New Living Translation

1 Kings 1

David in His Old Age

1King David was now very old, and no matter how many blankets covered him, he could not keep warm. So his advisers told him, “Let us find a young virgin to wait on you and look after you, my lord. She will lie in your arms and keep you warm.”

So they searched throughout the land of Israel for a beautiful girl, and they found Abishag from Shunem and brought her to the king. The girl was very beautiful, and she looked after the king and took care of him. But the king had no sexual relations with her.

Adonijah Claims the Throne

About that time David’s son Adonijah, whose mother was Haggith, began boasting, “I will make myself king.” So he provided himself with chariots and charioteers and recruited fifty men to run in front of him. Now his father, King David, had never disciplined him at any time, even by asking, “Why are you doing that?” Adonijah had been born next after Absalom, and he was very handsome.

Adonijah took Joab son of Zeruiah and Abiathar the priest into his confidence, and they agreed to help him become king. But Zadok the priest, Benaiah son of Jehoiada, Nathan the prophet, Shimei, Rei, and David’s personal bodyguard refused to support Adonijah.

Adonijah went to the Stone of Zoheleth[a] near the spring of En-rogel, where he sacrificed sheep, cattle, and fattened calves. He invited all his brothers—the other sons of King David—and all the royal officials of Judah. 10 But he did not invite Nathan the prophet or Benaiah or the king’s bodyguard or his brother Solomon.

11 Then Nathan went to Bathsheba, Solomon’s mother, and asked her, “Haven’t you heard that Haggith’s son, Adonijah, has made himself king, and our lord David doesn’t even know about it? 12 If you want to save your own life and the life of your son Solomon, follow my advice. 13 Go at once to King David and say to him, ‘My lord the king, didn’t you make a vow and say to me, “Your son Solomon will surely be the next king and will sit on my throne”? Why then has Adonijah become king?’ 14 And while you are still talking with him, I will come and confirm everything you have said.”

15 So Bathsheba went into the king’s bedroom. (He was very old now, and Abishag was taking care of him.) 16 Bathsheba bowed down before the king.

“What can I do for you?” he asked her.

17 She replied, “My lord, you made a vow before the Lord your God when you said to me, ‘Your son Solomon will surely be the next king and will sit on my throne.’ 18 But instead, Adonijah has made himself king, and my lord the king does not even know about it. 19 He has sacrificed many cattle, fattened calves, and sheep, and he has invited all the king’s sons to attend the celebration. He also invited Abiathar the priest and Joab, the commander of the army. But he did not invite your servant Solomon. 20 And now, my lord the king, all Israel is waiting for you to announce who will become king after you. 21 If you do not act, my son Solomon and I will be treated as criminals as soon as my lord the king has died.”

22 While she was still speaking with the king, Nathan the prophet arrived. 23 The king’s officials told him, “Nathan the prophet is here to see you.”

Nathan went in and bowed before the king with his face to the ground. 24 Nathan asked, “My lord the king, have you decided that Adonijah will be the next king and that he will sit on your throne? 25 Today he has sacrificed many cattle, fattened calves, and sheep, and he has invited all the king’s sons to attend the celebration. He also invited the commanders of the army and Abiathar the priest. They are feasting and drinking with him and shouting, ‘Long live King Adonijah!’ 26 But he did not invite me or Zadok the priest or Benaiah or your servant Solomon. 27 Has my lord the king really done this without letting any of his officials know who should be the next king?”

David Makes Solomon King

28 King David responded, “Call Bathsheba!” So she came back in and stood before the king. 29 And the king repeated his vow: “As surely as the Lord lives, who has rescued me from every danger, 30 your son Solomon will be the next king and will sit on my throne this very day, just as I vowed to you before the Lord, the God of Israel.”

31 Then Bathsheba bowed down with her face to the ground before the king and exclaimed, “May my lord King David live forever!”

32 Then King David ordered, “Call Zadok the priest, Nathan the prophet, and Benaiah son of Jehoiada.” When they came into the king’s presence, 33 the king said to them, “Take Solomon and my officials down to Gihon Spring. Solomon is to ride on my own mule. 34 There Zadok the priest and Nathan the prophet are to anoint him king over Israel. Blow the ram’s horn and shout, ‘Long live King Solomon!’ 35 Then escort him back here, and he will sit on my throne. He will succeed me as king, for I have appointed him to be ruler over Israel and Judah.”

36 “Amen!” Benaiah son of Jehoiada replied. “May the Lord, the God of my lord the king, decree that it happen. 37 And may the Lord be with Solomon as he has been with you, my lord the king, and may he make Solomon’s reign even greater than yours!”

38 So Zadok the priest, Nathan the prophet, Benaiah son of Jehoiada, and the king’s bodyguard[b] took Solomon down to Gihon Spring, with Solomon riding on King David’s own mule. 39 There Zadok the priest took the flask of olive oil from the sacred tent and anointed Solomon with the oil. Then they sounded the ram’s horn and all the people shouted, “Long live King Solomon!” 40 And all the people followed Solomon into Jerusalem, playing flutes and shouting for joy. The celebration was so joyous and noisy that the earth shook with the sound.

