New International Reader's Version

Psalm 44

Psalm 44

For the director of music. A maskil of the Sons of Korah.

God, we have heard what you did.
    Those who came before us have told us
what you did in their days,
    in days long ago.
By your power you drove out the nations.
    You gave our people homes in the land.
You crushed the people who were there.
    And you made our people do well.
They didn’t win the land with their swords.
    They didn’t gain success by their own power.
Your powerful right hand and your mighty arm gave them victory.
    You gave them success because you loved them.

You are my King and my God.
    You give victories to the people of Jacob.
With your help we push back our enemies.
    By your power we walk all over them.
I put no trust in my bow.
    My sword doesn’t bring me victory.
But you give us victory over our enemies.
    You put them to shame.
All day long we talk about how great God is.
    We will praise your name forever.

But now you have turned your back on us and made us humble.
    You don’t march out with our armies anymore.
10 You made us turn and run from our enemies.
    They have taken what belongs to us.
11 You handed us over to be eaten up like sheep.
    You have scattered us among the nations.
12 You sold your people for very little.
    You didn’t gain anything when you sold them.

13 You have made us something that our neighbors laugh at.
    Those who live around us make fun of us and tease us.
14 The nations make jokes about us.
    They shake their heads at us.
15 All day long I have to live with my shame.
    My face is covered with it.
16 That’s because they laugh at me and attack me with their words.
    They want to get even with me.

17 All of this happened to us,
    even though we had not forgotten you.
    We had not broken the covenant you made with us.
18 Our hearts had not turned away from you.
    Our feet had not wandered from your path.
19 But you crushed us and left us to the wild dogs.
    You covered us over with deep darkness.

20 We didn’t forget our God.
    We didn’t spread out our hands in prayer to a false god.
21 If we had, God would have discovered it.
    He knows the secrets of our hearts.
22 But because of you, we face death all day long.
    We are considered as sheep to be killed.

23 Lord, wake up! Why are you sleeping?
    Get up! Don’t say no to us forever.
24 Why do you turn your face away from us?
    Why do you forget our pain and troubles?

25 We are brought down to the dust.
    Our bodies lie flat on the ground.
26 Rise up and help us.
    Save us because of your faithful love.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 44

Psalm 44

Det slagna folkets klagan

1För körledaren. Av Korachs ättlingar. Maskil.

2Gud, vi har hört, våra fäder har berättat för oss

om dina gärningar du gjorde på deras tid, för länge sedan.

3Du drev ut de främmande folken och satte dit våra fäder i stället.

Du krossade de andra folken, men våra fäder lät du blomstra.

4De tog inte landet med sitt eget svärd,

och deras egen styrka gav dem ingen räddning,

utan din mäktiga hands kraft och ljuset från ditt ansikte,

för du älskade dem.

5Du är min kung och min Gud,

som ger en befallning om räddning för Jakob.

6Med din hjälp ska vi slå ner våra motståndare

och i ditt namn trampa ner våra fiender.

7Jag litar inte på min båge,

och mitt svärd kan inte rädda mig.

8Men du räddar oss från våra fiender,

du låter våra motståndare komma på skam.

9Vi är alltid stolta över Gud,

vi prisar ditt namn för evigt. Séla

10Men nu har du visat bort oss och förödmjukat oss,

och du drar inte ut med våra härar.

11Du tvingade oss att vända för fienden,

och våra motståndare tog byte.

12Du tillät att vi åts upp som slaktfår

och skingrades bland folken.

13Du sålde ditt folk för ingenting

men gjorde ingen vinst.

14Du gjorde oss till åtlöje för våra grannar,

till spott och spe för dem som bor omkring oss.

15Du har gjort oss till en visa bland folken,

något man skakar huvudet åt.

16Jag har ständigt min vanära framför mig,

och mitt ansikte höljs i skam

17när jag hör dem som hånar och smädar,

och när jag ser fienden och hämnaren.

18Allt detta har kommit över oss,

trots att vi aldrig har glömt dig.

Vi har inte heller överträtt ditt förbund.

19Våra hjärtan har inte vänt sig från dig,

och våra steg har inte vikit av från din väg.

20Ändå har du krossat oss på schakalernas ställe,[a]

höljt oss i ett djupt mörker.

21Om vi hade glömt vår Gud

och i stället sträckt våra händer mot en annan gud,

22skulle då inte Gud genast upptäcka det,

han som känner hjärtats hemligheter?

23Det är för dig som vi dagen lång dödas

och räknas som slaktfår.

24Vakna, Herre! Varför sover du?

Res dig upp! Förkasta oss inte för alltid!

25Varför gömmer du ditt ansikte för oss

och glömmer vårt lidande och förtryck?

26Vi har sjunkit ner i stoftet,

våra kroppar ligger nertryckta i jorden.

27Grip in, kom till vår hjälp!

Befria oss i din nåd.

Notas al pie

  1. 44:20 Uttrycket kan vara ett talesätt för att beskriva ödeläggelse och förstörelse.