New International Version

Psalm 144

Psalm 144

Of David.

Praise be to the Lord my Rock,
    who trains my hands for war,
    my fingers for battle.
He is my loving God and my fortress,
    my stronghold and my deliverer,
my shield, in whom I take refuge,
    who subdues peoples[a] under me.

Lord, what are human beings that you care for them,
    mere mortals that you think of them?
They are like a breath;
    their days are like a fleeting shadow.

Part your heavens, Lord, and come down;
    touch the mountains, so that they smoke.
Send forth lightning and scatter the enemy;
    shoot your arrows and rout them.
Reach down your hand from on high;
    deliver me and rescue me
from the mighty waters,
    from the hands of foreigners
whose mouths are full of lies,
    whose right hands are deceitful.

I will sing a new song to you, my God;
    on the ten-stringed lyre I will make music to you,
10 to the One who gives victory to kings,
    who delivers his servant David.

From the deadly sword 11 deliver me;
    rescue me from the hands of foreigners
whose mouths are full of lies,
    whose right hands are deceitful.

12 Then our sons in their youth
    will be like well-nurtured plants,
and our daughters will be like pillars
    carved to adorn a palace.
13 Our barns will be filled
    with every kind of provision.
Our sheep will increase by thousands,
    by tens of thousands in our fields;
14     our oxen will draw heavy loads.[b]
There will be no breaching of walls,
    no going into captivity,
    no cry of distress in our streets.
15 Blessed is the people of whom this is true;
    blessed is the people whose God is the Lord.

Notas al pie

  1. Psalm 144:2 Many manuscripts of the Masoretic Text, Dead Sea Scrolls, Aquila, Jerome and Syriac; most manuscripts of the Masoretic Text subdues my people
  2. Psalm 144:14 Or our chieftains will be firmly established

Swedish Contemporary Bible

Psaltaren 144:1-15

Psalm 144

Glädje över Guds omsorg

1Av David.

Lovad vare Herren, min klippa,

han som lär mina händer att kriga

och mina fingrar att strida,

2han som är nådig mot mig,

min klippa, min borg,

min befriare och min sköld.

Hos honom söker jag tillflykt.

Han har lagt mitt folk under mig.

3Herre, vad är en människa, att du bryr dig om henne,

ett människobarn för din omtanke?

4Människan är som en vindfläkt,

hennes liv som en flyende skugga.

5Herre, dra undan himlen och stig ner!

Rör vid bergen, så att de ryker.

6Släpp loss blixtarna och skingra dem,

skjut iväg pilarna och driv bort dem.

7Sträck ner dina händer från höjden,

rädda mig, befria mig ur de djupa vattnen,

ur främlingarnas våld.

8Deras mun är full av lögn

och deras högra hand av bedrägeri.

9För dig, Gud, vill jag sjunga en ny sång

och spela på en tiosträngad harpa,

10för du räddar kungarna från nederlaget

och befriar din tjänare David från det onda svärdet.

11Rädda mig! Befria mig från främlingarnas våld!

De, vars munnar är fulla av lögner

och vilkas högra hand är redo till bedrägeri.

12Våra unga söner blir som välväxta plantor,

våra döttrar som pelare, uthuggna för palats.

13Våra lador blir fyllda till brädden

av livets förnödenheter av alla slag.

Ute på våra marker får fåren tusentals,

ja, tiotusentals med lamm,

14och oxarna är tungt lastade med spannmål.

I muren finns inte längre någon rämna,

ingen fördrivs,

på våra gator finns inte längre någon som klagar.

15Lyckligt är det folk som har det så.

Ja, lyckligt är det folk vars Gud är Herren!