A Prophecy Against Moab
1Here is a prophecy against Moab that the Lord gave me.
The city of Ar in Moab is destroyed.
It happened in a single night.
Kir in Moab is also destroyed.
It happened in a single night.
2The people of Dibon go up to their temple to worship.
They go to their high places to weep.
The people of Moab cry over the cities of Nebo and Medeba.
All their heads are shaved.
All their beards have been cut off.
3In the streets they wear the rough clothing people wear when they’re sad.
On their roofs and in the market places
all of them are crying.
They fall down flat with their faces toward the ground.
And they weep.
4The people of Heshbon and Elealeh cry out.
Their voices are heard all the way to Jahaz.
So the fighting men of Moab cry out.
Their hearts are weak.
5My heart cries out over Moab.
Some who run away get as far as Zoar.
Others run all the way to Eglath Shelishiyah.
Others go up the hill to Luhith.
They are weeping as they go.
Still others travel the road to Horonaim.
They sing a song of sadness because their town is being destroyed.
6The waters at Nimrim are dried up.
And so is the grass.
The plants have died.
Nothing green is left.
7The people are trying to escape
through the Valley of the Poplar Trees.
They are carrying with them the wealth
they have collected and stored up.
8Their loud cries echo along the border of Moab.
They reach as far as Eglaim.
Their songs of sadness reach all the way to Beer Elim.
9The waters of the city of Dimon are full of blood.
But the Lord will bring even more trouble on Dimon.
He will bring lions against those who run away from Moab.
They will also attack those who remain in the land.
Profetia över Moab
1Profetia om Moab:
Över en natt ska Ar Moab ödeläggas och förstöras
och Kir Moab förödas och läggas i ruiner.
2Folket i Divon ska gå till sina tempel,
till sina offerplatser,
för att gråta.
Över Nebo och Medeva
hörs Moabs klagan.
Varje huvud är rakat
och varje skägg avklippt.
3De går på gatorna klädda i säcktyg.
På deras tak och torg klagar alla,
och tårarna rinner.
4Heshbon och Elale klagar
så att det hörs ända bort till Jahas.
Därför ropar Moabs soldater,
de är fyllda av ångest.
5Jag ropar i mitt inre för Moab.
Dess flyktingar tar sig till Soar
och Eglat Shelishia.
Gråtande tar man sig
uppför vägen till Luchit,
och längs vägen till Horonajim
hörs klagan över förödelsen.
6Nimrims vatten torkar ut,
gräset vissnar bort och växtligheten dör,
inget grönt finns kvar.
7Så släpar man sina ägodelar och förråd
över Pilträdsbäcken.
8Klagorop hörs längs hela Moabs gräns,
ända bort till Eglajim hörs deras jämmer
och klagan ända till Beer Elim.
9Dimons vatten fylls av blod,
men ännu mer ska jag låta komma över Dimon:
ett lejon över dem som överlevt från Moab
och över det som är kvar av landet15:9 landet (mer exakt marken) kan också tolkas som ortnamn Adma, så t.ex. Septuaginta..
