Praise to the Lord
1Lord, you are my God;
I will exalt you and praise your name,
for in perfect faithfulness
you have done wonderful things,
things planned long ago.
2You have made the city a heap of rubble,
the fortified town a ruin,
the foreigners’ stronghold a city no more;
it will never be rebuilt.
3Therefore strong peoples will honor you;
cities of ruthless nations will revere you.
4You have been a refuge for the poor,
a refuge for the needy in their distress,
a shelter from the storm
and a shade from the heat.
For the breath of the ruthless
is like a storm driving against a wall
5and like the heat of the desert.
You silence the uproar of foreigners;
as heat is reduced by the shadow of a cloud,
so the song of the ruthless is stilled.
6On this mountain the Lord Almighty will prepare
a feast of rich food for all peoples,
a banquet of aged wine—
the best of meats and the finest of wines.
7On this mountain he will destroy
the shroud that enfolds all peoples,
the sheet that covers all nations;
8he will swallow up death forever.
The Sovereign Lord will wipe away the tears
from all faces;
he will remove his people’s disgrace
from all the earth.
The Lord has spoken.
9In that day they will say,
“Surely this is our God;
we trusted in him, and he saved us.
This is the Lord, we trusted in him;
let us rejoice and be glad in his salvation.”
10The hand of the Lord will rest on this mountain;
but Moab will be trampled in their land
as straw is trampled down in the manure.
11They will stretch out their hands in it,
as swimmers stretch out their hands to swim.
God will bring down their pride
despite the cleverness25:11 The meaning of the Hebrew for this word is uncertain. of their hands.
12He will bring down your high fortified walls
and lay them low;
he will bring them down to the ground,
to the very dust.
Lov och pris till Herren
1Herre, du är min Herre,
jag vill upphöja dig och prisa ditt namn.
Du har fullföljt dina planer,
gjort underbara ting sedan urtiden,
i stor trofasthet.
2Du har förvandlat staden till en grushög,
lagt befästningen i ruiner.
Främlingarnas fästning är inte längre någon stad
och kommer aldrig mer att byggas upp igen.
3Därför ärar ett starkt folk dig,
och grymma nationer fruktar dig.
4Du är en fästning för den svage,
en fästning för den fattige i hans nöd,
en tillflykt undan storm,
en skugga i hettan.
De grymmas andedräkt är
som en störtskur mot en vägg,
5som hettan i ett ökenland.
Du tystar främlingarnas larm,
och som skuggan av ett moln
tar de grymmas sång slut.
6Här på detta berg ska härskarornas Herre
ordna ett gästabud för alla folk,
en fest med mycket mat och viner av högsta kvalitet,
rätter av bästa slag och utsökt, klarat vin.
7På detta berg ska han förstöra den svepning
som täcker alla folk,
den slöja som skyler alla nationer.
8Han ska för alltid göra slut på döden.
Herren, Herren ska torka bort alla tårar från alla ansikten
och göra slut på sitt folks vanära på hela jorden. Herren har talat.
9På den dagen ska man säga:
”Det här är vår Gud,
den som vi väntade på,
vår räddare.
Det här är Herren som vi väntade på.
Låt oss jubla och vara glada
över hans räddning.”
10För Herrens hand vilar över detta berg,
men Moab ska trampas ner
som halm i dyn under hans fötter.
11Han breder ut sina händer mitt i halmen
som simmaren som ska simma.
Gud ska göra slut på hans stolthet
över vad han med sina händer kan åstadkomma.25:11 Grundtextens innebörd i versens sista del är oviss.
12Dina höga fästningsmurar förstör han
och bryter ner dem till marken,
gör dem till grus.
