New International Version

Genesis 29:1-35

Jacob Arrives in Paddan Aram

1Then Jacob continued on his journey and came to the land of the eastern peoples. 2There he saw a well in the open country, with three flocks of sheep lying near it because the flocks were watered from that well. The stone over the mouth of the well was large. 3When all the flocks were gathered there, the shepherds would roll the stone away from the well’s mouth and water the sheep. Then they would return the stone to its place over the mouth of the well.

4Jacob asked the shepherds, “My brothers, where are you from?”

“We’re from Harran,” they replied.

5He said to them, “Do you know Laban, Nahor’s grandson?”

“Yes, we know him,” they answered.

6Then Jacob asked them, “Is he well?”

“Yes, he is,” they said, “and here comes his daughter Rachel with the sheep.”

7“Look,” he said, “the sun is still high; it is not time for the flocks to be gathered. Water the sheep and take them back to pasture.”

8“We can’t,” they replied, “until all the flocks are gathered and the stone has been rolled away from the mouth of the well. Then we will water the sheep.”

9While he was still talking with them, Rachel came with her father’s sheep, for she was a shepherd. 10When Jacob saw Rachel daughter of his uncle Laban, and Laban’s sheep, he went over and rolled the stone away from the mouth of the well and watered his uncle’s sheep. 11Then Jacob kissed Rachel and began to weep aloud. 12He had told Rachel that he was a relative of her father and a son of Rebekah. So she ran and told her father.

13As soon as Laban heard the news about Jacob, his sister’s son, he hurried to meet him. He embraced him and kissed him and brought him to his home, and there Jacob told him all these things. 14Then Laban said to him, “You are my own flesh and blood.”

Jacob Marries Leah and Rachel

After Jacob had stayed with him for a whole month, 15Laban said to him, “Just because you are a relative of mine, should you work for me for nothing? Tell me what your wages should be.”

16Now Laban had two daughters; the name of the older was Leah, and the name of the younger was Rachel. 17Leah had weak29:17 Or delicate eyes, but Rachel had a lovely figure and was beautiful. 18Jacob was in love with Rachel and said, “I’ll work for you seven years in return for your younger daughter Rachel.”

19Laban said, “It’s better that I give her to you than to some other man. Stay here with me.” 20So Jacob served seven years to get Rachel, but they seemed like only a few days to him because of his love for her.

21Then Jacob said to Laban, “Give me my wife. My time is completed, and I want to make love to her.”

22So Laban brought together all the people of the place and gave a feast. 23But when evening came, he took his daughter Leah and brought her to Jacob, and Jacob made love to her. 24And Laban gave his servant Zilpah to his daughter as her attendant.

25When morning came, there was Leah! So Jacob said to Laban, “What is this you have done to me? I served you for Rachel, didn’t I? Why have you deceived me?”

26Laban replied, “It is not our custom here to give the younger daughter in marriage before the older one. 27Finish this daughter’s bridal week; then we will give you the younger one also, in return for another seven years of work.”

28And Jacob did so. He finished the week with Leah, and then Laban gave him his daughter Rachel to be his wife. 29Laban gave his servant Bilhah to his daughter Rachel as her attendant. 30Jacob made love to Rachel also, and his love for Rachel was greater than his love for Leah. And he worked for Laban another seven years.

Jacob’s Children

31When the Lord saw that Leah was not loved, he enabled her to conceive, but Rachel remained childless. 32Leah became pregnant and gave birth to a son. She named him Reuben,29:32 Reuben sounds like the Hebrew for he has seen my misery; the name means see, a son. for she said, “It is because the Lord has seen my misery. Surely my husband will love me now.”

33She conceived again, and when she gave birth to a son she said, “Because the Lord heard that I am not loved, he gave me this one too.” So she named him Simeon.29:33 Simeon probably means one who hears.

34Again she conceived, and when she gave birth to a son she said, “Now at last my husband will become attached to me, because I have borne him three sons.” So he was named Levi.29:34 Levi sounds like and may be derived from the Hebrew for attached.

35She conceived again, and when she gave birth to a son she said, “This time I will praise the Lord.” So she named him Judah.29:35 Judah sounds like and may be derived from the Hebrew for praise. Then she stopped having children.

Swedish Contemporary Bible

1 Moseboken 29:1-35

Jakob möter Rakel

1Jakob reste vidare och kom slutligen till Österlandet29:1 Kan kanske också tolkas som kadmonéernas land, om det hebreiska ordet för öster tänks syfta på befolkningen i det geografiska området i öst.. 2Han fick syn på en brunn på fältet och tre fårhjordar som låg nära brunnen där de brukade vattnas. Men en tung sten täckte brunnen. 3Seden var att stenen inte togs bort förrän alla hjordar fanns på plats. Efter det att man vattnat dem rullades stenen tillbaka över brunnens öppning.

