David Counts the Fighting Men
1Satan rose up against Israel and incited David to take a census of Israel. 2So David said to Joab and the commanders of the troops, “Go and count the Israelites from Beersheba to Dan. Then report back to me so that I may know how many there are.”
3But Joab replied, “May the Lord multiply his troops a hundred times over. My lord the king, are they not all my lord’s subjects? Why does my lord want to do this? Why should he bring guilt on Israel?”
4The king’s word, however, overruled Joab; so Joab left and went throughout Israel and then came back to Jerusalem. 5Joab reported the number of the fighting men to David: In all Israel there were one million one hundred thousand men who could handle a sword, including four hundred and seventy thousand in Judah.
6But Joab did not include Levi and Benjamin in the numbering, because the king’s command was repulsive to him. 7This command was also evil in the sight of God; so he punished Israel.
8Then David said to God, “I have sinned greatly by doing this. Now, I beg you, take away the guilt of your servant. I have done a very foolish thing.”
9The Lord said to Gad, David’s seer, 10“Go and tell David, ‘This is what the Lord says: I am giving you three options. Choose one of them for me to carry out against you.’ ”
11So Gad went to David and said to him, “This is what the Lord says: ‘Take your choice: 12three years of famine, three months of being swept away21:12 Hebrew; Septuagint and Vulgate (see also 2 Samuel 24:13) of fleeing before your enemies, with their swords overtaking you, or three days of the sword of the Lord—days of plague in the land, with the angel of the Lord ravaging every part of Israel.’ Now then, decide how I should answer the one who sent me.”
13David said to Gad, “I am in deep distress. Let me fall into the hands of the Lord, for his mercy is very great; but do not let me fall into human hands.”
14So the Lord sent a plague on Israel, and seventy thousand men of Israel fell dead. 15And God sent an angel to destroy Jerusalem. But as the angel was doing so, the Lord saw it and relented concerning the disaster and said to the angel who was destroying the people, “Enough! Withdraw your hand.” The angel of the Lord was then standing at the threshing floor of Araunah21:15 Hebrew Ornan, a variant of Araunah; also in verses 18-28 the Jebusite.
16David looked up and saw the angel of the Lord standing between heaven and earth, with a drawn sword in his hand extended over Jerusalem. Then David and the elders, clothed in sackcloth, fell facedown.
17David said to God, “Was it not I who ordered the fighting men to be counted? I, the shepherd,21:17 Probable reading of the original Hebrew text (see 2 Samuel 24:17 and note); Masoretic Text does not have the shepherd. have sinned and done wrong. These are but sheep. What have they done? Lord my God, let your hand fall on me and my family, but do not let this plague remain on your people.”
David Builds an Altar
18Then the angel of the Lord ordered Gad to tell David to go up and build an altar to the Lord on the threshing floor of Araunah the Jebusite. 19So David went up in obedience to the word that Gad had spoken in the name of the Lord.
20While Araunah was threshing wheat, he turned and saw the angel; his four sons who were with him hid themselves. 21Then David approached, and when Araunah looked and saw him, he left the threshing floor and bowed down before David with his face to the ground.
22David said to him, “Let me have the site of your threshing floor so I can build an altar to the Lord, that the plague on the people may be stopped. Sell it to me at the full price.”
23Araunah said to David, “Take it! Let my lord the king do whatever pleases him. Look, I will give the oxen for the burnt offerings, the threshing sledges for the wood, and the wheat for the grain offering. I will give all this.”
24But King David replied to Araunah, “No, I insist on paying the full price. I will not take for the Lord what is yours, or sacrifice a burnt offering that costs me nothing.”
25So David paid Araunah six hundred shekels21:25 That is, about 15 pounds or about 6.9 kilograms of gold for the site. 26David built an altar to the Lord there and sacrificed burnt offerings and fellowship offerings. He called on the Lord, and the Lord answered him with fire from heaven on the altar of burnt offering.
27Then the Lord spoke to the angel, and he put his sword back into its sheath. 28At that time, when David saw that the Lord had answered him on the threshing floor of Araunah the Jebusite, he offered sacrifices there. 29The tabernacle of the Lord, which Moses had made in the wilderness, and the altar of burnt offering were at that time on the high place at Gibeon. 30But David could not go before it to inquire of God, because he was afraid of the sword of the angel of the Lord.
Förberedelser för templet
(21:1—29:20)
Folkräkning och upptäckten av tempelplatsen
(2 Sam 24:1-17)
1Men så reste sig Satan mot Israel och fick David att börja en folkräkning i Israel.
