Going to War
1When you go to war against your enemies, you might see that they have horses and chariots. They might even have an army stronger than yours. But don’t be afraid of them. The Lord your God will be with you. After all, he brought you up out of Egypt. 2Just before you go into battle, the priest will come forward. He’ll speak to the army. 3He’ll say, “Men of Israel, listen to me. Today you are going into battle against your enemies. Don’t be scared. Don’t be afraid. Don’t panic or be terrified by them. 4The Lord your God is going with you. He’ll fight for you. He’ll help you win the battle over your enemies.”
5The officers will speak to the army. They will say, “Has anyone built a new house and not started to live in it? Let him go home. If he doesn’t, he might die in battle. Then someone else will live in his house. 6Has anyone planted a vineyard and not started to enjoy it? Let him go home. If he doesn’t, he might die in battle. Then someone else will enjoy his vineyard. 7Has anyone promised to be married to a woman but hasn’t done it yet? Let him go home. If he doesn’t, he might die in battle. Then someone else will marry her.” 8The officers will continue, “Is anyone afraid or scared? Let him go home. Then the other soldiers won’t lose hope too.” 9The officers will finish speaking to the army. When they do, they’ll appoint commanders over it.
10Suppose you march up to attack a city. Before you attack it, offer to make peace with its people. 11Suppose they accept your offer and open their gates. Then force all the people in the city to be your slaves. They will have to work for you. 12But suppose they refuse your offer of peace and prepare for battle. Then surround that city. Get ready to attack it. 13The Lord your God will hand it over to you. When he does, kill all the men with your swords. 14But you can take the women and children for yourselves. You can also take the livestock and everything else in the city. What you have captured from your enemies you can use for yourselves. The Lord your God has given it to you. 15That’s how you must treat all the cities far away from you. Those cities don’t belong to the nations that are nearby.
16But what about the cities the Lord your God is giving you as your own? Kill everything that breathes in those cities. 17Completely destroy them. Wipe out the Hittites, Amorites, Canaanites, Perizzites, Hivites and Jebusites. That’s what the Lord your God commanded you to do. 18If you don’t destroy them, they’ll teach you to do all the things the Lord hates. He hates the way they worship their gods. If you do those things, you will sin against the Lord your God.
19Suppose you surround a city and get ready to attack it. And suppose you fight against it for a long time in order to capture it. Then don’t chop down its trees and destroy them. You can eat their fruit. So don’t cut them down. Are the trees people? So why should you attack them? 20But you can cut down trees that you know aren’t fruit trees. You can build war machines out of their wood. You can use them until you capture the city you are fighting against.
Soldatinstruktion
1När du drar ut i krig20:1 Dessa regler gällde krig mot folk utanför det land Herren ville ge Israel. och ser fiendens hästar och vagnar framför dig, en armé som är större än din, ska du inte bli förskräckt. Herren, din Gud, ska vara med dig, han som ledde dig ut ur Egypten. 2Innan du börjar striden ska du låta en präst tala till hela armén 3och säga: ”Hör, Israel! Var inte rädda och tappa inte modet när ni idag går ut för att kämpa mot era fiender! Fly inte och låt ingen panik drabba er! 4Herren, er Gud, går med er. Han ska strida för er mot era fiender och han kommer att ge er seger.”
5Sedan ska folkets ledare20:5 Det hebreiska ordets innebörd är osäker. säga till soldaterna: ”Om någon av er alldeles nyligen byggt ett hus men inte hunnit flytta in i det, då ska han vända hem igen. Han kan ju stupa i striden och då blir det någon annan som får flytta in där. 6Om någon just har planterat en vingård men ännu inte hunnit äta av den första frukten från den, då ska han vända hem. Han kan ju dö i striden och någon annan får då äta frukten från hans vingård. 7Har någon nyligen förlovat sig men ännu inte gift sig, ska han återvända hem, för om han stupar i striden kommer någon annan att få hans fästmö.” 8Och till sist ska ledarna säga till hären: ”Om någon är rädd ska han vända hem, så att inte hans rädsla smittar av sig på andra.”
9När ledarna har talat så till männen, ska de utse dem som ska vara befäl över hären och leda den.
10När du kommer till en stad som du tänker anfalla, ska du först erbjuda fred. 11Går man då med på detta och öppnar stadsportarna för dig, ska du göra alla invånare till tvångsarbetare i din tjänst. 12Men om de inte går med på fred utan börjar strida, ska du belägra staden. 13När sedan Herren, din Gud, överlämnar staden åt dig, ska du med svärd döda alla män som finns där, 14men kvinnor, barn, boskap och allt övrigt byte får du behålla för egen del. Du får ta för dig det byte Herren, din Gud, ger dig från dina fiender. 15På detta sätt ska du behandla avlägsna städer som tillhör folk långt härifrån.
16I de folks städer som finns inom det område som Herren, din Gud, vill ge dig, ska du inte skona något levande. 17Du ska viga hettiterna, amoréerna, kanaanéerna, perisséerna, hivéerna och jevuséerna åt förintelse. Detta är den befallning som Herren, din Gud, har gett dig 18för att dessa folk inte ska kunna locka er att utföra alla de avskyvärda handlingar som de gör till sina gudars ära och därmed synda mot Herren, er Gud.
19När du belägrar en stad under en lång tid för att anfalla och inta den, ska du inte fälla och förstöra dess fruktträd. Ät all den frukt du vill ha, men hugg inte ner träden. De är inte människor som du ska belägra. 20Men du kan hugga ner de träd som du vet inte bär någon ätlig frukt. Dem kan du använda som material vid belägringen av den stad du är i krig med ända tills den faller.
