New International Version

Luke 19:1-48

Zacchaeus the Tax Collector

1Jesus entered Jericho and was passing through. 2A man was there by the name of Zacchaeus; he was a chief tax collector and was wealthy. 3He wanted to see who Jesus was, but because he was short he could not see over the crowd. 4So he ran ahead and climbed a sycamore-fig tree to see him, since Jesus was coming that way.

5When Jesus reached the spot, he looked up and said to him, “Zacchaeus, come down immediately. I must stay at your house today.” 6So he came down at once and welcomed him gladly.

7All the people saw this and began to mutter, “He has gone to be the guest of a sinner.”

8But Zacchaeus stood up and said to the Lord, “Look, Lord! Here and now I give half of my possessions to the poor, and if I have cheated anybody out of anything, I will pay back four times the amount.”

9Jesus said to him, “Today salvation has come to this house, because this man, too, is a son of Abraham. 10For the Son of Man came to seek and to save the lost.”

The Parable of the Ten Minas

11While they were listening to this, he went on to tell them a parable, because he was near Jerusalem and the people thought that the kingdom of God was going to appear at once. 12He said: “A man of noble birth went to a distant country to have himself appointed king and then to return. 13So he called ten of his servants and gave them ten minas.19:13 A mina was about three months’ wages. ‘Put this money to work,’ he said, ‘until I come back.’

14“But his subjects hated him and sent a delegation after him to say, ‘We don’t want this man to be our king.’

15“He was made king, however, and returned home. Then he sent for the servants to whom he had given the money, in order to find out what they had gained with it.

16“The first one came and said, ‘Sir, your mina has earned ten more.’

17“ ‘Well done, my good servant!’ his master replied. ‘Because you have been trustworthy in a very small matter, take charge of ten cities.’

18“The second came and said, ‘Sir, your mina has earned five more.’

19“His master answered, ‘You take charge of five cities.’

20“Then another servant came and said, ‘Sir, here is your mina; I have kept it laid away in a piece of cloth. 21I was afraid of you, because you are a hard man. You take out what you did not put in and reap what you did not sow.’

22“His master replied, ‘I will judge you by your own words, you wicked servant! You knew, did you, that I am a hard man, taking out what I did not put in, and reaping what I did not sow? 23Why then didn’t you put my money on deposit, so that when I came back, I could have collected it with interest?’

24“Then he said to those standing by, ‘Take his mina away from him and give it to the one who has ten minas.’

25“ ‘Sir,’ they said, ‘he already has ten!’

26“He replied, ‘I tell you that to everyone who has, more will be given, but as for the one who has nothing, even what they have will be taken away. 27But those enemies of mine who did not want me to be king over them—bring them here and kill them in front of me.’ ”

Jesus Comes to Jerusalem as King

28After Jesus had said this, he went on ahead, going up to Jerusalem. 29As he approached Bethphage and Bethany at the hill called the Mount of Olives, he sent two of his disciples, saying to them, 30“Go to the village ahead of you, and as you enter it, you will find a colt tied there, which no one has ever ridden. Untie it and bring it here. 31If anyone asks you, ‘Why are you untying it?’ say, ‘The Lord needs it.’ ”

32Those who were sent ahead went and found it just as he had told them. 33As they were untying the colt, its owners asked them, “Why are you untying the colt?”

34They replied, “The Lord needs it.”

35They brought it to Jesus, threw their cloaks on the colt and put Jesus on it. 36As he went along, people spread their cloaks on the road.

37When he came near the place where the road goes down the Mount of Olives, the whole crowd of disciples began joyfully to praise God in loud voices for all the miracles they had seen:

38“Blessed is the king who comes in the name of the Lord!”19:38 Psalm 118:26

“Peace in heaven and glory in the highest!”

39Some of the Pharisees in the crowd said to Jesus, “Teacher, rebuke your disciples!”

40“I tell you,” he replied, “if they keep quiet, the stones will cry out.”

