New International Version

Luke 10:1-42

Jesus Sends Out the Seventy-Two

1After this the Lord appointed seventy-two10:1 Some manuscripts seventy; also in verse 17 others and sent them two by two ahead of him to every town and place where he was about to go. 2He told them, “The harvest is plentiful, but the workers are few. Ask the Lord of the harvest, therefore, to send out workers into his harvest field. 3Go! I am sending you out like lambs among wolves. 4Do not take a purse or bag or sandals; and do not greet anyone on the road.

5“When you enter a house, first say, ‘Peace to this house.’ 6If someone who promotes peace is there, your peace will rest on them; if not, it will return to you. 7Stay there, eating and drinking whatever they give you, for the worker deserves his wages. Do not move around from house to house.

8“When you enter a town and are welcomed, eat what is offered to you. 9Heal the sick who are there and tell them, ‘The kingdom of God has come near to you.’ 10But when you enter a town and are not welcomed, go into its streets and say, 11‘Even the dust of your town we wipe from our feet as a warning to you. Yet be sure of this: The kingdom of God has come near.’ 12I tell you, it will be more bearable on that day for Sodom than for that town.

13“Woe to you, Chorazin! Woe to you, Bethsaida! For if the miracles that were performed in you had been performed in Tyre and Sidon, they would have repented long ago, sitting in sackcloth and ashes. 14But it will be more bearable for Tyre and Sidon at the judgment than for you. 15And you, Capernaum, will you be lifted to the heavens? No, you will go down to Hades.10:15 That is, the realm of the dead

16“Whoever listens to you listens to me; whoever rejects you rejects me; but whoever rejects me rejects him who sent me.”

17The seventy-two returned with joy and said, “Lord, even the demons submit to us in your name.”

18He replied, “I saw Satan fall like lightning from heaven. 19I have given you authority to trample on snakes and scorpions and to overcome all the power of the enemy; nothing will harm you. 20However, do not rejoice that the spirits submit to you, but rejoice that your names are written in heaven.”

21At that time Jesus, full of joy through the Holy Spirit, said, “I praise you, Father, Lord of heaven and earth, because you have hidden these things from the wise and learned, and revealed them to little children. Yes, Father, for this is what you were pleased to do.

22“All things have been committed to me by my Father. No one knows who the Son is except the Father, and no one knows who the Father is except the Son and those to whom the Son chooses to reveal him.”

23Then he turned to his disciples and said privately, “Blessed are the eyes that see what you see. 24For I tell you that many prophets and kings wanted to see what you see but did not see it, and to hear what you hear but did not hear it.”

The Parable of the Good Samaritan

25On one occasion an expert in the law stood up to test Jesus. “Teacher,” he asked, “what must I do to inherit eternal life?”

26“What is written in the Law?” he replied. “How do you read it?”

27He answered, “ ‘Love the Lord your God with all your heart and with all your soul and with all your strength and with all your mind’10:27 Deut. 6:5; and, ‘Love your neighbor as yourself.’10:27 Lev. 19:18

28“You have answered correctly,” Jesus replied. “Do this and you will live.”

29But he wanted to justify himself, so he asked Jesus, “And who is my neighbor?”

30In reply Jesus said: “A man was going down from Jerusalem to Jericho, when he was attacked by robbers. They stripped him of his clothes, beat him and went away, leaving him half dead. 31A priest happened to be going down the same road, and when he saw the man, he passed by on the other side. 32So too, a Levite, when he came to the place and saw him, passed by on the other side. 33But a Samaritan, as he traveled, came where the man was; and when he saw him, he took pity on him. 34He went to him and bandaged his wounds, pouring on oil and wine. Then he put the man on his own donkey, brought him to an inn and took care of him. 35The next day he took out two denarii10:35 A denarius was the usual daily wage of a day laborer (see Matt. 20:2). and gave them to the innkeeper. ‘Look after him,’ he said, ‘and when I return, I will reimburse you for any extra expense you may have.’

36“Which of these three do you think was a neighbor to the man who fell into the hands of robbers?”

37The expert in the law replied, “The one who had mercy on him.”

Jesus told him, “Go and do likewise.”

At the Home of Martha and Mary

38As Jesus and his disciples were on their way, he came to a village where a woman named Martha opened her home to him. 39She had a sister called Mary, who sat at the Lord’s feet listening to what he said. 40But Martha was distracted by all the preparations that had to be made. She came to him and asked, “Lord, don’t you care that my sister has left me to do the work by myself? Tell her to help me!”

41“Martha, Martha,” the Lord answered, “you are worried and upset about many things, 42but few things are needed—or indeed only one.10:42 Some manuscripts but only one thing is needed Mary has chosen what is better, and it will not be taken away from her.”

Swedish Contemporary Bible

Lukas 10:1-42

Jesus sänder ut sjuttiotvå lärjungar

(Matt 11:21-24)

1Herren Jesus utsåg nu ytterligare sjuttiotvå lärjungar10:1 Enligt en del handskrifter 70., som han skickade i förväg, två och två, till alla städer och byar som han tänkte besöka.

2Han sa till dem: ”Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han skickar ut fler arbetare på fälten. 3Gå nu, jag sänder er som lamm in bland vargar. 4Ta inte med er någon börs, någon väska och några skor. Och stanna inte på vägen för att hälsa på någon.

