The Passover and the Festival of Unleavened Bread
1The Lord said to Moses and Aaron in Egypt, 2“This month is to be for you the first month, the first month of your year. 3Tell the whole community of Israel that on the tenth day of this month each man is to take a lamb12:3 The Hebrew word can mean lamb or kid; also in verse 4. for his family, one for each household. 4If any household is too small for a whole lamb, they must share one with their nearest neighbor, having taken into account the number of people there are. You are to determine the amount of lamb needed in accordance with what each person will eat. 5The animals you choose must be year-old males without defect, and you may take them from the sheep or the goats. 6Take care of them until the fourteenth day of the month, when all the members of the community of Israel must slaughter them at twilight. 7Then they are to take some of the blood and put it on the sides and tops of the doorframes of the houses where they eat the lambs. 8That same night they are to eat the meat roasted over the fire, along with bitter herbs, and bread made without yeast. 9Do not eat the meat raw or boiled in water, but roast it over a fire—with the head, legs and internal organs. 10Do not leave any of it till morning; if some is left till morning, you must burn it. 11This is how you are to eat it: with your cloak tucked into your belt, your sandals on your feet and your staff in your hand. Eat it in haste; it is the Lord’s Passover.
12“On that same night I will pass through Egypt and strike down every firstborn of both people and animals, and I will bring judgment on all the gods of Egypt. I am the Lord. 13The blood will be a sign for you on the houses where you are, and when I see the blood, I will pass over you. No destructive plague will touch you when I strike Egypt.
14“This is a day you are to commemorate; for the generations to come you shall celebrate it as a festival to the Lord—a lasting ordinance. 15For seven days you are to eat bread made without yeast. On the first day remove the yeast from your houses, for whoever eats anything with yeast in it from the first day through the seventh must be cut off from Israel. 16On the first day hold a sacred assembly, and another one on the seventh day. Do no work at all on these days, except to prepare food for everyone to eat; that is all you may do.
17“Celebrate the Festival of Unleavened Bread, because it was on this very day that I brought your divisions out of Egypt. Celebrate this day as a lasting ordinance for the generations to come. 18In the first month you are to eat bread made without yeast, from the evening of the fourteenth day until the evening of the twenty-first day. 19For seven days no yeast is to be found in your houses. And anyone, whether foreigner or native-born, who eats anything with yeast in it must be cut off from the community of Israel. 20Eat nothing made with yeast. Wherever you live, you must eat unleavened bread.”
21Then Moses summoned all the elders of Israel and said to them, “Go at once and select the animals for your families and slaughter the Passover lamb. 22Take a bunch of hyssop, dip it into the blood in the basin and put some of the blood on the top and on both sides of the doorframe. None of you shall go out of the door of your house until morning. 23When the Lord goes through the land to strike down the Egyptians, he will see the blood on the top and sides of the doorframe and will pass over that doorway, and he will not permit the destroyer to enter your houses and strike you down.
24“Obey these instructions as a lasting ordinance for you and your descendants. 25When you enter the land that the Lord will give you as he promised, observe this ceremony. 26And when your children ask you, ‘What does this ceremony mean to you?’ 27then tell them, ‘It is the Passover sacrifice to the Lord, who passed over the houses of the Israelites in Egypt and spared our homes when he struck down the Egyptians.’ ” Then the people bowed down and worshiped. 28The Israelites did just what the Lord commanded Moses and Aaron.
29At midnight the Lord struck down all the firstborn in Egypt, from the firstborn of Pharaoh, who sat on the throne, to the firstborn of the prisoner, who was in the dungeon, and the firstborn of all the livestock as well. 30Pharaoh and all his officials and all the Egyptians got up during the night, and there was loud wailing in Egypt, for there was not a house without someone dead.
The Exodus
31During the night Pharaoh summoned Moses and Aaron and said, “Up! Leave my people, you and the Israelites! Go, worship the Lord as you have requested. 32Take your flocks and herds, as you have said, and go. And also bless me.”
33The Egyptians urged the people to hurry and leave the country. “For otherwise,” they said, “we will all die!” 34So the people took their dough before the yeast was added, and carried it on their shoulders in kneading troughs wrapped in clothing. 35The Israelites did as Moses instructed and asked the Egyptians for articles of silver and gold and for clothing. 36The Lord had made the Egyptians favorably disposed toward the people, and they gave them what they asked for; so they plundered the Egyptians.
