Jesus Is Lord of the Sabbath Day
1One Sabbath day Jesus was walking through the grainfields. His disciples began to break off some heads of grain. They rubbed them in their hands and ate them. 2Some of the Pharisees said, “It is against the Law to do this on the Sabbath day. Why are you doing it?”
3Jesus answered them, “Haven’t you ever read about what David did? He and his men were hungry. 4He entered the house of God and took the holy bread. He ate the bread that only priests were allowed to eat. David also gave some to his men.” 5Then Jesus said to them, “The Son of Man is Lord of the Sabbath day.”
6On another Sabbath day, Jesus went into the synagogue and was teaching. A man whose right hand was weak and twisted was there. 7The Pharisees and the teachers of the law were trying to find fault with Jesus. So they watched him closely. They wanted to see if he would heal on the Sabbath day. 8But Jesus knew what they were thinking. He spoke to the man who had the weak and twisted hand. “Get up and stand in front of everyone,” he said. So the man got up and stood there.
9Then Jesus said to them, “What does the Law say we should do on the Sabbath day? Should we do good? Or should we do evil? Should we save life? Or should we destroy it?”
10He looked around at all of them. Then he said to the man, “Stretch out your hand.” He did, and his hand had been made as good as new. 11But the Pharisees and the teachers of the law were very angry. They began to talk to one another about what they might do to Jesus.
Jesus Chooses the Twelve Apostles
12On one of those days, Jesus went out to a mountainside to pray. He spent the night praying to God. 13When morning came, he called for his disciples to come to him. He chose 12 of them and made them apostles. Here are their names.
14Simon, whom Jesus named Peter, and his brother Andrew
James
John
Philip
Bartholomew
15Matthew
Thomas
James, son of Alphaeus
Simon who was called the Zealot
16Judas, son of James
and Judas Iscariot who would later hand Jesus over to his enemies
Jesus Gives Blessings and Warnings
17Jesus went down the mountain with them and stood on a level place. A large crowd of his disciples was there. A large number of other people were there too. They came from all over Judea, including Jerusalem. They also came from the coastland around Tyre and Sidon. 18They had all come to hear Jesus and to be healed of their sicknesses. People who were troubled by evil spirits were made well. 19Everyone tried to touch Jesus. Power was coming from him and healing them all.
20Jesus looked at his disciples. He said to them,
“Blessed are you who are needy.
God’s kingdom belongs to you.
21Blessed are you who are hungry now.
You will be satisfied.
Blessed are you who are sad now.
You will laugh.
22Blessed are you when people hate you,
when they have nothing to do with you
and say bad things about you,
and when they treat your name as something evil.
They do all this because you are followers of the Son of Man.
23“The prophets of long ago were treated the same way. When these things happen to you, be glad and jump for joy. You will receive many blessings in heaven.
24“But how terrible it will be for you who are rich!
You have already had your easy life.
25How terrible for you who are well fed now!
You will go hungry.
How terrible for you who laugh now!
You will cry and be sad.
26How terrible for you when everyone says good things about you!
Their people treated the false prophets the same way long ago.
Love Your Enemies
27“But here is what I tell you who are listening. Love your enemies. Do good to those who hate you. 28Bless those who call down curses on you. And pray for those who treat you badly. 29Suppose someone slaps you on one cheek. Let them slap you on the other cheek as well. Suppose someone takes your coat. Don’t stop them from taking your shirt as well. 30Give to everyone who asks you. And if anyone takes what belongs to you, don’t ask to get it back. 31Do to others as you want them to do to you.
32“Suppose you love those who love you. Should anyone praise you for that? Even sinners love those who love them. 33And suppose you do good to those who are good to you. Should anyone praise you for that? Even sinners do that. 34And suppose you lend money to those who can pay you back. Should anyone praise you for that? Even a sinner lends to sinners, expecting them to pay everything back. 35But love your enemies. Do good to them. Lend to them without expecting to get anything back. Then you will receive a lot in return. And you will be children of the Most High God. He is kind to people who are evil and are not thankful. 36So have mercy, just as your Father has mercy.
Be Fair When You Judge Other People
37“If you do not judge other people, then you will not be judged. If you do not find others guilty, then you will not be found guilty. Forgive, and you will be forgiven. 38Give, and it will be given to you. A good amount will be poured into your lap. It will be pressed down, shaken together, and running over. The same amount you give will be measured out to you.”