4Jakob frågade herdarna: ”Mina bröder, var kommer ni ifrån?” ”Från Harran”, svarade de. 5”Känner ni någon som heter Laban, Nachors sonson?” De svarade: ”Visst gör vi det.” 6”Hur mår han?” ”Han har det bra. Där kommer hans dotter Rakel med fåren.”

7”Solen står ju fortfarande högt på himlen. Det är väl ännu inte tid att samla ihop flocken?” frågade Jakob. ”Varför inte vattna fåren och låta dem gå ut på bete igen?” 8”Vi kan inte göra det”, svarade de, ”förrän alla hjordarna är samlade och stenen bortrullad. Då vattnar vi fåren.”

9Medan Jakob fortfarande talade, kom Rakel med sin fars får, för hon tjänstgjorde också som herde. 10När Jakob fick se sin morbror Labans dotter Rakel komma med Labans får, gick han fram till brunnen och rullade bort stenen och gav sin morbror Labans fårhjord vatten. 11Sedan kysste Jakob Rakel och brast i gråt. 12Han förklarade att han var nära släkt med hennes far och son till Rebecka. Hon sprang genast och berättade det för sin far. 13Så snart Laban hörde om sin systerson Jakobs ankomst, skyndade han sig ut för att möta honom och han omfamnade och kysste honom och tog honom med sig hem. Sedan berättade Jakob sin historia för Laban.

14”Du är verkligen av samma kött och blod som jag”, sa Laban.

Rakel och Lea

När Jakob hade varit där ungefär en månad, 15sa Laban en dag till honom: ”Även om du är min släkting, ska du inte arbeta för mig utan betalning. Hur mycket vill du ha?”

16Laban hade två döttrar, Lea, som den äldre hette, och hennes yngre syster Rakel. 17Lea hade milda29:17 Kan också översättas utan glans. ögon, men Rakel var välväxt och skön. 18Jakob älskade Rakel. Därför sa han: ”Om du ger mig din yngsta dotter Rakel till hustru, så ska jag arbeta för dig i sju år.” 19Laban svarade: ”Jag ger henne hellre till dig än till någon annan. Stanna du här.”

20Alltså arbetade Jakob de följande sju åren för att få Rakel. Tiden kändes lika kort som några dagar, för han älskade henne så. 21Sedan sa Jakob till Laban: ”Ge mig nu min hustru, min tid har ju gått, så att jag kan förenas med henne.”

22Då inbjöd Laban alla i trakten till en fest. 23På kvällen tog Laban sin dotter Lea och gav henne till Jakob, och han låg med henne. 24Laban gav Lea en av sina slavinnor som hette Silpa. 25På morgonen upptäckte Jakob att det var Lea. ”Vad är det du har gjort?” sa Jakob. ”Jag arbetade sju år för Rakel! Varför har du bedragit mig så här?” 26”Det är inte vår sed att gifta bort den yngre dottern före den äldre”, svarade Laban. 27”Fira nu denna bröllopsvecka, så kan du få Rakel också, om du lovar att arbeta för mig ytterligare sju år.”

28Jakob gick med på detta och när bröllopsveckan med Lea var över, gav Laban honom sin dotter Rakel till hustru. 29Laban gav Rakel sin slavinna Bilha som tjänsteflicka. 30Jakob låg också med Rakel, och han älskade henne mer än Lea. Sedan arbetade han för Laban i ytterligare sju år.

Jakobs söner

31Eftersom Herren såg att Lea inte var älskad, lät han henne få barn medan Rakel inte kunde få några. 32Lea blev alltså med barn och födde en son som hon gav namnet Ruben29:32 Ruben betyder Se, en son!, men det liknar hebreiskans Han har sett mitt lidande., för hon sa: ”Herren har sett mitt lidande, och nu kommer min make att älska mig.” 33Hon blev snart med barn igen och födde en son till. Då sa hon: ”Herren hörde att jag inte fick någon kärlek, och han gav mig ytterligare en son.” Hon gav honom namnet Simon.29:33 Simon kommer från det hebreiska verbet för höra, han har hört. 34Åter blev hon med barn och födde en son. Nu sa hon: ”Nu kommer väl ändå min man att hålla sig till mig, eftersom jag har gett honom tre söner.” Därför gav hon denne son namnet Levi.29:34 Levi kommer från hebreiskans hålla sig till. 35Än en gång blev hon med barn och födde en son. Hon sa: ”Nu vill jag prisa Herren!” Hon gav honom namnet Juda.29:35 Juda kommer från hebreiskans prisa eller tacka. Sedan fick hon inga fler barn.