1 Regi 10 – NTLR & NUB

Nouă Traducere În Limba Română

1 Regi 10:1-29

Regina din Șeba îl vizitează pe Solomon

(2 Cron. 9:1-12)

1Când regina din Șeba a auzit despre faima lui Solomon datorată Numelui Domnului, a venit ca să‑l pună la încercare prin întrebări grele. 2Ea a sosit la Ierusalim însoțită de o caravană foarte numeroasă, având cu ea cămile încărcate cu mirodenii, foarte mult aur și pietre prețioase. Ea a venit la Solomon și i‑a vorbit despre tot ce avea pe inimă. 3Solomon i‑a răspuns la toate întrebările; nu a fost nimic prea greu pe care regele să nu fi știut să i‑l clarifice. 4Când regina din Șeba a văzut toată înțelepciunea lui Solomon, palatul pe care‑l zidise, 5mâncarea de la masa lui, locuința slujitorilor săi, slujirea servitorilor săi, veșmintele acestora, paharnicii lui și arderile lui de tot, pe care le aducea la Casa Domnului,5 Sau: și scările pe care el urca la Casa Domnului i s‑a tăiat răsuflarea.

6Apoi i‑a zis regelui: „Așadar, este adevărat ce am auzit în țara mea despre faptele tale și despre înțelepciunea ta! 7Dar nu am crezut aceste lucruri până când nu am venit și până nu le‑am văzut cu ochii mei. Iată însă că nu mi s‑a spus nici măcar pe jumătate! Tu ai mai multă înțelepciune și bogăție decât se spune în zvonul pe care l‑am auzit. 8Ferice de oamenii tăi, ferice de acești slujitori ai tăi care stau mereu înaintea ta și care aud înțelepciunea ta! 9Binecuvântat să fie Domnul, Dumnezeul tău, Care Și‑a găsit plăcerea în tine, punându‑te pe tronul lui Israel. Domnul îl iubește pe vecie pe Israel! El te‑a pus rege ca să faci judecată și dreptate.“

10Și ea i‑a dăruit regelui o sută douăzeci de talanți10 Aproximativ 3,6 t. de aur, o mare cantitate de mirodenii, precum și pietre prețioase. Niciodată n‑au mai fost aduse așa de multe mirodenii ca acelea pe care regina din Șeba i le‑a dăruit regelui Solomon. 11(Corăbiile lui Hiram, care au adus aur din Ofir, au mai adus din Ofir și mari cantități de lemn de almug11-12 Sau: algum, specie de ienupăr, cu lemn plăcut mirositor. și pietre prețioase. 12Din lemnul de almug, regele a făcut trepte pentru Casa Domnului și pentru palatul regelui, lire și harfe pentru cântăreți. Niciodată n‑a mai fost adus lemn de almug și nici n‑a mai fost văzut de atunci.) 13Regele Solomon i‑a dat reginei din Șeba tot ce ea a dorit și a cerut, pe lângă ceea ce regele Solomon i‑a dăruit din generozitate. După aceea, ea a plecat și s‑a întors în țara sa împreună cu slujitorii săi.

Pericolele gloriei lui Solomon: condamnarea lui Solomon

(2 Cron. 1:14-17; 9:13-28)

14Cantitatea de aur care intra anual în vistieria lui Solomon era de șase sute șaizeci și șase de talanți14 Peste 20 t. de aur, 15în afară de cel care venea de la negustori și din negoțul comercianților, de la toți regii Arabiei și de la guvernatorii țării.

16Regele Solomon a făcut două sute de scuturi mari din aur bătut, pentru fiecare scut folosind câte șase sute de șecheli16 Aproximativ 7 kg; unitatea de măsură nu este dată în TM, putând fi vorba și despre șase sute de beka, echivalentul a aproximativ 3,5 kg. de aur, 17și trei sute de scuturi mici din aur bătut, pentru fiecare dintre aceste scuturi folosind câte trei mine17 Aproximativ 1,8 kg. de aur. Regele le‑a pus în Palatul Pădurii Libanului.

18Regele a mai făcut și un tron mare din fildeș și l‑a poleit cu aur curat. 19Tronul avea șase trepte, iar partea de sus era rotundă în spate. De fiecare parte a tronului era câte o rezemătoare, iar lângă fiecare rezemătoare era așezat câte un leu. 20Alți doisprezece lei erau așezați de‑o parte și de alta a celor șase trepte. Așa ceva nu se mai făcuse pentru niciun regat. 21Toate vasele de băut ale regelui Solomon erau din aur și toate vasele din Palatul Pădurii Libanului erau din aur curat. Niciunul nu era din argint; acesta era considerat fără valoare în zilele lui Solomon. 22Căci regele avea pe mare corăbii de Tarșiș22 Sau: corăbii de negoț; Tarșiș era probabil cea mai îndepărtată colonie feniciană în acea vreme, situată în Spania ori Sardinia. De aceea, o „corabie de Tarșiș“ era una solidă, în stare să transporte marfă la distanțe mari. care navigau împreună cu corăbiile lui Hiram și o dată la trei ani aduceau aur, argint, fildeș, maimuțe și păuni.

23Regele Solomon i‑a întrecut în bogăție și în înțelepciune pe toți regii pământului. 24Toată lumea căuta să‑l vadă pe Solomon, ca să‑i asculte înțelepciunea pe care Dumnezeu o pusese în inima lui. 25An de an, fiecare dintre cei care veneau își aducea darul: vase de argint și de aur, haine, arme, mirodenii, cai și catâri.