41As he approached Jerusalem and saw the city, he wept over it 42and said, “If you, even you, had only known on this day what would bring you peace—but now it is hidden from your eyes. 43The days will come upon you when your enemies will build an embankment against you and encircle you and hem you in on every side. 44They will dash you to the ground, you and the children within your walls. They will not leave one stone on another, because you did not recognize the time of God’s coming to you.”

Jesus at the Temple

45When Jesus entered the temple courts, he began to drive out those who were selling. 46“It is written,” he said to them, “ ‘My house will be a house of prayer’19:46 Isaiah 56:7; but you have made it ‘a den of robbers.’19:46 Jer. 7:11

47Every day he was teaching at the temple. But the chief priests, the teachers of the law and the leaders among the people were trying to kill him. 48Yet they could not find any way to do it, because all the people hung on his words.

Swedish Contemporary Bible

Lukas 19:1-48

Tullindrivaren Sackaios

1Jesus kom sedan in i Jeriko och gick genom staden. 2Där bodde en man som hette Sackaios. Han var chef för tullindrivarna och en rik man. 3Sackaios ville gärna få en skymt av Jesus, men han var för kort för att kunna se över folkmassan. 4Därför sprang han i förväg och klättrade upp i ett sykomorträd vid sidan av vägen, för att kunna se Jesus komma förbi.

5När Jesus efter en stund kom dit fram såg han upp mot Sackaios och ropade: ”Sackaios! Skynda dig ner, jag måste gästa ditt hem idag!”

6Då skyndade sig Sackaios ner, och lycklig tog han emot Jesus. 7Detta retade dem som såg det, och de muttrade: ”Varför ska han gå hem till en sådan syndare?”

8Men Sackaios ställde sig upp och sa till Herren: ”Herre, jag ska ge hälften av det jag äger till de fattiga. Och om jag tagit ut för mycket av någon ska jag betala tillbaka fyra gånger så mycket.”

9Jesus sa då till honom: ”Idag har räddning kommit till detta hem. Han är ju också son till Abraham19:9 En äkta jude, som inte bara är ättling till Abraham utan också lyder Gud.. 10För Människosonen har kommit för att söka upp och rädda det som var förlorat.”

Liknelsen om kungen och de tio förvaltarna

(Matt 25:14-30)

11För dem som lyssnade på detta berättade han också en liknelse, eftersom de nu var nära Jerusalem och de trodde att de nu skulle få se Guds rike komma.

12Han sa: ”En man av kunglig släkt gav sig iväg till ett avlägset land för att krönas till kung och sedan komma tillbaka.19:12 Inom det romerska imperiet var kungarna tvungna att åka till Rom för att krönas av kejsaren. 13Han kallade till sig tio av sina tjänare och gav dem en summa på tio pund19:13 På grekiska: 10 mina, vilket motsvarade ungefär 30 månadslöner. att dela på och förvalta i affärer, tills han skulle komma tillbaka. 14Men hans landsmän hatade honom, och de sände en delegation efter honom för att meddela att de inte ville ha honom till kung.

15När han sedan trots allt blivit krönt till kung och kom tillbaka till sitt land, kallade han till sig de tio tjänare som han hade gett pengar och ville ha reda på hur mycket de hade tjänat på sina affärer.

16Den första mannen kom och rapporterade: ’Herre, de pengar jag fick att förvalta har tiodubblats.’

17’Bra!’ sa kungen. ’Du är en god tjänare. Du har visat dig trogen i smått. Därför ska du nu få ansvar över tio städer.’

18Nästa man kunde också rapportera en vinst för sin herre, fem gånger så stor som den ursprungliga summan.

19Då sa hans herre till honom: ’Du ska få ansvar över fem städer.’