5När ni kommer in i ett hus så önska familjen frid. 6Om det då finns någon fridens man där, ska er frid stanna kvar där. Annars får ni den tillbaka. 7Stanna sedan i det huset och låt dem bjuda er på mat och dryck, för arbetaren är värd sin lön. Flytta inte från hus till hus.

8När ni kommer in i en stad där man välkomnar er, så ät vad man bjuder er på, 9bota de sjuka och säg till folket: ’Guds rike har kommit nära er.’ 10Men om ni kommer till en stad där man inte vill ta emot er, så gå ut på gatorna och säg: 11Till och med dammet från era gator vill vi skaka av från våra fötter mot er. Men en sak ska ni veta: Guds rike har kommit nära. 12Jag säger er, att det ska bli lättare för Sodom10:12 Sodom utplånades på grund av invånarnas synd. Jfr 1 Mos 19:1-25. på den dagen än en sådan stad.

13Ve dig, Korasin, och ve dig, Betsaida! För om de under som gjorts hos er hade gjorts i Tyros och Sidon10:13 Det finns flera profetior i Gamla testamentet om att Tyros och Sidon skulle gå under på grund av sin ondska. Jfr t.ex. Hes 26-28., hade de för länge sedan omvänt sig och suttit i säck och aska. 14Men på domens dag ska både Tyros och Sidon få det lindrigare än ni. 15Och du, Kafarnaum, du ska väl inte bli upphöjt till himlen? Nej, ner till dödsriket ska du störtas.

16Den som lyssnar till er, han lyssnar till mig, och den som avvisar er, han avvisar mig. Men den som avvisar mig, han avvisar honom som har sänt mig.”

De sjuttiotvå kommer tillbaka

(Matt 11:25-27; 13:16-17)

17De sjuttiotvå kom sedan glada tillbaka och berättade: ”Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn.”

18Han sa till dem: ”Jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt. 19Jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och stå emot fiendens alla styrkor. Inget ska skada er. 20Men gläd er inte över att de onda andarna lyder er, utan över att era namn är skrivna i himlen.10:20 Jfr 2 Mos 32:32 och Ps 69:29, där det talas om ”livets bok”, ett register över alla som får evigt liv.

21I samma stund fylldes Jesus av innerlig glädje genom den heliga Anden och sa: ”Jag prisar dig, Fader, du som är Herre över himlen och jorden, för att du har dolt detta för de lärda och kloka, men visat det för dem som är som barn. Ja, Fader, så har du bestämt.

22Min Fader har överlämnat allt åt mig. Ingen vet vem Sonen är, utom Fadern, och ingen vet vem Fadern är, utom Sonen och de som Sonen vill uppenbara honom för.”

23Sedan vände han sig till lärjungarna och sa enbart till dem: ”Lyckliga är de ögon som får se vad ni ser. 24Jag säger er, att många profeter och kungar har velat se och höra det som ni nu får se och höra, men de fick aldrig göra det.”

Den goda samariern

(Matt 22:34-40; Mark 12:28-31)

25En dag kom en laglärd för att sätta dit Jesus genom en fråga. Han sa: ”Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?”

26Jesus svarade: ”Vad säger lagen? Vad kan du läsa där?”

27Mannen svarade: ” ’Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela din kraft och av hela ditt förstånd’, och: ’Du ska älska din medmänniska som dig själv.’ ”10:27 Se 5 Mos 6:5 och 3 Mos 19:18.

28”Det är riktigt”, sa Jesus till honom. ”Gör det så ska du få leva!”

29Men mannen, som gärna ville visa sin rättfärdighet, frågade Jesus: ”Vem är då min medmänniska?”

30Jesus svarade: ”En man, som var på väg från Jerusalem till Jeriko, blev överfallen av banditer. De slet av honom kläderna och misshandlade honom, gick därifrån och lämnade honom där halvdöd.

31Då råkade en präst komma förbi. Men när han såg mannen ligga där gick han bara åt sidan och fortsatte att gå. 32Så kom också en levit till platsen och såg mannen, och även han gick bara åt sidan och fortsatte att gå.

33Då kom en samarier, som också var på resa, och när han såg mannen fylldes han av medlidande. 34Samariern gick fram till honom, hällde olja och vin på såren och förband dem. Sedan lyfte han upp mannen på sin åsna och förde honom till ett värdshus, där han skötte om honom. 35Nästa dag, när han måste resa vidare, betalade han värdshusvärden två denarer10:35 En denar motsvarade en dagslön. och sa: ’Var snäll och ta hand om mannen, och om räkningen går på mer än det här, så ska jag betala resten när jag kommer tillbaka.’

36Vilken av dessa tre tycker du var den misshandlade mannens medmänniska?”

37”Den som visade barmhärtighet naturligtvis”, svarade den laglärde.

Då sa Jesus: ”Gå iväg och gör likadant, du också.”

Jesus besöker Maria och Marta

38När Jesus och hans lärjungar fortsatte sin vandring, kom de till en by, där de blev inbjudna av en kvinna som hette Marta. 39Marta hade en syster som hette Maria, som slog sig ner vid Herrens fötter och lyssnade till hans tal.

40Men Marta var stressad av allt hon hade att uträtta. Därför gick hon fram till Jesus och sa: ”Herre, bryr du dig inte om att min syster har lämnat mig till att göra allt arbete själv? Säg till henne att hon kommer och hjälper mig.”

41Men Herren sa till henne: ”Marta, Marta, du gör dig så många bekymmer och oroar dig för så mycket! 42Men det finns bara en sak som behövs. Maria har valt det som är bäst, och det ska inte tas ifrån henne.”