39Jesus also gave them another example. He asked, “Can a blind person lead another blind person? Won’t they both fall into a pit? 40The student is not better than the teacher. But everyone who is completely trained will be like their teacher.
41“You look at the bit of sawdust in your friend’s eye. But you pay no attention to the piece of wood in your own eye. 42How can you say to your friend, ‘Let me take the bit of sawdust out of your eye’? How can you say this while there is a piece of wood in your own eye? You pretender! First take the piece of wood out of your own eye. Then you will be able to see clearly to take the bit of sawdust out of your friend’s eye.
A Tree and Its Fruit
43“A good tree doesn’t bear bad fruit. And a bad tree doesn’t bear good fruit. 44You can tell each tree by the kind of fruit it bears. People do not pick figs from thorns. And they don’t pick grapes from bushes. 45A good man says good things. These come from the good that is stored up in his heart. An evil man says evil things. These come from the evil that is stored up in his heart. A person’s mouth says everything that is in their heart.
The Wise and Foolish Builders
46“Why do you call me, ‘Lord, Lord,’ and still don’t do what I say? 47Some people come and listen to me and do what I say. I will show you what they are like. 48They are like a man who builds a house. He digs down deep and sets it on solid rock. When a flood comes, the river rushes against the house. But the water can’t shake it. The house is well built. 49But here is what happens when people listen to my words and do not obey them. They are like a man who builds a house on soft ground instead of solid rock. The moment the river rushes against that house, it falls down. It is completely destroyed.”
Lärjungarna plockar ax på sabbaten
(Matt 12:1-8; Mark 2:23-28)
1En sabbat, när Jesus och hans lärjungar gick genom några sädesfält, ryckte hans lärjungar av ax, som de gnuggade mellan händerna och åt.
2Men några av fariseerna sa: ”Varför gör ni så där? Det där är ju inte tillåtet på sabbaten.”
3Då svarade Jesus dem: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga?6:3 Jfr 1 Sam 21:1-6. 4Han gick in i Guds hus och åt av skådebröden som bara prästerna får äta och delade sedan med sig till de andra.” 5Sedan sa Jesus till dem: ”Människosonen är Herre över sabbaten.”
Jesus botar en man på sabbaten
(Matt 12:9-14; Mark 3:1-6)
6En annan sabbat gick han in i synagogan och undervisade. Då satt där en man med en förtvinad högerhand. 7De skriftlärda och fariseerna höll noga ögonen på Jesus, om han skulle bota på sabbaten. I så fall skulle de få något att anklaga honom för.
8Men Jesus förstod precis vad de tänkte. Därför sa han till mannen med den förtvinade handen: ”Res dig upp och kom hit.” Och mannen reste sig och kom fram.
9Jesus sa till dem: ”Låt mig få fråga er en sak: Vad är tillåtet på sabbaten, att göra gott eller att göra ont, att rädda liv eller att förgöra det?” 10Han såg sig omkring på dem och sa sedan till mannen: ”Räck fram din hand!” Och när mannen gjorde det, blev handen normal igen. 11Men de blev rasande och började prata med varandra om vad de skulle kunna göra med Jesus.
Jesus utser sina tolv lärjungar
(Matt 10:2-4; Mark 3:13-19; Apg 1:13)
12Några dagar senare gick Jesus upp på ett berg för att be, och han bad till Gud hela natten. 13När det ljusnade kallade han sedan samman sina lärjungar och utsåg tolv av dem som han kallade apostlar6:13 Betyder sändebud.: 14Simon, som han gav namnet Petrus, Simons bror Andreas, Jakob, Johannes, Filippos, Bartolomaios, 15Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Simon, som kallades seloten6:15 Selot betyder ivrare. Antingen var Simon ivrig till sin läggning, eller så tillhörde han ”seloterna”, ett politiskt parti som ville göra uppror mot romarna. Eller: kallades den ivrige., 16Jakobs son Judas och Judas Iskariot, han som senare förrådde Jesus.
Mycket folk följer Jesus
(Matt 5:3-12)
17När Jesus hade kommit ner tillsammans med dem, stannade de på en slätt. Där var många av hans lärjungar och en stor folkmassa från hela Judeen och Jerusalem och från kustområdet vid Tyros och Sidon6:17 Tyros och Sidon var fenikiska städer vid Medelhavets kust, nordväst om Galileen. 18som hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. De som led av orena andar blev helade, 19och alla försökte röra vid honom, eftersom det gick ut kraft från honom som gjorde alla friska.
