New International Reader's Version

Song of Songs 1:1-17

1This is the greatest song Solomon ever wrote.

A Shulammite woman says to King Solomon

2“I long for your lips to kiss me!

Your love makes me happier than wine does.

3The lotion you have on pleases me.

Your name is like perfume that is poured out.

No wonder the young women love you!

4Take me away with you. Let us hurry!

King Solomon, bring me into your palace.”

The other women say

“King Solomon, you fill us with joy. You make us happy.

We praise your love more than we praise wine.”

The woman says to the king

“It is right for them to love you!

5“Women of Jerusalem,

my skin is dark but lovely.

It is dark like the tents in Kedar.

It’s like the curtains of Solomon’s tent.

6Don’t stare at me because I’m dark.

The sun has made my skin look like this.

My brothers were angry with me.

They made me take care of the vineyards.

I haven’t even taken care of my own vineyard.

7“King Solomon, I love you.

So tell me where you take care of your flock.

Tell me where you rest your sheep at noon.

Why should I have to act like a prostitute

near the flocks of your friends?”

The other women say

8“You are the most beautiful woman of all.

Don’t you know where to find the king?

Follow the tracks the sheep make.

Take care of your young goats

near the tents of the shepherds.”

King Solomon says to the Shulammite woman

9“You are my love.

You are like a mare among Pharaoh’s chariot horses.

10Your earrings make your cheeks even more beautiful.

Your strings of jewels make your neck even more lovely.

11We will make gold earrings for you.

We’ll decorate them with silver.”

The woman says

12“The king was at his table.

My perfume gave off a sweet smell.

13The one who loves me is like a small bag of myrrh

resting between my breasts.

14He is like henna flowers

from the vineyards of En Gedi.”

The king says

15“You are so beautiful, my love!

So beautiful!

Your eyes are like doves.”

The woman says

16“You are so handsome, my love!

So charming!

The green field is our bed.”

The king says

17“Cedar trees above us are the beams of our house.

Fir trees overhead are its rafters.”

Swedish Contemporary Bible

Höga visan 1:1-17

1Sångernas sång, av Salomo.

Hon:1:2 Sången sjungs växelvis av bruden, brudgummen och deras vänner, men övergången är ibland oklar. Hon, han, vännerna finns inte i grundtexten utan är tillägg gjorda för att åtminstone ungefärligt markera vem som framträder.

2Låt honom kyssa mig

med kyssar av sin mun,

för din kärlek är ljuvare än vin.

3Doften av din parfym är underbar,

ditt namn är som balsam från Turak

och de unga kvinnorna älskar dig.

4Ta mig med dig!

Kom, vi skyndar oss!

Kungen tar mig med in i sina kammare.

Vännerna:

Vi ska jubla och glädjas åt dig!

Vi ska prisa din kärlek högre än vin.

Hon:

Med rätta älskar de dig!

5Jag är mörk och skön,

ni Jerusalems döttrar,

som Kedars tält,

som Salomos1:5 Namnet kan ev. också tolkas som ett ortnamn Shalma och i så fall utgöra en parallell till Kedars tält (tält var ju ingenting Salomo var känd för). tältdukar.

6Stirra inte på mig, därför att jag är så mörk.

Solen har bränt mig.

Mina bröder blev förargade på mig

och satte mig att vakta vingårdarna.

Men min egen vingård vaktade jag inte.

7Tala om för mig, min älskade,

vart du leder din hjord!

Var låter du den vila vid middagstid?

Varför skulle jag vara som en beslöjad kvinna

vid dina vänners hjordar?

Vännerna:

8Om du inte vet det, du skönaste bland kvinnor,

så följ fårhjordens spår,

och för dina killingar i bet

vid herdarnas tält.

Han:

9Min älskade, jag liknar dig vid ett sto

som spänts för faraos vagnar.

10Dina vackra kinder är smyckade med hängen

och din hals med ädelstenar.

11Vi ska göra guldsmycken

med silverkulor åt dig.

Hon:

12När kungen ligger på sin säng1:12 Det hebreiska ordets betydelse är osäker. Möjligen: När kungen ligger till bords…,

sprider min nardus sin doft.

13Min älskade är som en doftpåse med myrra,

som ligger mellan mina bröst.

14Min älskade är för mig en bukett hennablommor

från En-Gedis vingårdar,

Han:

15Så vacker du är, min älskade,

så vacker du är!

Dina ögon är som duvor.

Hon:

16Vad underbar du är, min älskade,

så ljuvlig!

Grönskande är vår bädd.

Han:

17Vi har cedrar som bjälkar i vår boning

och cypresser som tak.