David Defeats the Ammonites
1In the course of time, Nahash king of the Ammonites died, and his son succeeded him as king. 2David thought, “I will show kindness to Hanun son of Nahash, because his father showed kindness to me.” So David sent a delegation to express his sympathy to Hanun concerning his father.
When David’s envoys came to Hanun in the land of the Ammonites to express sympathy to him, 3the Ammonite commanders said to Hanun, “Do you think David is honoring your father by sending envoys to you to express sympathy? Haven’t his envoys come to you only to explore and spy out the country and overthrow it?” 4So Hanun seized David’s envoys, shaved them, cut off their garments at the buttocks, and sent them away.
5When someone came and told David about the men, he sent messengers to meet them, for they were greatly humiliated. The king said, “Stay at Jericho till your beards have grown, and then come back.”
6When the Ammonites realized that they had become obnoxious to David, Hanun and the Ammonites sent a thousand talents19:6 That is, about 38 tons or about 34 metric tons of silver to hire chariots and charioteers from Aram Naharaim,19:6 That is, Northwest Mesopotamia Aram Maakah and Zobah. 7They hired thirty-two thousand chariots and charioteers, as well as the king of Maakah with his troops, who came and camped near Medeba, while the Ammonites were mustered from their towns and moved out for battle.
8On hearing this, David sent Joab out with the entire army of fighting men. 9The Ammonites came out and drew up in battle formation at the entrance to their city, while the kings who had come were by themselves in the open country.
10Joab saw that there were battle lines in front of him and behind him; so he selected some of the best troops in Israel and deployed them against the Arameans. 11He put the rest of the men under the command of Abishai his brother, and they were deployed against the Ammonites. 12Joab said, “If the Arameans are too strong for me, then you are to rescue me; but if the Ammonites are too strong for you, then I will rescue you. 13Be strong, and let us fight bravely for our people and the cities of our God. The Lord will do what is good in his sight.”
14Then Joab and the troops with him advanced to fight the Arameans, and they fled before him. 15When the Ammonites realized that the Arameans were fleeing, they too fled before his brother Abishai and went inside the city. So Joab went back to Jerusalem.
16After the Arameans saw that they had been routed by Israel, they sent messengers and had Arameans brought from beyond the Euphrates River, with Shophak the commander of Hadadezer’s army leading them.
17When David was told of this, he gathered all Israel and crossed the Jordan; he advanced against them and formed his battle lines opposite them. David formed his lines to meet the Arameans in battle, and they fought against him. 18But they fled before Israel, and David killed seven thousand of their charioteers and forty thousand of their foot soldiers. He also killed Shophak the commander of their army.
19When the vassals of Hadadezer saw that they had been routed by Israel, they made peace with David and became subject to him.
So the Arameans were not willing to help the Ammonites anymore.
Davids armé möter ammoniterna
(2 Sam 10:1-19)
1En tid därefter dog Ammons kung Nachash och hans son efterträdde honom. 2”Jag vill visa min vänskap mot Nachashs son Hanun, eftersom hans far visade mig vänskap”, tänkte David och sände budbärare för att beklaga hans fars död.
Men när Davids sändebud kom till Hanun i ammoniternas land för att trösta honom, 3sa de ammonitiska furstarna till honom: ”Låt inte lura dig att David har skickat hit de där männen med tröst för din fars skull! De har kommit hit för att spionera och spana, för att de ska kunna inta landet.” 4Hanun grep då Davids sändebud, lät raka av dem skägget och klippa av nedre hälften av deras kläder, innan han skickade iväg dem.
5Man gick till David och berättade vad som hänt, och David skickade män att möta dem, eftersom de hade blivit så kränkta. Han uppmanade dem att stanna kvar i Jeriko tills skägget hade vuxit ut och sedan komma tillbaka.
6När ammoniterna förstod att de hade gjort sig förhatliga för David, sände Hanun och ammoniterna tusen talenter19:6 En talent var ungefär 34 kilo; här är det alltså frågan om ca 35 ton silver. silver för att leja vagnar och ryttare från de arameiska rikena Naharajim, Maaka och Sova. 7De lejde 32 000 vagnar, och kungen av Maaka själv och hela hans armé ställde upp. De slog läger vid Medeva, och ammoniterna mobiliserades från sina städer för att strida.
8När David fick höra detta, skickade han ut Joav med hela hären, elittrupperna. 9Ammoniterna ställde upp utanför stadsporten, medan de kungar som kommit dit fanns för sig ute på det öppna fältet.
10När Joav insåg att han hade fientliga styrkor både framför och bakom sig, valde han ut de bästa krigarna i Israel och ställde upp dem mot araméerna. 11Resten av armén överlämnade han åt sin bror Avishaj, och de ställde upp sig mot ammoniterna.
12Joav sa: ”Om araméerna är för starka för mig, får du komma och rädda mig. Och om ammoniterna är för starka för dig, kommer jag och räddar dig. 13Var stark och modig, och låt oss kämpa tappert för vårt folk och för vår Guds städer! Sedan gör Herren vad han finner vara bäst.”
14När Joav och hans soldater anföll araméerna, flydde de för honom. 15När ammoniterna såg att araméerna flydde, flydde de för hans bror Avishaj in i staden. Då återvände Joav till Jerusalem.
16Men när araméerna insåg att de hade blivit besegrade av Israel, skickade de efter förstärkning från araméer på andra sidan floden Eufrat, och de kom anförda av Shofak, överbefälhavaren över Hadadesers här. 17Då David fick höra detta, samlade han hela Israels armé och tågade över Jordan. När han kom fram, gick han i ställning mot dem. Där ställde araméerna upp och gav sig i strid med David. 18De flydde för Israel och David dödade 7 000 stridsvagnssoldater och 40 000 fotsoldater. Han dödade också Shofak, araméernas överbefälhavare.
19När Hadadesers män insåg att de blivit slagna av Israel, slöt de fred med David och blev hans undersåtar. Araméerna vågade sedan inte längre hjälpa ammoniterna.