Verklig lycka
20Sedan vände han sig till sina lärjungar och sa:
”Lyckliga är ni som är fattiga6:20 Jfr Matt 5:3, där grundtexten säger: de som är fattiga i anden, dvs. de som inser sina andliga behov.,
för er tillhör Guds rike.
21Lyckliga är ni som nu hungrar6:21 Jfr Matt 5:6, där grundtexten säger: hungrar och törstar efter rättfärdighet, dvs. hungrar och törstar efter det som är i enlighet med Guds vilja.,
för ni ska bli mättade.
Lyckliga är ni som nu gråter,
för ni ska få skratta.
22Lyckliga är ni när man för Människosonens skull hatar er
och tar avstånd från er,
hånar er och smutskastar ert namn.
23Gläd er då, hoppa av glädje, för ni får en stor lön i himlen. Så gjorde ju deras förfäder med profeterna.
24Men ve er som är rika,
för ni har redan fått ut er tröst.
25Ve er som nu är mätta,
ni ska få gå hungriga.
Ve er som nu skrattar,
ni ska få sörja och gråta.
26Ve er som man nu talar väl om.
Så gjorde ju deras förfäder med de falska profeterna.
Om att älska sina fiender
(Matt 5:39-42)
27Men till dem som lyssnar säger jag: älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er, 28välsigna dem som förbannar er och be för dem som förolämpar er.
29Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra. Vill någon ta ditt ytterplagg, så hindra honom inte från att ta skjortan också. 30Ge till alla som ber dig, och om någon tar det som är ditt, så kräv det inte tillbaka. 31Gör så mot andra så som ni vill att de ska göra mot er.
32Om ni bara älskar dem som älskar er, är ni då värda särskilt beröm? Även syndare älskar ju dem som ger dem kärlek. 33Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, är det något så märkvärdigt med det? Det gör ju syndare också! 34Om ni lånar ut pengar till dem som kan betala tillbaka, är det något man bör tacka er för? Även syndare lånar ju till sina vänner om de får igen pengarna.
35Nej, älska era fiender och gör gott mot dem, och ge lån utan att oroa er för om ni får det tillbaka. Då ska ni få stor lön och bli den Högstes barn, för han är själv god mot dem som är otacksamma och onda.
36Var barmhärtiga, så som er Fader i himlen är barmhärtig.
Om att döma andra
(Matt 7:1-5)
37Döm inte, så ska ni själva inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så ska ni inte förklaras skyldiga. Förlåt, så ska ni få förlåtelse. 38Ge, så kommer ni att få. Ett gott, packat, skakat och rågat mått ska ges i er famn. För med det mått ni mäter ska det mätas upp åt er.”
39Sedan berättade han en liknelse: ”En blind kan väl inte leda en annan blind? Faller då inte båda i gropen? 40Och en lärjunge står inte över sin lärare, men när han är fullärd, kan han bli som sin lärare.
41Varför ser du flisan i din medmänniskas öga, när du inte märker bjälken i ditt eget? 42Hur kan du säga till henne: ’Kom så ska jag ta bort flisan ur ditt öga’, när du samtidigt inte märker bjälken i ditt eget? Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga! Sedan kan du se klart och ta bort flisan ur din medmänniskas öga.
Av frukten känner man trädet
(Matt 7:17-20)
43Ett bra träd kan aldrig bära dålig frukt, och ett dåligt träd kan aldrig bära bra frukt. 44Trädet känns igen på den frukt det bär. Man hittar inte fikon på tistlar eller vindruvor på törnbuskar. 45En god människa bär fram det goda ur den godhet som lagrats i hennes hjärta, medan en ond människa bär fram det onda ur den ondska som lagrats i hennes hjärta. Munnen talar ju vad hjärtat är fullt av.
Om att bygga på stadig grund
(Matt 7:24-27)
46Varför kallar ni mig ’Herre, Herre’, när ni ändå inte gör som jag säger? 47Den som kommer till mig och hör mina ord och handlar efter dem – vem han liknar, det ska jag visa er. 48Han liknar en man som bygger ett hus och gräver så djupt att han kan lägga grunden på ett berg. När floden sedan svämmar över och vattnet vräker sig mot huset, står det stadigt kvar, eftersom det är väl byggt.
49Men den som hör och inte handlar, han liknar en man som bygger ett hus direkt på marken utan att gräva någon grund. Och när floden vräker sig mot huset, faller det genast ihop med ett stort brak.”
