpaandaman ako kagab-i sang Dios sang imo amay nga indi ko ikaw pag-anhon. 30Nahibaluan ko nga nahidlaw ka na gid sa inyo, gani gusto mo na nga magpauli. Pero ngaa ginkawat mo ang akon mga dios-dios?”
31Nagsabat si Jacob sa iya, “Wala ako maglisensya sa imo kay nahadlok ako nga basi puwersahon mo ako nga bawion sa akon ang imo mga anak. 32Pero kon parte sa imo mga dios-dios nga nadula, kon makita mo gani ini sa kay bisan sin-o sa amon, pagasilutan siya sang kamatayon. Sa atubangan sang aton mga paryente bilang mga saksi, tan-awa kon may pagkabutang ka diri sa amon kag kon may ara kuhaa.” Wala kahibalo si Jacob nga si Raquel gali ang nagkuha sang mga dios-dios ni Laban.
33Gani ginpangita ni Laban ang iya mga dios-dios sa tolda ni Jacob, sa tolda ni Lea, kag pati sa tolda sang duha ka suluguon nga babayi nga mga asawa ni Jacob. Pero wala gid niya nakita ang iya mga dios-dios. Pagguwa niya sa tolda ni Lea, nagsulod siya dayon sa tolda ni Raquel. 34Pero natago na ni Raquel ang mga dios-dios sa bulsa-bulsa sang hapin sa kamelyo, kag iya ini nga ginpungkuan. Ginpangita ni Laban ang mga dios-dios didto sa tolda ni Raquel pero wala gid niya makita. 35Nagsiling si Raquel sa iya, “Tay, indi ka lang maakig kon indi ako makatindog kay ara abi ang akon pamulanon.” Kag padayon nga nagpangita si Laban pero wala gid niya makita ang iya mga dios-dios.
36Wala na mapunggi ni Jacob ang iya kaakig, gani nagsiling siya kay Laban, “Ano bala nga krimen ang nahimo ko? Ano gid bala ang sala ko nga ginlagas mo gid ako? 37Karon nga nausisa mo na ang tanan ko nga pagkabutang, ti, may nakita ka nga imo? Kon may ara, ibutang diri sa atubangan agod makita sang akon mga paryente kag sang imo mga paryente, kag bahala na sila nga maghukom sa aton. 38Sa sulod sang 20 ka tuig nga didto ako sa inyo, bisan kaisa lang wala gid mahar-asi31:38 mahar-asi: sa English, miscarriage. ang imo mga kanding kag karnero. Kag wala gid ako makaihaw sang imo lalaki nga karnero. 39Wala ko na ginadala sa imo ang mga sapat nga ginpatay sang mabangis nga mga sapat; ginabayluhan ko na lang ini dayon. Ginpabayaran mo man sa akon ang mga sapat nga ginkawat kon adlaw bisan pa ang ginkawat kon gab-i. 40Amo ini ang nangin situasyon ko: Kon adlaw nagaantos ako sa kainit, kag kon gab-i nagaantos ako sa katugnaw. Kag kulang ako permi sang tulog. 41Sa sulod sang 20 ka tuig nga pag-estar ko sa inyo, 14 gid ka tuig nga nagserbisyo ako sa imo para sa imo duha ka anak nga babayi. Nagserbisyo pa gid ako sang anom ka tuig sa pagbantay sang imo mga kasapatan. Pero ano ang ginhimo mo? Kapulo mo nga ginliwat-liwat ang akon suhol. 42Kon wala siguro ako pag-updi sang Dios nga ginatahod sang akon amay nga si Isaac, nga amo man ang Dios ni Abraham, basi ginpalayas mo na ako nga wala gid sing dala bisan ano. Pero nakita sang Dios ang akon kabudlayan kag pagtrabaho, gani ginsaway ka niya kagab-i.”
Ang Kasugtanan ni Jacob kag ni Laban
43Nagsabat si Laban, “Ina nga mga babayi mga anak ko, kag ang ila mga anak mga apo ko. Kag ina nga mga sapat akon man. Tanan nga makita mo akon. Pero karon, ano pa ang mahimo ko sa akon mga anak kag mga apo? 44Ang maayo siguro, mahimo kita sang kasugtanan. Mapatindog kita sang handumanan nga bato nga magapamatuod sang aton kasugtanan.”
45Gani nagkuha si Jacob sang dako nga bato kag iya ini nga ginpatindog bilang handumanan. 46Dayon ginsugo niya ang iya mga paryente nga magtumpok sang mga bato sa higad sini. Pagkatapos nagkaon sila didto sa tinumpok nga mga bato. 47Gin-ngalanan ni Laban ang tinumpok nga mga bato nga Jegar Sahaduta.31:47 Jegar Sahaduta: buot silingon sini sa Aramico nga lingguahe, tinumpok bilang pamatuod. Pero gin-ngalanan ini ni Jacob nga Galeed.31:47 Galeed: buot silingon sini sa Hebreo, tinumpok bilang pamatuod.
48Nagsiling si Laban, “Ining tinumpok nga mga bato magapamatuod sa kasugtanan naton nga duha.” Amo ina ang kabangdanan kon ngaa gin-ngalanan ato nga tinumpok nga Galeed. 49Gintawag man ato nga Mizpa,31:49 Mizpa: buot silingon sa Hebreo, balantayan. tungod kay nagsiling pa gid si Laban, “Kabay pa nga bantayan kita sang Ginoo sa aton pagbululag. 50Kag kon indi maayo ang pagtratar mo sa akon mga anak, ukon magpangasawa ka pa sang iban, dumduma nga bisan indi ako makahibalo, ara ang Dios nga nagapamatuod sang aton kasugtanan.”
51Nagsiling pa gid liwat si Laban kay Jacob, “Ari ang tinumpok nga mga bato kag ang handumanan nga bato nga magapamatuod sang aton kasugtanan. 52Ining tinumpok nga mga bato kag ang handumanan nga bato amo ang magapamatuod sang aton kasugtanan nga indi ako maglapaw sa sining tinumpok nga mga bato agod salakayon ka, kag indi ka man maglapaw sa sining tinumpok nga mga bato kag sa handumanan nga bato agod salakayon ako. 53Kabay pa nga ang dios31:53 dios: ukon, mga dios; ukon, Dios. sang imo lolo nga si Abraham kag ang dios31:53 dios: ukon, mga dios; ukon, Dios. sang akon amay nga si Nahor, nga amo man ang mga dios31:53 mga dios: ukon, dios; ukon, Dios. sang ila amay nga si Tera, amo ang maghukom sa aton nga duha.” Nagsumpa man dayon si Jacob kay Laban sa ngalan sang Dios nga ginatahod sang iya amay nga si Isaac. 54Naghalad si Jacob sang sapat didto sa bukid, kag dayon gintawag niya ang iya mga paryente nga magkaon. Didto sila sa bukid nagtulog pagkagab-i.
55Aga pa gid sang madason nga adlaw, ginpanghalukan ni Laban kag ginbendisyunan ang iya mga anak kag mga apo, kag naglakat siya pauli.