37The Israelites journeyed from Rameses to Sukkoth. There were about six hundred thousand men on foot, besides women and children. 38Many other people went up with them, and also large droves of livestock, both flocks and herds. 39With the dough the Israelites had brought from Egypt, they baked loaves of unleavened bread. The dough was without yeast because they had been driven out of Egypt and did not have time to prepare food for themselves.
40Now the length of time the Israelite people lived in Egypt12:40 Masoretic Text; Samaritan Pentateuch and Septuagint Egypt and Canaan was 430 years. 41At the end of the 430 years, to the very day, all the Lord’s divisions left Egypt. 42Because the Lord kept vigil that night to bring them out of Egypt, on this night all the Israelites are to keep vigil to honor the Lord for the generations to come.
Passover Restrictions
43The Lord said to Moses and Aaron, “These are the regulations for the Passover meal:
“No foreigner may eat it. 44Any slave you have bought may eat it after you have circumcised him, 45but a temporary resident or a hired worker may not eat it.
46“It must be eaten inside the house; take none of the meat outside the house. Do not break any of the bones. 47The whole community of Israel must celebrate it.
48“A foreigner residing among you who wants to celebrate the Lord’s Passover must have all the males in his household circumcised; then he may take part like one born in the land. No uncircumcised male may eat it. 49The same law applies both to the native-born and to the foreigner residing among you.”
50All the Israelites did just what the Lord had commanded Moses and Aaron. 51And on that very day the Lord brought the Israelites out of Egypt by their divisions.
Påsken
(3 Mos 23:5-8; 4 Mos 28:16-25; 5 Mos 16:1-8)
1Herren sa till Mose och Aron i Egypten: 2”Från och med nu ska den här månaden vara den första månaden på året för er. 3Säg till Israels menighet att varje familj ska skaffa ett lamm eller en killing till den tionde dagen i denna månad, ett djur för varje hushåll. 4Om familjen är för liten för ett helt djur, ska det delas med den närmaste grannfamiljen, efter antalet personer. Beräkna hur mycket var och en äter. 5Djuret ska vara årsgammalt, av hankön, och det ska vara felfritt, antingen ett får eller en get.
6Ni ska sköta om det till den fjortonde dagen i månaden. I skymningen den dagen12:6 Det hebreiska uttryckets innebörd är osäker, och den mest ordagranna översättningen skulle kunna vara mellan två kvällar. ska hela Israels menighet slakta det, 7och lite av blodet ska strykas på dörrposterna och på tvärbjälken över dörren i de hus där man äter det. 8Köttet ska ätas just den natten. Det ska vara stekt över eld och man ska äta det med bröd som är bakat utan jäst och med bittra örter. 9Köttet får inte ätas rått eller kokt utan det ska vara stekt över eld med både huvud, fötter och inälvor. 10Ingenting av det får sparas till följande morgon. Om något blir kvar, ska det brännas.
11Ni ska äta det med reskläderna på. Ni ska ha skor på fötterna och vandringsstavar i händerna. Ät snabbt! Detta är Herrens påsk12:11 På hebreiska pésach, av pasách som betyder gå förbi eller skona. Se också v. 13,25 och 27..
12Jag ska nämligen gå fram genom Egypten just den natten och döda allt förstfött i landet, människor likväl som djur. Jag ska hålla dom över alla Egyptens gudar, för jag är Herren. 13Blodet ska vara tecknet på husen där ni bor, och när jag ser blodet ska jag gå förbi er, och inget fördärv ska drabba er när jag slår Egypten.
14Ni ska ha denna som minnesdag för er och fira den som Herrens högtid från generation till generation, som en oföränderlig förordning. 15I sju dagar ska ni äta osyrat bröd. Redan den första dagen ska ni rensa bort all jäst ur era hus. Den som äter någonting jäst under dessa sju dagar ska utrotas ur Israel. 16På den första och den sjunde dagen ska en helig sammankomst hållas och inget arbete får utföras under de dagarna, med undantag för matlagning så att var och en får äta; det är allt ni får göra.
17Det osyrade brödets högtid ska ni fira därför att den här dagen förde jag era härskaror ut ur Egypten. Det är alltså en oföränderlig förordning att ni ska fira denna dag, generation efter generation. 18Från kvällen den fjortonde dagen i månaden till kvällen den tjugoförsta dagen får bara bröd som bakats utan jäst ätas. 19Under dessa sju dagar får det inte finnas något jäst i era hem. Den som under denna tid äter någonting som är jäst ska utrotas ur Israel, såväl invandraren som israeliten. 20Ni ska alltså inte äta någonting som är bakat med jäst, utan bara bröd som inte är jäst, var ni än bor.”