41 Adonijah and his guests heard the celebrating and shouting just as they were finishing their banquet. When Joab heard the sound of the ram’s horn, he asked, “What’s going on? Why is the city in such an uproar?”

42 And while he was still speaking, Jonathan son of Abiathar the priest arrived. “Come in,” Adonijah said to him, “for you are a good man. You must have good news.”

43 “Not at all!” Jonathan replied. “Our lord King David has just declared Solomon king! 44 The king sent him down to Gihon Spring with Zadok the priest, Nathan the prophet, and Benaiah son of Jehoiada, protected by the king’s bodyguard. They had him ride on the king’s own mule, 45 and Zadok and Nathan have anointed him at Gihon Spring as the new king. They have just returned, and the whole city is celebrating and rejoicing. That’s what all the noise is about. 46 What’s more, Solomon is now sitting on the royal throne as king. 47 And all the royal officials have gone to King David and congratulated him, saying, ‘May your God make Solomon’s fame even greater than your own, and may Solomon’s reign be even greater than yours!’ Then the king bowed his head in worship as he lay in his bed, 48 and he said, ‘Praise the Lord, the God of Israel, who today has chosen a successor to sit on my throne while I am still alive to see it.’”

49 Then all of Adonijah’s guests jumped up in panic from the banquet table and quickly scattered. 50 Adonijah was afraid of Solomon, so he rushed to the sacred tent and grabbed on to the horns of the altar. 51 Word soon reached Solomon that Adonijah had seized the horns of the altar in fear, and that he was pleading, “Let King Solomon swear today that he will not kill me!”

52 Solomon replied, “If he proves himself to be loyal, not a hair on his head will be touched. But if he makes trouble, he will die.” 53 So King Solomon summoned Adonijah, and they brought him down from the altar. He came and bowed respectfully before King Solomon, who dismissed him, saying, “Go on home.”

Notas al pie

  1. 1:9 Or to the Serpent’s Stone; Greek version supports reading Zoheleth as a proper name.
  2. 1:38 Hebrew the Kerethites and Pelethites; also in 1:44.

Swedish Contemporary Bible

1 Kings 1

Salomos regeringstid


Salomo blir kung

Adonia försöker ta makten

1När kung David blev mycket gammal, var han frusen av sig och kunde inte bli varm hur många filtar man än bredde på honom. 2Hans tjänare sade då till honom: ”Herre, låt oss leta reda på en ung jungfru åt kungen, en som ska ta hand om dig, kung, och sköta om dig! Hon kan ligga i din famn så att du, min herre och kung, blir varm!”

3Man sökte över hela landet för att få tag på en ung, vacker flicka och slutligen fann man Avishag från Shunem som fördes till kungen. 4Hon var mycket vacker och hon tog hand om kungen och passade upp honom, men kungen hade inget intimt umgänge med henne.

5Adonia, vars mor var Haggit, upphöjde sig själv och talade om att han skulle bli kung. Han skaffade sig vagnar och ryttare och femtio män att springa före vagnen. 6Hans far hade aldrig velat gå till rätta med honom och fråga varför han uppförde sig så. Adonia såg mycket bra ut och han var född efter Absalom. 7Han förhandlade med Joav, Serujas son, och prästen Evjatar och de gav honom sitt stöd. 8Men prästen Sadok och Benaja, Jojadas son, profeten Natan, Shimi, Rei och Davids livgarde höll inte med Adonia.

9Adonia offrade får, tjurar och gödkalvar vid Ormstenen nära Rogelkällan. Han bjöd alla sina bröder, kungens söner och alla de män i Juda som var i kungens tjänst. 10Men han bjöd inte in profeten Natan, Benaja, livgardet och sin bror Salomo.

11Då frågade profeten Natan Salomos mor Batseba: ”Känner du till att Haggits son Adonia nu är kung och att vår herre David inte ens vet om det? 12Om du vill rädda ditt eget och din son Salomos liv, så ska du göra som jag råder dig. 13Du ska genast gå till kung David och fråga honom: ’Min herre och kung, har du inte med en ed lovat mig, din tjänarinna, att min son Salomo ska bli kung efter dig och sitta på din tron? Hur kan det då komma sig att Adonia nu blivit kung?’ 14Medan du talar med honom ska jag komma in och bekräfta allt du säger.”

15Batseba gick till den gamle kungen i hans rum där Avishag skötte om honom. 16Batseba bugade sig djupt för honom och böjde knä. David frågade henne: ”Vad önskar du?”