26Solomon a adunat care și cai; avea o mie patru sute de care și douăsprezece mii de cai26 Sau: călăreți., pe care îi ținea în cetățile pentru care, precum și împreună cu el, la Ierusalim. 27Regele a făcut ca argintul să fie, în Ierusalim, la fel de obișnuit precum pietrele, iar cedrii la fel de numeroși precum sicomorii de pe zona deluroasă27 Sau: din Șefela, zona cu dealuri joase, piemontană, situată între centrul muntos al Canaanului și țărmul Mediteranei.. 28Caii lui Solomon erau aduși din Egipt28-29 Sau: din Muzur sau Musri, în Capadocia (Asia Mică). și din Kue28 Probabil Cilicia, în Asia Mică.; negustorii regelui îi cumpărau din Kue pe un preț stabilit. 29Un car era cumpărat din Egipt cu șase sute de șecheli29 Sau: sicli, greutate de bază, comună la toate popoarele semite antice; existau mai multe tipuri de șechel: regal (2 Sam. 14:26; aproximativ 13 gr), obișnuit (aproximativ 12 gr) și cel al Lăcașului (aproximativ 10 gr); greutatea șechelului a variat în diferite vremuri și în diferite zone; aproximativ 7 kg. de argint, iar un cal cu o sută cincizeci de șecheli29 Aproximativ 2 kg.. Tot astfel, prin mâna lor, se aduceau cai și care pentru toți regii hitiților și pentru regii Aramului.

Swedish Contemporary Bible

1 Kungaboken 10:1-29

Drottningen av Saba på besök

(2 Krön 9:1-12)

1När drottningen av Saba hörde ryktet om Salomo och Herrens namn, kom hon för att pröva honom med svåra frågor. 2Hon kom till Jerusalem med en mycket stor karavan av kameler, lastade med kryddor, guld i stor mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade i tankarna. 3Salomo gav henne svar på alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för kungen att förklara. 4När drottningen av Saba såg all Salomos vishet och palatset han byggt, 5rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i Herrens hus, blev hon andlös av förundran.

6Hon sa till kungen: ”Allt jag har hört om dig och din vishet i mitt eget land är alltså sant! 7Jag kunde inte tro det man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte berättat hälften för mig! Din vishet och din rikedom överträffar allt jag hört. 8Lyckliga är dina män10:8 Enligt bl.a. Septuaginta kvinnor; antagligen är det folket generellt som åsyftas. och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet! 9Välsignad vare Herren, din Gud, som har funnit behag i dig och satt dig på Israels tron! I sin eviga kärlek till Israel har Herren satt dig till dess kung för att du ska sörja för lag och rättfärdighet.”

10Hon gav kungen över fyra ton guld och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Så mycket kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig förts in i landet sedan dess.

11När också kung Hirams fartyg anlände med guld från Ofir, förde de även med sig stora mängder almugträ10:11 Almug är den hebreiska benämningen på ett för oss okänt träslag. och ädelstenar. 12Kungen använde almugträet till inredningen i Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har varken förr eller senare funnits i landet.

13Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, förutom allt som han av kunglig frikostighet skänkte henne. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.

Salomos oerhörda rikedom

(2 Krön 1:14-17; 9:13-28)

14Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton10:14 666 talenter. En talent var ca 34 kilo, men vikten har varierat., 15förutom det som handelsmän och affärsmän kom med, liksom kungarna i Arabien och ståthållarna i landet. 16Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 600 siklar10:16 Det framkommer inte i den masoretiska texten vilken viktenhet som avses utan bara 600. Eftersom vikten av guld ofta (och så gott som alltid av silver) uppgavs i sikel, är beräkningen här också gjord utifrån att det rörde sig om 600 sikel. 1 sikel=12 gram, vilket alltså här ger en vikt på 7,2 kilo. Men det kan också ha rört sig om en halv sikel, beka, vilket i så fall ger halva mängden. 17och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av tre minor10:17 Här uppges viktenheten, tre minor (jfr not till 10:16). 1 mina motsvarade 50 siklar, dvs. 600 gram. Det har dock också förekommit viktsystem där en mina var 60 siklar. Vikten som uppges här är mindre än i 2 Krön 9:16. guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset.

18Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med fint guld. 19Den hade sex trappsteg, och ett ryggstöd som var avrundat upptill. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 20Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike.

21Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting.

22Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams fartyg, och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar10:22 Översättningen av de hebreiska djurbenämningarna är något osäker..

23Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden. 24Från hela världen kom människor för att lyssna till hans gudagivna vishet. 25Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

26Salomo samlade också vagnar och hästar. Han hade 1 400 vagnar och 12 000 hästar, dels i vagnstäderna, dels hos kungen i Jerusalem. 27Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28Salomos hästar köptes i Egypten och Kuve10:28 Egypten kan möjligen läsas Musri (liknar hebreiskans Misrajim, Egypten) och tillsammans med Kuve var de i så fall områden i närheten av Kilikien som var kända för hästavel.. Kungens uppköpare importerade dem från Kuve. 29Varje vagn som de importerade från Egypten kostade 600 siklar silver och en häst 150 siklar. De exporterade dem också till hettiternas och araméernas kungar.