New International Version - UK

Ezekiel 17

Two eagles and a vine

1The word of the Lord came to me: ‘Son of man, set forth an allegory and tell it to the Israelites as a parable. Say to them, “This is what the Sovereign Lord says: a great eagle with powerful wings, long feathers and full plumage of varied colours came to Lebanon. Taking hold of the top of a cedar, he broke off its topmost shoot and carried it away to a land of merchants, where he planted it in a city of traders.

‘“He took one of the seedlings of the land and put it in fertile soil. He planted it like a willow by abundant water, and it sprouted and became a low, spreading vine. Its branches turned towards him, but its roots remained under it. So it became a vine and produced branches and put out leafy boughs.

‘“But there was another great eagle with powerful wings and full plumage. The vine now sent out its roots towards him from the plot where it was planted and stretched out its branches to him for water. It had been planted in good soil by abundant water so that it would produce branches, bear fruit and become a splendid vine.”

‘Say to them, “This is what the Sovereign Lord says: will it thrive? Will it not be uprooted and stripped of its fruit so that it withers? All its new growth will wither. It will not take a strong arm or many people to pull it up by the roots. 10 It has been planted, but will it thrive? Will it not wither completely when the east wind strikes it – wither away in the plot where it grew?”’

11 Then the word of the Lord came to me: 12 ‘Say to this rebellious people, “Do you not know what these things mean?” Say to them: “The king of Babylon went to Jerusalem and carried off her king and her nobles, bringing them back with him to Babylon. 13 Then he took a member of the royal family and made a treaty with him, putting him under oath. He also carried away the leading men of the land, 14 so that the kingdom would be brought low, unable to rise again, surviving only by keeping his treaty. 15 But the king rebelled against him by sending his envoys to Egypt to get horses and a large army. Will he succeed? Will he who does such things escape? Will he break the treaty and yet escape?

16 ‘“As surely as I live, declares the Sovereign Lord, he shall die in Babylon, in the land of the king who put him on the throne, whose oath he despised and whose treaty he broke. 17 Pharaoh with his mighty army and great horde will be of no help to him in war, when ramps are built and siege works erected to destroy many lives. 18 He despised the oath by breaking the covenant. Because he had given his hand in pledge and yet did all these things, he shall not escape.

19 ‘“Therefore this is what the Sovereign Lord says: as surely as I live, I will repay him for despising my oath and breaking my covenant. 20 I will spread my net for him, and he will be caught in my snare. I will bring him to Babylon and execute judgment on him there because he was unfaithful to me. 21 All his choice troops will fall by the sword, and the survivors will be scattered to the winds. Then you will know that I the Lord have spoken.

22 ‘“This is what the Sovereign Lord says: I myself will take a shoot from the very top of a cedar and plant it; I will break off a tender sprig from its topmost shoots and plant it on a high and lofty mountain. 23 On the mountain heights of Israel I will plant it; it will produce branches and bear fruit and become a splendid cedar. Birds of every kind will nest in it; they will find shelter in the shade of its branches. 24 All the trees of the forest will know that I the Lord bring down the tall tree and make the low tree grow tall. I dry up the green tree and make the dry tree flourish.

‘“I the Lord have spoken, and I will do it.”’

Swedish Contemporary Bible

Ezekiel 17

Örnen, cedern och vinrankan

1Herrens ord kom till mig: 2”Du människa, ge israeliterna en gåta, berätta en liknelse för dem. 3Säg: ’Så säger Herren, Herren: En stor örn med starka vingar och långa vingpennor, med täta fjädrar i många färger kom till Libanon och tog cederträdets topp. 4Han bröt av toppskottet och tog det med sig till handelsmännens land. Där planterade han det i handelsstaden.

5Han tog en planta från landet och planterade den i bördig jord. Han satte den som ett pilträd vid rikligt vatten. 6Det slog rot och blev en lågväxande, utbredd vinstock. Dess rankor vände sig mot honom, och dess rötter förblev under honom. Så blev den till en vinstock, som fick grenar och sköt skott.

7Men det kom en annan stor örn med stora vingar och täta fjädrar. Då sköt denna vinstock sina rötter mot honom och sträckte sina grenar mot honom från den plats där den var planterad, för att han skulle ge den vatten. 8Den var redan planterad i god jord vid rikligt vatten, så att den kunde få rankor, bära frukt och bli till en utsökt vinstock.’

9Säg: ’Så säger Herren, Herren: Ska den komma att grönska? Ska han inte dra upp dess rötter och riva av frukten, så att den torkar och de friska skotten vissnar? Det krävs ingen stor kraft eller människoskara för att rycka upp den med rötterna. 10Den är planterad. Ska den komma att grönska? Kommer den inte att torka bort när östanvinden slår den, vissna på den plats där den var planterad?’ ”

11Herrens ord kom till mig: 12”Säg nu till detta upproriska släkte: ’Förstår ni inte vad detta betyder?’ Säg till dem: ’Kungen av Babylonien kom till Jerusalem och tog kungen och furstarna och förde dem med sig till Babylon. 13Sedan tog han en ättling av den kungliga familjen och slöt förbund med honom och lät honom svära en ed. Han förde bort de mäktiga i landet, 14för att riket skulle hållas nere och inte kunna resa sig. Bara genom att hålla fast vid förbundet med honom skulle det bestå.

15Men kungen gjorde uppror mot honom och skickade sändebud till Egypten för att skaffa fram hästar och en stark armé. Kommer han att lyckas? Kan den som gör så komma undan? Kan den som bryter förbundet komma undan?

16Så sant jag lever, säger Herren, han ska dö i Babylon, den kungens land som gjorde honom till kung, för han föraktade eden han svurit honom och bröt förbundet han slutit med honom. 17Farao och hans mäktiga armé och stora här ska inte vara till någon hjälp för honom i kriget, när belägringsvallar reses och stormningsramper byggs för att förgöra många liv. 18Han föraktade eden och bröt förbundet. Han gjorde allt detta, trots att han gett sitt löfte. Han ska inte komma undan.

19Därför säger Herren, Herren: Så sant jag lever, jag ska låta det komma över honom att han föraktade den ed han svurit i mitt namn och bröt mitt förbund. 20Jag ska breda ut mitt nät över honom, han kommer att fångas i min snara, och jag ska ta med honom till Babylon. Där ska jag döma honom för hans trolöshet mot mig. 21Alla hans flyende trupper ska falla för svärdet och de överlevande skingras för alla vindar. Då ska ni inse att jag, Herren, har talat.

22Så säger Herren, Herren: Jag ska själv ta en kvist från den höga cederns topp och plantera den. Jag ska ta ett litet skott från den översta grenen och själv plantera det på toppen av ett högt och mäktigt berg. 23På det höga berget i Israel ska jag plantera det. Det ska få grenar och bära frukt och bli till en ståtlig ceder. Alla slags fåglar ska bo där, bland dess grenar ska de finna skugga. 24Alla markens träd ska förstå att det är jag, Herren, som gör det höga trädet lågt och låter det låga trädet skjuta i höjden, att det är jag som låter det gröna trädet vissna och det torra trädet grönska.

Jag, Herren, har talat, och jag kommer också att göra det.’ ”