The First Speech of Bildad
1Then Bildad the Shuhite replied,
2“Job, how long will you talk like that?
Your words don’t have any meaning.
3Does God ever treat people unfairly?
Does the Mighty One make what is wrong
appear to be right?
4Your children sinned against him.
So he punished them for their sin.
5But seek God with all your heart.
Make your appeal to the Mighty One.
6Be pure and honest.
And he will rise up and help you now.
He’ll give you everything you had before.
7In the past, things went well with you.
But in days to come, things will get even better.
8“Find out what our parents taught.
Discover what those who lived before them learned.
9After all, we were born only yesterday.
So we don’t know anything.
Our days on this earth are like a shadow that disappears.
10Won’t your people of long ago teach you and tell you?
Won’t the things they said help you understand?
11Can grass grow tall where there isn’t any swamp?
Can plants grow well where there isn’t any water?
12While they are still growing and haven’t been cut,
they dry up faster than grass does.
13The same thing happens to everyone who forgets God.
The hope of ungodly people dies out.
14What they trust in is very weak.
What they depend on is like a spider’s web.
15They lean on it, but it falls apart.
They hold on to it, but it gives way.
16They are like a plant in the sunshine
that receives plenty of water.
It spreads its new growth all over the garden.
17It wraps its roots around a pile of rocks.
It tries to find places to grow among the stones.
18But when the plant is pulled up from its spot,
that place says, ‘I never saw you.’
19The life of that plant is sure to dry up.
But from the same soil other plants will grow.
20“I’m sure God doesn’t turn his back on anyone who is honest.
And he doesn’t help those who do what is evil.
21He will fill your mouth with laughter.
Shouts of joy will come from your lips.
22Your enemies will put on shame as if it were clothes.
The tents of sinful people will be gone.”
Bildad både anklagar och ger hopp
1Då svarade Bildad från Shuach:
2Hur länge tänker du fortsätta tala så?
Dina ord är en vinande vind.
3Skulle Gud kunna förvränga rättvisan?
Skulle den Väldige förvränga rättfärdigheten?
4Dina barn syndade mot honom,
och han lät deras överträdelse drabba dem.
5Men om du vänder dig till Gud
och ber den Väldige om nåd,
6om du är ren och rättsinnig,
så griper han in för dig
och återupprättar dig på din rättfärdiga plats.
7Din början må vara ringa,
men du blir till sist mycket stor.
8Fråga tidigare generationer,
ta vara på vad dina förfäder funnit!
9Vi är bara från gårdagen och vet ingenting,
som en skugga är våra dagar här på jorden.
10Men de ska lära dig,
tala till dig och delge dig sin insikt.
11Växer papyrus hög där marken inte är sank?
Skjuter vassen upp om det inte finns vatten?
12Den vissnar medan den växer,
innan det är dags att klippa den,
snabbare än gräs.8:12 Grundtextens innebörd är osäker.
13Det är allas öde som glömmer Gud,
och den gudlöses hopp försvinner.
14Hans tillförsikt är bräcklig,
hans förtröstan som spindelväv.
15Han lutar sig mot nätet8:15 Egentligen hus, men sammanhanget talar om spindelnät (framkommer tydligt i v. 14).,
men det ger efter,
han hänger sig fast, men det ger vika.
16Han är som en grönskande växt i solskenet,
som sträcker ut sina grenar över trädgården.
17Hans rötter slingrar sig ner i röset,
de söker fäste bland stenarna.
18Men när han rycks bort därifrån,
förnekar hans plats honom:
”Jag har aldrig sett dig.”
19Detta är glädjen på hans väg,
och andra växer upp och tar hans plats.
20Gud förkastar inte den oskyldige,
och inte heller styrker han de onda.
21Han ska än en gång fylla din mun med skratt
och dina läppar med glädjerop.
22De som hatar dig ska få skämmas,
och de ondas boningar ska inte mer finnas till.
