The Death of Nadab and Abihu
1Aaron’s sons Nadab and Abihu took their censers, put fire in them and added incense; and they offered unauthorized fire before the Lord, contrary to his command. 2So fire came out from the presence of the Lord and consumed them, and they died before the Lord. 3Moses then said to Aaron, “This is what the Lord spoke of when he said:
“ ‘Among those who approach me
I will be proved holy;
in the sight of all the people
I will be honored.’ ”
Aaron remained silent.
4Moses summoned Mishael and Elzaphan, sons of Aaron’s uncle Uzziel, and said to them, “Come here; carry your cousins outside the camp, away from the front of the sanctuary.” 5So they came and carried them, still in their tunics, outside the camp, as Moses ordered.
6Then Moses said to Aaron and his sons Eleazar and Ithamar, “Do not let your hair become unkempt10:6 Or Do not uncover your heads and do not tear your clothes, or you will die and the Lord will be angry with the whole community. But your relatives, all the Israelites, may mourn for those the Lord has destroyed by fire. 7Do not leave the entrance to the tent of meeting or you will die, because the Lord’s anointing oil is on you.” So they did as Moses said.
8Then the Lord said to Aaron, 9“You and your sons are not to drink wine or other fermented drink whenever you go into the tent of meeting, or you will die. This is a lasting ordinance for the generations to come, 10so that you can distinguish between the holy and the common, between the unclean and the clean, 11and so you can teach the Israelites all the decrees the Lord has given them through Moses.”
12Moses said to Aaron and his remaining sons, Eleazar and Ithamar, “Take the grain offering left over from the food offerings prepared without yeast and presented to the Lord and eat it beside the altar, for it is most holy. 13Eat it in the sanctuary area, because it is your share and your sons’ share of the food offerings presented to the Lord; for so I have been commanded. 14But you and your sons and your daughters may eat the breast that was waved and the thigh that was presented. Eat them in a ceremonially clean place; they have been given to you and your children as your share of the Israelites’ fellowship offerings. 15The thigh that was presented and the breast that was waved must be brought with the fat portions of the food offerings, to be waved before the Lord as a wave offering. This will be the perpetual share for you and your children, as the Lord has commanded.”
16When Moses inquired about the goat of the sin offering10:16 Or purification offering; also in verses 17 and 19 and found that it had been burned up, he was angry with Eleazar and Ithamar, Aaron’s remaining sons, and asked, 17“Why didn’t you eat the sin offering in the sanctuary area? It is most holy; it was given to you to take away the guilt of the community by making atonement for them before the Lord. 18Since its blood was not taken into the Holy Place, you should have eaten the goat in the sanctuary area, as I commanded.”
19Aaron replied to Moses, “Today they sacrificed their sin offering and their burnt offering before the Lord, but such things as this have happened to me. Would the Lord have been pleased if I had eaten the sin offering today?” 20When Moses heard this, he was satisfied.
Arons söner dör i eld
1Men Arons söner Nadav och Avihu tog var sitt fyrfat, lade eld i dem och rökelse på elden och frambar otillåten eld inför Herren, en eld som han inte hade befallt. 2Därför kom eld ner från Herren och förtärde dem så att de dog inför Herren. 3Då sa Mose till Aron: ”Detta är vad Herren menade när han sa:
’Jag ska visa mig helig bland dem
som söker mig och står mig nära,
och jag ska förhärligas inför allt folket.’ ”
Aron sa inte ett enda ord.
4Mose skickade sedan efter Mishael och Elsafan, söner till Arons farbror Ussiel, och sa till dem: ”Gå och hämta era kusiner från helgedomen och bär ut dem utanför lägret.”
5De gick då och hämtade dem och bar ut dem utanför lägret i deras tunikor, så som Mose hade befallt.
6Mose sa sedan till Aron och hans söner Elasar och Itamar: ”Låt inte ert hår vara okammat och riv inte sönder era kläder10:6 Okammat hår och sönderrivna kläder var tecken på sorg. för att ni inte ska dö och hela folket drabbas av vrede. Men era släktingar och alla andra i Israel kan sörja dem som elden från Herren förbrände. 7Men ni får inte lämna ingången till uppenbarelsetältet för då kommer ni att straffas med döden för ni är smorda med Herrens smörjelseolja.”
De gjorde precis som Mose hade befallt.
8Sedan sa Herren till Aron: 9”Du och dina söner ska aldrig dricka vin eller starka drycker när ni går in i uppenbarelsetältet, för då kommer ni att dö. Den regeln ska vara oföränderlig och gälla från generation till generation 10för att ni ska kunna skilja mellan heligt och oheligt, rent och orent 11och kunna undervisa israeliterna om de lagar som Herren gett genom Mose.”
12Sedan sa Mose till Aron och de av hans söner som fanns kvar i livet, Elasar och Itamar: ”Ta vad som är kvar av matoffret när en handfull av det har blivit bränt på altaret åt Herren. Ät det osyrat vid altaret. Offret är högheligt. 13Därför måste ni äta det på en helig plats. Den delen av eldoffret till Herren tillhör er och era söner för det har jag fått befallning om. 14Men bringan som har lyfts upp och låret som getts till Herren kan ätas på vilken ren plats som helst. De tillfaller dig och dina söner och döttrar som er del av israeliternas gemenskapsoffer.
15Låret som gavs ska tillsammans med bringan som lyftes upp som offer bäras fram tillsammans med fettet från eldoffret och lyftas fram inför Herren som ett lyftoffer. Sedan tillfaller det dig och dina barn som er andel för all framtid för det har Herren befallt.”
16Sedan letade Mose efter bocken till syndoffret och upptäckte att den hade blivit uppbränd. Då blev han vred på Elasar och Itamar, Arons återstående söner och sa: 17”Varför har ni inte ätit upp syndoffret på den heliga platsen? Offret är högheligt, och det har getts till er för att ta bort menighetens skuld och skaffa försoning för dem inför Herren. 18Eftersom blodet inte fördes in i helgedomens inre, skulle ni ha ätit köttet på helig plats som jag befallde er.”
19Men Aron sa till Mose: ”De offrade sitt syndoffer och sitt brännoffer inför Herren och mig har det hänt som har hänt. Skulle det ha behagat Herren om jag hade ätit syndoffret på en sådan här dag?”
20När Mose hörde detta lät han sig nöja.