21Då kallade Mose till sig alla de äldste i Israel och sa till dem: ”Gå nu och skaffa ett lamm åt era familjer, och slakta det som påskoffer. 22Ta sedan några isopstjälkar och doppa dem i blodet i skålen och stryk lite av blodet på tvärbjälken till dörren och utmed de båda dörrposterna. Sedan får ingen av er gå ut genom dörren förrän det blir morgon. 23Herren ska nämligen gå fram genom landet och slå egypterna, men när han ser blodet på dörrposterna och på tvärbjälken, ska han gå förbi den dörren och inte tillåta Förgöraren12:23 Kan tolkas som en ängel, men v. 27 säger att det var Herren själv. att gå in i era hus och döda er.
24Följ dessa regler som en bestående förordning för er och era ättlingar. 25När ni kommer in i det land som Herren har lovat att ge er, ska ni fortsätta att fira på samma sätt. 26Och när era barn frågar: ’Varför firar vi den här högtiden?’ 27då ska ni svara: ’Det är ett påskoffer åt Herren, som gick förbi israeliternas hus när han dödade egypterna. Han skonade våra hus.’ ” Och allt folket böjde sig och tillbad Herren.
28Israels folk gick sedan iväg och gjorde exakt det som Herren hade befallt Mose och Aron.
Alla förstfödda i Egypten dör
29Vid midnatt dödade Herren de förstfödda i landet, från faraos förstfödde son till den förstfödde till fången som satt i fängelse och även det förstfödda bland boskapen. 30Mitt i natten steg farao upp, likaså hans hovmän och allt folket i Egypten, och det blev ett jämmer och en gråt över hela Egypten, för det fanns inte ett hus där inte någon låg död.
31Farao kallade till sig Mose och Aron redan under natten och sa: ”Lämna mitt folk nu! Gå härifrån allihop, både ni och de övriga israeliterna, för att tillbe Herren, som ni begärde. 32Ta med er era flockar och hjordar, precis som ni ville. Ge er iväg, och be om välsignelse för mig också!” 33Egypterna skyndade på dem för att få ut dem ur landet så fort som möjligt. ”Annars är vi snart döda allihop”, sa de.
34Israeliterna tog med sig deg, som man inte hunnit blanda jäst i, och de lindade in baktrågen i sina kläder och bar dem på axlarna. 35Israeliterna gjorde precis som Mose sagt till dem. De bad egypterna om föremål av silver och guld och även om kläder. 36Och Herren gjorde så att egypterna blev vänligt inställda mot israeliterna, och gav dem allt de ville ha. Så fick de med sig ett byte från egypterna.
Flykten från Egypten
37Israeliterna lämnade Ramses och gick till Suckot. Det var omkring 600 000 män som gick till fots, förutom alla kvinnor och barn. 38Många andra följde med dem och dessutom stora boskapshjordar, får och kor. 39De bakade bröd av degen, som de hade med sig från Egypten. Folket hade ju drivits ut ur Egypten och inte hunnit låta degen jäsa. De hade inte heller hunnit ta någon matsäck med sig.
40Israeliterna hade bott i Egypten i 430 år, 41och det var på den sista dagen av det 430:e året som alla Herrens härskaror lämnade Egypten. 42Herren vakade just denna natt för att föra ut dem ur landet. Denna Herrens natt ska alla israeliterna vaka, generation efter generation.
Regler för påskfirandet
43Herren sa till Mose och Aron: ”Detta är stadgan om påsken: Ingen utlänning får äta av lammet, 44men varje slav som köpts ska äta det om han har blivit omskuren12:44 Se not till 1 Mos 17:9-10.. 45Ingen som tillfälligt bor hos er och ingen daglönare får äta det.
46Det ska ätas i ett och samma hus utan att föra något ut ur huset och ni ska inte krossa något av dess ben. 47Hela Israel ska fira denna högtid.
48Om det finns någon utlänning som bor tillsammans med er och vill fira Herrens påsk, måste alla män först omskäras. Sedan kan han komma och delta och ska då vara som en israelit. Men ingen oomskuren får äta det. 49Lagen gäller lika både för israeliten och för invandraren som bor bland er.”
50Alla israeliterna följde alla de befallningar Herren hade gett till Mose och Aron. 51Den dagen ledde Herren dem ut ur Egypten i ordnade härskaror.