20Men en av tjänarna lämnade bara tillbaka den summa han hade fått från början och förklarade: ’Jag har förvarat pengarna tryggt, inlindade i en duk. 21Jag var rädd för dig, herre, eftersom du är en hård man som tar ut vad du inte har satt in och skördar vad du inte har sått.’ 22Då sa kungen: ’Jag dömer dig efter dina egna ord. Du är en ond tjänare! Du visste att jag är hård och tar ut vad jag inte satt in och skördar vad jag inte sått. 23Varför satte du då inte in mina pengar på en bank, så att jag åtminstone hade fått ränta på dem när jag kom tillbaka?’

24Sedan vände han sig till dem som stod där: ’Ta pengarna ifrån honom och ge dem till mannen som tiodubblade sitt pund.’

25’Men herre’, sa de, ’han har ju redan tio pund!’

26’Jag säger er att den som har ska få mer, medan den som inte har ska bli fråntagen till och med det han har. 27Och mina fiender, de som inte ville ha mig till kung, för dem hit och avrätta dem här inför mig.’ ”

Jesus rider in i Jerusalem på en åsna

(Matt 21:1-9; Mark 11:1-10; Joh 12:12-15)

28Då Jesus hade sagt detta, fortsatte han sin vandring mot Jerusalem, och han gick framför sina lärjungar. 29När han kom i närheten av Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivberget, skickade han iväg två av lärjungarna 30och sa: ”Gå till byn som ligger framför er. Där inne kommer ni att hitta en ungåsna stå bunden, en som ingen har ridit på ännu. Ta den och led hit den. 31Och om någon frågar varför ni tar den, så säg bara: ’Herren behöver den.’ ”

32De två gick då iväg och hittade den precis som Jesus sagt. 33När de höll på att lösgöra den, kom ägarna och frågade: ”Varför tar ni åsnan?”

34De svarade: ”Herren behöver den.” 35Så tog de åsnan och ledde den till Jesus. De lade sina mantlar på den och hjälpte Jesus att sitta upp.

36När han sedan kom ridande, bredde folket ut sina mantlar på vägen.19:36 Åsnan var en symbol för att Jesus tillhörde kung Davids ätt, och genom att han red på en åsna gick det i uppfyllelse som förutsagts i Sak 9:9. Mantlarna var en kunglig hyllning. 37Och då han närmade sig den plats där vägen började gå nerför Olivberget, började hela lärjungaskaran att ropa ut sin glädje och lovprisa Gud för alla de under de hade sett.

38”Välsignad är han, kungen, som kommer i Herrens namn!19:38 Se Ps 118:26.

jublade de.

”Fred i himlen och ära i höjden!”

39Men några fariseer i folkmassan sa då till honom: ”Mästare, säg åt dina lärjungar att inte ropa så där!”

40Då svarade han dem: ”Jag säger er att om de tiger, så kommer stenarna att ropa.”

41När han sedan kom närmare och såg staden framför sig, brast han i gråt över den. 42”Tänk om du idag hade förstått hur du skulle kunna få fred”, sa han. ”Men nu är det fördolt för dig. 43Det ska komma en tid då dina fiender belägrar dig, omringar dig och anfaller dig från alla håll. 44De ska jämna dig med marken och dina invånare med dig. De ska inte lämna kvar en enda sten ovanpå en annan, eftersom du inte tog tillfället i akt när Gud besökte dig.”

Jesus rensar templet

(Matt 21:12-16; Mark 11:15-18; Joh 2:13-16)

45Sedan gick Jesus till templet och körde väg köpmännen som höll till där.19:45 Köpmännen sålde djur som skulle användas till offer i templet. 46Han sa till dem: ”Det står skrivet: ’Mitt hus ska kallas ett bönehus.’ Men ni har gjort det till ’ett rövarnäste’.”19:46 Se Jes 56:7 och Jer 7:11.

47Efter det undervisade han varje dag i templet. Översteprästerna och de skriftlärda och alla folkets ledare försökte hitta ett sätt att göra sig av med honom, 48men de visste inte hur de skulle bära sig åt, för han var omtyckt av hela folket, och alla ville lyssna på honom.