Abram och Lot går skilda vägar
1Abram begav sig alltså från Egypten med sin hustru och allt han ägde till Negev, och Lot följde med honom. 2Abram var nu mycket rik och ägde boskap, silver och guld. 3Han fortsatte sedan från lägerplats till lägerplats, från Negev mot Betel, till den plats där han förut hade slagit läger mellan Betel och Aj, 4och där han byggt ett altare. Där åkallade han nu Herren igen.
5Också Lot, som förflyttade sig tillsammans med Abram, hade får och nötboskap och tält. 6Landet kunde inte försörja dem båda, för de hade så stora egendomar att de inte kunde stanna på samma plats tillsammans. 7Stridigheter uppstod mellan Abrams och Lots herdar. (Kanaanéerna och perisséerna bodde i landet vid den tiden.) 8Då sa Abram till Lot: ”Det får inte råda osämja mellan dig och mig och mellan våra herdar. Vi är ju nära släktingar. 9Är inte hela landet öppet för dig? Skilj dig ifrån mig! Går du åt vänster så går jag åt höger. Går du åt höger så går jag åt vänster.”
10Lot såg ut över Jordanslätten, som var väl bevattnad överallt. Hela området ända bort till Soar var som Herrens trädgård eller som Egyptens land. Detta var innan Herren hade förstört Sodom och Gomorra. 11Därför valde Lot hela Jordanslätten. Han gick österut, och på så sätt skildes de från varandra. 12Abram stannade nämligen i Kanaans land, medan Lot bodde bland städerna på slätten och slog läger på en plats nära staden Sodom. 13Människorna i Sodom var onda och syndade mycket mot Herren.
14Efter det att Lot gått därifrån, sa Herren till Abram: ”Se dig omkring, från din plats åt norr och söder, öster och väster. 15Hela detta land som du kan se ska jag ge till dig och dina ättlingar för all framtid. 16Jag ska ge dig många ättlingar, ja, som dammkornen som inte kan räknas ska inte heller dina ättlingar kunna räknas. 17Vandra nu omkring i landet, ty jag ska ge dig det.” 18Då flyttade Abram sitt tält till Mamres ekar nära Hebron och byggde där ett altare till Herren.
Abram y Lot se separan
1Abram subió de Egipto con su esposa, con Lot y con todos sus bienes, en dirección a la región del Néguev. 2Abram se había hecho muy rico en ganado, plata y oro.
3Desde el Néguev, Abram fue de lugar en lugar hasta regresar al lugar donde había acampado al principio, entre Betel y Hai. 4En ese lugar había erigido antes un altar; allí invocó Abram el nombre del Señor.
5También Lot, que iba acompañando a Abram, tenía ovejas, vacas y tiendas de campaña. 6La región donde estaban no daba abasto para mantener a los dos porque tenían muchas posesiones como para vivir juntos. 7Por eso comenzaron los pleitos entre los pastores de los rebaños de Abram y los que cuidaban los ganados de Lot. En aquel tiempo los cananeos y los ferezeos también habitaban allí.
8Así que Abram dijo a Lot: «No debe haber pleitos entre nosotros ni entre nuestros pastores, porque somos parientes. 9Allí tienes toda la tierra a tu disposición. Por favor, aléjate de mí. Si te vas a la izquierda, yo me iré a la derecha y si te vas a la derecha, yo me iré a la izquierda».
10Lot levantó la vista y observó que todo el valle del Jordán era tierra de regadío, como el jardín del Señor o como la tierra de Egipto en dirección a Zoar. Así era antes de que el Señor destruyera a Sodoma y a Gomorra. 11Entonces Lot escogió para sí todo el valle del Jordán y partió hacia el oriente. Fue así como Abram y Lot se separaron. 12Abram se quedó a vivir en la tierra de Canaán, mientras que Lot se fue a vivir entre las ciudades del valle, estableciendo su tienda de campaña cerca de la ciudad de Sodoma. 13Los habitantes de Sodoma eran malvados y cometían muy graves pecados contra el Señor.
14Después de que Lot se separó de Abram, el Señor le dijo: «Abram, levanta la vista desde el lugar donde estás. Mira hacia el norte y hacia el sur, hacia el este y hacia el oeste. 15Yo te daré a ti y a tu descendencia, para siempre, toda la tierra que abarca tu mirada. 16Multiplicaré tu descendencia como el polvo de la tierra. Si alguien puede contar el polvo de la tierra, también podrá contar tus descendientes. 17¡Levántate, recorre el país a lo largo y a lo ancho porque a ti te lo daré!».
18Entonces Abram levantó de allí su tienda de campaña y se fue a vivir cerca de Hebrón, junto al bosque de encinas de Mamré. Allí erigió un altar al Señor.
