New International Reader's Version

Psalm 104

Psalm 104

I will praise the Lord.

Lord my God, you are very great.
    You are dressed in glory and majesty.
The Lord wraps himself in light as if it were a robe.
    He spreads out the heavens like a tent.
    He builds his palace high in the heavens.
He makes the clouds serve as his chariot.
    He rides on the wings of the wind.
He makes the winds serve as his messengers.
    He makes flashes of lightning serve him.

He placed the earth on its foundations.
    It can never be moved.
You, Lord, covered it with the oceans like a blanket.
    The waters covered the mountains.
But you commanded the waters, and they ran away.
    At the sound of your thunder they rushed off.
They flowed down the mountains.
    They went into the valleys.
    They went to the place you appointed for them.
You drew a line they can’t cross.
    They will never cover the earth again.

10 The Lord makes springs pour water into the valleys.
    It flows between the mountains.
11 The springs give water to all the wild animals.
    The wild donkeys satisfy their thirst.
12 The birds in the sky build nests by the waters.
    They sing among the branches.
13 The Lord waters the mountains from his palace high in the clouds.
    The earth is filled with the things he has made.
14 He makes grass grow for the cattle
    and plants for people to take care of.
    That’s how they get food from the earth.
15 There is wine to make people glad.
    There is olive oil to make their skin glow.
    And there is bread to make them strong.
16 The cedar trees of Lebanon belong to the Lord.
    He planted them and gave them plenty of water.
17 There the birds make their nests.
    The stork has its home in the juniper trees.
18 The high mountains belong to the wild goats.
    The cliffs are a safe place for the rock badgers.

19 The Lord made the moon to mark off the seasons.
    The sun knows when to go down.
20 You, Lord, bring darkness, and it becomes night.
    Then all the animals of the forest prowl around.
21 The lions roar while they hunt.
    All their food comes from God.
22 The sun rises, and they slip away.
    They return to their dens and lie down.
23 Then people get up and go to work.
    They keep working until evening.

24 Lord, you have made so many things!
    How wise you were when you made all of them!
    The earth is full of your creatures.
25 Look at the ocean, so big and wide!
    It is filled with more creatures than people can count.
    It is filled with living things, from the largest to the smallest.
26 Ships sail back and forth on it.
    Leviathan, the sea monster you made, plays in it.

27 All creatures depend on you
    to give them their food when they need it.
28 When you give it to them,
    they eat it.
When you open your hand,
    they are satisfied with good things.
29 When you turn your face away from them,
    they are terrified.
When you take away their breath,
    they die and turn back into dust.
30 When you send your Spirit,
    you create them.
    You give new life to the ground.

31 May the glory of the Lord continue forever.
    May the Lord be happy with what he has made.
32 When he looks at the earth, it trembles.
    When he touches the mountains, they pour out smoke.

33 I will sing to the Lord all my life.
    I will sing praise to my God as long as I live.
34 May these thoughts of mine please him.
    I find my joy in the Lord.
35 But may sinners be gone from the earth.
    May evil people disappear.

I will praise the Lord.

Praise the Lord.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 104

Psalm 104

Skaparens lov

1Lova Herren, min själ!

Herre, min Gud, du är hög och stor,

du är klädd i majestät och prakt!

2Han sveper sig i ljus som en klädnad,

som en tältduk har han spänt upp himlen.

3Över vattnen har han timrat sina salar.

Molnen är hans vagnar,

och han rider på vindens vingar.

4Han gör vindarna till sina budbärare

och eldslågorna till sina tjänare.

5Han har lagt en fast grund för jorden,

så att den aldrig kan rubbas.

6Du bredde ut djupet som en klädnad över den,

och vattnen stod över bergstopparna.

7De flydde vid din tillrättavisning,

vid ditt dunder tog de till flykten.

8Bergen reste sig,

och i dalarna fick vattnen den plats du bestämde åt dem.

9Du satte en gräns för dem,

och de ska aldrig mer översvämma jorden.

10Du lät källor springa fram i dalarna,

och de vällde fram mellan bergen.

11De ger djuren vatten att dricka.

Där släcker vildåsnorna sin törst,

12Vid dem bygger himlens fåglar sina bon

och låter sin sång höras från trädens grenar.

13Du sänder regn från dina salar över bergen,

och jorden mättas med dina goda gåvor.

14Du låter gräset växa upp åt boskapen

och örter åt människan att odla.

Så växer det fram mat ur jorden

15och vin som gör människan glad,

olja som får hennes ansikte att skina

och bröd som ger henne styrka.

16Herrens träd blir väl vattnade,

Libanons cedrar, som han planterade.

17Där bygger fåglarna sina nästen,

och hägern håller till bland cypresserna.

18De höga bergen tillhör stengetterna,

och klippgrävlingarna finner skydd bland klipporna.

19Månen är gjord för att bestämma tider,

och solen vet när den ska gå ner.

20Du sänder mörkret och natten kommer,

då alla skogens djur myllrar fram.

21Då ryter de unga lejonen efter rov

och begär sin mat av Gud.

22Men när solen går upp

drar de sig tillbaka till sina hålor för att lägga sig.

23Då går människan till sitt arbete,

där hon arbetar tills kvällen kommer.

24Herre, hur många är inte dina verk!

I vishet har du gjort alltsammans,

och jorden är full av dina skapelser.

25Där finns det stora och vida havet,

som myllrar av otaliga livsformer,

av både stora och små djur.

26Där stävar fartygen fram,

och där leker Leviatan,

som du format.

27Alla väntar de på dig,

att du ska ge dem deras föda i rätt tid.

28Du ger dem, och de samlar in.

Du öppnar din hand,

och de äter och blir mätta.

29Men om du vänder dig bort från dem

blir de förskräckta.

När du tar deras livsande ifrån dem

dör de och blir åter jord.

30Du sänder din Ande,

och nytt liv skapas.

Du förnyar jorden.

31Herrens ära bestå i evighet!

Herren glädja sig över sina verk!

32Han ser på jorden, och den bävar,

han rör vid bergen, och de ryker.

33Jag vill sjunga till Herren, så länge jag lever.

Jag vill prisa min Gud så länge jag är till.

34Må mina tankar behaga honom,

jag vill glädjas i Herren.

35Låt syndarna förgås från jorden

och de onda inte längre få finnas till!

Lova Herren, min själ.

Halleluja[a]!

Notas al pie

  1. 104:35 Betyder prisa Herren, med en kortform av gudsnamnet Jahve (Jah).