17”Min herre och kung”, svarade hon. ”Du svor inför Herren, din Gud, och lovade mig, din tjänarinna, att min son Salomo skulle efterträda dig på tronen, 18men nu har Adonia blivit kung i stället utan att du ens vet om det! 19Han har offrat oxar, gödkalvar och en mängd får och han har bjudit alla dina söner och prästen Evjatar och Joav, överbefälhavaren för hären, men inte din tjänare Salomo. 20Nu är hela Israels ögon riktade mot dig, min herre och kung, för att du ska kungöra vem som ska efterträda dig på tronen. 21Annars kommer min son Salomo och jag att betraktas som brottslingar så snart du, min herre och kung, är borta och vilar hos dina fäder.”

22Medan hon fortfarande talade med kungen, kom profeten Natan. 23Man meddelade kungen att profeten Natan var där och Natan kom in till kungen. Han bugade sig djupt för kungen med ansiktet mot marken 24och frågade: ”Min herre och kung, har du utsett Adonia att bli kung efter dig? 25I dag har han gått ner och offrat mängder av tjurar, gödkalvar och får och han har inbjudit kungasönerna, befälhavarna för hären och prästen Evjatar. De äter och dricker tillsammans med honom och ropar: ’Länge leve kung Adonia!’ 26Men mig, din tjänare, prästen Sadok och Benaja, Jojadas son, och din tjänare Salomo har han inte bjudit. 27Har detta skett med din vetskap, kung, utan att du sagt ett ord till dina tjänare om vem som ska efterträda dig på tronen?”

David gör Salomo till tronföljare

28”Kalla tillbaka Batseba!” sa David. Batseba kom omedelbart och gick fram till kungen igen.

29Kung David gav då ett löfte under ed: ”Så sant Herren lever, han som har räddat mig från alla faror, 30idag ska jag fullfölja vad jag med ed lovat inför Herren, Israels Gud: din son Salomo ska bli kung efter mig och sitta på min tron.”

31Då bugade sig Batseba djupt inför honom med ansiktet mot marken och sa: ”Må min herre och kung David leva i evighet!”

32”Kalla hit prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son”, befallde kungen.

När de kom inför kungen, 33sa han till dem: ”Ta med er mina män och för Salomo till Gichon! Han ska rida på min egen mulåsna. 34Där ska prästen Sadok och profeten Natan smörja honom till kung över Israel. Sedan ska ni blåsa i horn och ropa: ’Länge leve kung Salomo!’ 35För honom sedan tillbaka hit och han ska sätta sig på min tron som den nye kungen i mitt ställe, för jag har utsett honom till furste över Israel och Juda.”

36”Amen! Må Herren min herre kungens Gud bekräfta detta”, svarade Benaja, Jojadas son. 37”Må Herren vara med Salomo på samma sätt som han har varit med dig, min herre och kung David, och må hans rike bli ännu mäktigare än ditt!”

38Prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son, gick därifrån med keretéerna och peletéerna och tog med sig Salomo till Gichon och han red på kung Davids egen mulåsna. 39Sadok tog hornet med olja från tältet och smorde Salomo. Man blåste i horn och allt folket ropade: ”Länge leve kung Salomo!”

40Sedan återvände de alla efter honom under flöjtspel och jubelrop så att marken skakade. 41Adonia och hans gäster hörde också all uppståndelsen just som de skulle avsluta sin fest. ”Vad är det för larm som hörs från staden?” frågade Joav när han hörde hornsignalerna.

42Innan han hunnit säga mer, kom prästen Evjatars son Jonatan. ”Kom hit”, sa Adonia. ”En man som du kommer säkert med goda nyheter!” 43”Nej”, ropade Jonatan. ”Vår herre kung David har gjort Salomo till kung! 44Han har skickat med honom prästen Sadok och profeten Natan och Benaja, Jojadas son, keretéerna och peletéerna och de har satt Salomo på kungens mulåsna. 45Sadok och Natan har smort honom till kung i Gichon. Nu har de just kommit tillbaka jublande och hela staden firar det. Det är därför det är ett sådant oväsen. 46Salomo sitter redan på tronen 47och de styrande har kommit för att gratulera vår kung David och säger: ’Må din Gud göra Salomos namn ännu större än ditt och hans välde ännu större än ditt!’ Kung David tillbad Herren på sin bädd 48och sa: ’Välsignad vare Herren, Israels Gud, som har utsett en efterträdare på min tron och låtit mig få se det med egna ögon!’ ”

49Då flydde Adonia och hans gäster i panik åt olika håll. 50I sin fruktan för Salomo rusade Adonia fram till altaret och grep tag i dess horn.

51Man berättade för Salomo: ”Adonia är rädd för kung Salomo och har gripit tag i altarets horn. Han säger: ’Kung Salomo måste svära att han inte dödar mig, sin tjänare, med svärd!’ ” 52Salomo svarade: ”Om han är en uppriktig man kommer inte ett hår på hans huvud att falla till marken, men om han gör något ont måste han dö.”

53Kung Salomo lät hämta Adonia från altaret. När han kom, bugade han sig djupt för kungen, men Salomo sa till honom: ”Ge dig iväg hem!”