2David sa till Joav och folkets överbefälhavare: ”Gå och räkna israeliterna från Beer Sheva till Dan och meddela mig resultatet, så att jag får veta deras antal!” 3Men Joav svarade: ”Må Herren föröka sitt folk hundra gånger! Är de inte alla dina undersåtar, min herre kung? Varför begär du, min herre, detta? Varför dra skuld över Israel?”
4Joav fick dock böja sig för kungens ord, så Joav gick och besökte hela Israel och återvände sedan till Jerusalem. 5Han rapporterade resultatet av mönstringen till David: i hela Israel fanns det 1 100 000 svärdbeväpnade män och 470 000 svärdbeväpnade män i Juda, 6men han räknade inte med Levis och Benjamins stammar, för han fann kungens befallning avskyvärd. 7Denna befallning misshagade också Gud, och han straffade därför Israel.
8Då sa David till Gud: ”Jag har begått en svår synd när jag gjort detta. Förlåt mig, din tjänare, min skuld! Jag har gjort något mycket dåraktigt.”
9Då sa Herren till Gad, Davids siare: 10”Gå och säg till David: ’Så säger Herren: ”Tre ting lägger jag fram för dig. Välj ett av dem, så låter jag det drabba dig.” ’ ”
11Gad gick till David och sa till honom: ”Så säger Herren: ’Gör ditt val: 12tre års hungersnöd, tre månaders flykt för dina fiender utan att undkomma deras svärd, eller tre dagar av Herrens svärd, en dödlig pest som Herrens ängel ska låta komma över varje del av landet.’ Tänk över vilket svar jag ska ge honom som har sänt mig.”
13”Jag är i stor vånda”, sa David till Gad. ”Låt mig falla i Herrens händer, för Herrens barmhärtighet är stor. I människors händer vill jag inte falla.”
14Herren sände då en pest över Israel och 70 000 män dog av den. 15Gud sände en ängel för att förstöra Jerusalem, men när han skulle förstöra staden, såg Herren det och ångrade det onda och sa till ängeln som dödade folket: ”Det är nog! Dra tillbaka din hand!” Herrens ängel stod just då vid jevusén Ornans21:15 Detta är en annan variant av samma namn, Aravna, i 2 Sam 24:18. tröskplats.
16David fick se Herrens ängel stå där mellan himmel och jord och peka mot Jerusalem med sitt dragna svärd. Då föll han och de äldste ner på sina ansikten, klädda i säcktyg.
17David sa till Gud: ”Jag var väl den som gav befallning om folkräkningen! Jag är den som har syndat och gjort det onda. Men vad har denna min hjord gjort? Herre, min Gud, låt ditt straff drabba mig och min familj, men låt inte ditt eget folk plågas!”
18Herrens ängel befallde då Gad att säga till David att gå upp och bygga ett altare åt Herren på jevusén Ornans tröskplats. 19Då gick David, som Gad hade talat i Herrens namn. 20Ornan, som höll på att tröska vete, vände sig om och såg ängeln. Hans fyra söner som var med honom gömde sig. 21När David kom till Ornan och han såg honom, lämnade han tröskplatsen och bugade sig till marken för David.
22”Ge mig tröskplatsen”, sa David till Ornan. ”Jag ska bygga ett altare där åt Herren, så att folkets plåga upphör. Låt mig få den för full betalning.” 23”Ta den, min herre och kung, och använd den som du vill”, sa Ornan till David. ”Här är boskap till brännoffret och tröskverktygen till ved och vete till matoffret. Jag ger dig alltsammans.” 24Kung David svarade Ornan: ”Nej, jag vill köpa det till fullt pris. Jag kan inte ta det som är ditt och ge det till Herren eller bära fram ett brännoffer som inte kostat mig någonting.” 25David betalade 600 siklar21:25 Motsvarar 7 kilo. i guld för platsen. 26Där byggde David ett altare åt Herren och offrade brännoffer och gemenskapsoffer på det och ropade till Herren. Och Herren svarade med eld från himlen på brännofferaltaret. 27Då befallde Herren ängeln att sticka svärdet i skidan.
28När David såg att Herren hade svarat på hans bön på jevusén Ornans tröskplats, offrade han där. 29Herrens boning, som Mose hade gjort i öknen, och brännofferaltaret fanns på offerplatsen i Givon vid den här tiden, 30men David hade inte vågat gå dit och tillbe, av fruktan för Herrens ängels svärd.
