Ezechiel 9 – NTLR & NUB

Nouă Traducere În Limba Română

Ezechiel 9:1-11

Uciderea idolatrilor

1După aceea a strigat cu glas tare în auzul urechilor mele, zicând: „Să se apropie străjerii cetății, fiecare cu arma lui de distrugere!“ 2Și iată că șase bărbați veneau dinspre drumul Porții de Sus, care este înspre nord, fiecare cu arma lui distrugătoare în mână. Între ei era un om îmbrăcat în haine de in, care avea la brâu o călimară. Ei au venit și s‑au oprit în apropierea altarului de bronz.

3Slava Dumnezeului lui Israel s‑a ridicat dintre heruvimii de unde era și a venit deasupra pragului Casei. Apoi El l‑a chemat pe bărbatul care era îmbrăcat în haine de in și care avea călimara la brâu. 4Domnul i‑a zis: „Străbate cetatea, străbate Ierusalimul și fă un semn pe frunțile celor ce suspină și gem din cauza tuturor urâciunilor care se săvârșesc în mijlocul ei.“

5Iar celorlalți le‑a zis în auzul urechilor mele: „Străbateți cetatea în urma lui și ucideți! Ochii voștri să nu arate milă și să nu cruțați pe nimeni! 6Bătrâni și tineri, fecioare, copii și femei, pe toți să‑i ucideți! Însă de toți aceia care au primit semnul să nu vă atingeți! Începeți chiar din Sfântul Meu Lăcaș!“ Așa că ei au început cu bătrânii care erau înaintea Casei.

7El le‑a zis: „Întinați Casa și umpleți‑i curțile cu morți! Porniți!“ Ei au pornit și au ucis prin cetate.

8În timp ce ucideau ei, eu am rămas singur.

Atunci m‑am aruncat cu fața la pământ și am strigat, zicând:

– Ah, Stăpâne Doamne! Vei distruge Tu toată rămășița lui Israel, revărsându‑Ți furia peste Ierusalim?

9El mi‑a zis:

– Nelegiuirea Casei lui Israel și Iuda este mare, este foarte mare. Țara este plină de vărsare de sânge, iar cetatea este plină de nedreptate, căci ei zic: „Domnul a părăsit țara și Domnul nu vede!“ 10De aceea nu voi avea milă de ei și nu‑i voi cruța, ci voi face să cadă asupra capului lor faptele lor.

11Și, iată, bărbatul îmbrăcat în haine de in și cu călimara la brâu s‑a întors cu următorul mesaj: „Am făcut cum ai poruncit!“

Swedish Contemporary Bible

Hesekiel 9:1-11

Avgudadyrkarnas dom

1Sedan hörde jag honom ropa med hög röst: ”För hit stadens väktare, var och en med sitt förstörelsevapen i handen!” 2Då kom sex män ut genom den övre porten, den mot norr, var och en med sitt dödsbringande vapen i hand. Bland dem var en man klädd i linnekläder och med ett skrivdon vid sin höft. De kom in och ställde sig vid kopparaltaret. 3Israels Guds härlighet höjde sig nu från keruben som den hade vilat på och flyttade sig till templets tröskel. Han ropade på mannen som var klädd i linnekläder och hade skrivdonet vid sin höft. 4Herren sa till honom: ”Gå genom staden Jerusalem och gör ett märke9:4,6 I grundtexten det hebreiska alfabetets sista bokstav, taw, som i gammalhebreiskan liknar ett kryss eller ett kors, och som markerade äganderätt, i detta fall Herrens. i pannan på dem som suckar och klagar över allt det avskyvärda som bedrivs där.”

5Till de andra hörde jag honom säga: ”Följ efter honom genom staden och döda! Visa inget förbarmande, ingen förskoning! 6Döda åldring likväl som ung man och ung kvinna, barn och vuxen kvinna, döda och förgör. Men rör ingen som bär märket. Börja vid min helgedom!” De började då med de män, de äldste, som stod framför templet.

7Han sa till dem: ”Orena templet! Fyll förgården med de dräpta! Gå nu!” De gick då ut för att döda i staden. 8Medan de dödade, var jag ensam. Jag föll ner med ansiktet mot jorden och ropade: ”O, Herre, Herre! Vill du utplåna allt som finns kvar av Israel, när du nu utgjuter din vrede över Jerusalem?”

9Han svarade mig: ”Israels och Judas synd är mycket stor, och landet är fullt av blodsutgjutelse och staden full av laglöshet. De säger: ’Herren har övergett landet, Herren ser inget.’ 10Därför ska jag inte visa något förbarmande, inte skona dem. Jag ska ge dem igen för vad de har gjort.”

11Då kom mannen som var klädd i linnekläder och bar skrivdon vid sin höft tillbaka och sa: ”Jag har gjort som du befallde mig.”