Book II
Psalms 42–72
Psalm 42
For the director of music. A maskil of the Sons of Korah.
1A deer longs for streams of water.
God, I long for you in the same way.
2I am thirsty for God. I am thirsty for the living God.
When can I go and meet with him?
3My tears have been my food
day and night.
All day long people say to me,
“Where is your God?”
4When I remember what has happened,
I tell God all my troubles.
I remember how I used to walk to the house of God.
The Mighty One guarded my steps.
We shouted with joy and praised God
as we went along with the joyful crowd.
5My spirit, why are you so sad?
Why are you so upset deep down inside me?
Put your hope in God.
Once again I will have reason to praise him.
He is my Savior and my God.
6My spirit is very sad deep down inside me.
So I will remember you here where the Jordan River begins.
I will remember you here on the Hermon mountains
and on Mount Mizar.
7You have sent wave upon wave of trouble over me.
It roars down on me like a waterfall.
All your waves and breakers have rolled over me.
8During the day the Lord sends his love to me.
During the night I sing about him.
I say a prayer to the God who gives me life.
9I say to God my Rock,
“Why have you forgotten me?
Why must I go around in sorrow?
Why am I treated so badly by my enemies?”
10My body suffers deadly pain
as my enemies make fun of me.
All day long they say to me,
“Where is your God?”
11My spirit, why are you so sad?
Why are you so upset deep down inside me?
Put your hope in God.
Once again I will have reason to praise him.
He is my Savior and my God.
Psalm 42
Andra boken
(42—72)
Klagopsalm, längtan efter Gud.42:0 42-43 Psalmerna 42-43 utgör en enhet och står som en psalm i många hebreiska handskrifter.
1För körledaren. Maskil42:1 Se not till 32:1.. Av Korachs ättlingar42:1 Överskrift: Korachs ättlingar var tempelmusiker och -tjänare..
2Som hjorten längtar efter vattenbäckar,
så längtar jag efter dig, min Gud.
3Jag törstar efter Gud, den levande Guden.
När får jag komma och träda fram inför Gud?
4Mina tårar är min mat dag och natt,
när man hela tiden frågar mig: ”Var är din Gud?”
5Mina minnen kommer,
och jag utgjuter min själ.
Jag gick i folkhopen,
ledde processionen till Guds hus,
med glädjerop och tacksägelse i högtidsskaran.
6Varför är jag så nedstämd,
varför så orolig inom mig?
Vänta på Gud!
Jag ska åter prisa honom,
min räddare och min Gud!
7Ändå är jag nedstämd, min Gud,
och därför tänker jag på dig,
i Jordans land och på Hermons höjder,
på Misars berg.
8Djup ropar till djup vid dånet av dina vattenfall.
Alla dina vågor och bränningar slår över mig.
9Herren sänder om dagen sin nåd,
och om natten är hans lovsång hos mig,
en bön till den levande Guden.
10Jag säger till Gud, min klippa:
”Varför har du övergett mig?
Varför måste jag gå sörjande,
förtryckt av fienden?”
11Det är som om mina ben krossas
när mina fiender hånar mig,
när de ständigt frågar mig: ”Var är din Gud?”
12Varför är jag så nedstämd,
varför så orolig inom mig?
Vänta på Gud!
Jag ska åter prisa honom,
min räddare och min Gud!
