Sheba Urges Israel Not to Follow David
1An evil man who always stirred up trouble happened to be in Gilgal. His name was Sheba, the son of Bikri. Sheba was from the tribe of Benjamin. He blew his trumpet. Then he shouted,
“We don’t have any share in David’s kingdom!
Jesse’s son is not our king!
Men of Israel, every one of you go back home!”
2So all the men of Israel deserted David. They followed Sheba, the son of Bikri. But the men of Judah stayed with their king. They remained with him from the Jordan River all the way to Jerusalem.
3David returned to his palace in Jerusalem. He had left ten concubines there to take care of the palace. He put them in a house and kept them under guard. He gave them what they needed. But he didn’t sleep with them. They were kept under guard until the day they died. They lived as if they were widows.
4The king said to Amasa, “Send for the men of Judah. Tell them to come to me within three days. And be here yourself.” 5So Amasa went to get the men of Judah. But he took longer than the time the king had set for him.
6David said to Abishai, “Sheba, the son of Bikri, will do more harm to us than Absalom ever did. Take my men and go after him. If you don’t, he’ll find cities that have high walls around them. He’ll go into one of them and escape from us.” 7So Joab’s men marched out with the Kerethites and Pelethites. They went out with all the mighty soldiers. All of them were under Abishai’s command. They marched out from Jerusalem and went after Sheba, the son of Bikri.
8They arrived at the great rock in Gibeon. Amasa went there to welcome them. Joab was wearing his military clothes. Over them at his waist he had strapped on a belt that held a dagger. As he stepped forward, he secretly took the dagger out.
9Joab said to Amasa, “How are you, my friend?” Then Joab reached out his right hand. He took hold of Amasa’s beard to kiss him. 10Amasa didn’t notice the dagger in Joab’s left hand. Joab stuck it into his stomach. His insides spilled out on the ground. Joab didn’t have to stab him again. Amasa was already dead. Then Joab and his brother Abishai went after Sheba, the son of Bikri.
11One of Joab’s men stood beside Amasa’s body. He said to the other men, “Are you pleased with Joab? Are you on David’s side? Then follow Joab!” 12Amasa’s body lay covered with his blood in the middle of the road. The man saw that all the troops stopped there. He realized that everyone was stopping to look at Amasa’s body. So he dragged it from the road into a field. Then he threw some clothes on top of it. 13After that happened, everyone continued on with Joab. They went after Sheba, the son of Bikri.
14Sheba passed through all the territory of the tribes of Israel. He arrived at the city of Abel Beth Maakah. He had gone through the entire area of the Bikrites. They had gathered together and followed him. 15Joab and all his troops came to Abel Beth Maakah. They surrounded it because Sheba was there. They built a ramp up to the city. It stood against the outer wall. They pounded the wall with huge logs to bring it down. 16While that was going on, a wise woman called out from the city. She shouted, “Listen! Listen! Tell Joab to come here. I want to speak to him.” 17So Joab went toward her. She asked, “Are you Joab?”
“I am,” he answered.
She said, “Listen to what I have to say.”
“I’m listening,” he said.
18She continued, “Long ago people used to say, ‘Get your answer at Abel.’ And that would settle the matter. 19We are the most peaceful and faithful people in Israel. You are trying to destroy a city that is like a mother in Israel. Why do you want to swallow up what belongs to the Lord?”
20“I would never do anything like that!” Joab said. “I would never swallow up or destroy what belongs to the Lord! 21That isn’t what I have in mind at all. There’s a man named Sheba, the son of Bikri, in your city. He’s from the hill country of Ephraim. He’s trying to kill King David. Hand that man over to me. Then I’ll pull my men back from your city.”
The woman said to Joab, “We’ll throw his head down to you from the wall.”
22Then the woman gave her wise advice to all the people in the city. They cut off the head of Sheba, the son of Bikri. They threw it down to Joab. So he blew his trumpet. Then his men pulled back from the city. Each of them returned to his home. And Joab went back to the king in Jerusalem.
David’s Officials
23Joab was commander over Israel’s entire army.
Benaiah, the son of Jehoiada, was commander over the Kerethites and Pelethites.
24Adoniram was in charge of those who were forced to work hard.
Jehoshaphat, the son of Ahilud, kept the records.
25Sheva was the secretary.
Zadok and Abiathar were priests.
26Ira, the Jairite, was David’s priest.
Sheva gör uppror mot David
1Nu råkade Sheva, son till benjaminiten Bikri, vara där. Han var en ondsint man och plötsligt blåste han en hornsignal och ropade:
”Vi vill inte längre ha något att göra med David,
ingen del i Jishajs son!
Kom, Israels män, så ger vi oss av hem!”
2Då övergav hela Israel David och följde Sheva, Bikris son. Männen i Juda förblev däremot trogna mot sin kung och följde honom från Jordan till Jerusalem.
3När David kom till palatset i Jerusalem, lät han de tio bihustrur som hade lämnats kvar för att ta hand om palatset föras undan och sättas under bevakning i ett särskilt hus. De fick vad de behövde, men kungen låg inte med dem mer. De fick leva som änkor och hölls inlåsta till sin död.20:3 Se 16:21-22.
4Kungen befallde nu Amasa att mobilisera Juda armé och infinna sig inom tre dagar. 5Amasa började sammankalla trupperna, men det tog längre tid än de tre dagar som han hade fått på sig.
6Då sa David till Avishaj: ”Den där Sheva, Bikris son, kommer att skada oss mer än vad Absalom gjorde. Skynda dig! Ta mina män och sätt efter honom, innan han hunnit förskansa sig i befästa städer där vi inte kommer åt honom.”
7Då gav sig Avishaj iväg efter Sheva tillsammans med Joav och hans män och keretéerna och peletéerna och alla soldaterna. De drog ut från Jerusalem och förföljde Sheva, Bikris son. 8Vid den stora stenen i Givon mötte de Amasa. Joav bar full stridsmundering och hade en dolk i en skida i bältet. När han gick fram föll dolken ur skidan.20:8 Joav lät antagligen dolken falla med avsikt. Texten är oklar. 9”Jag är glad att få träffa dig, min bror”, sa Joav och tog honom i skägget med sin högra hand, som om han skulle kyssa honom. 10Amasa lade inte märke till att Joav hade en annan dolk i sin vänstra hand och Joav stötte den i magen på honom så att inälvorna rann ut. Det räckte med ett enda hugg, Amasa dog omedelbart. Joav och hans bror Avishaj fortsatte sedan att förfölja Sheva, Bikris son.
11En av Joavs män som stod bredvid Amasa ropade: ”Den som står på Davids sida, kom och följ Joav!”
12Amasa låg kvar i en blodpöl mitt på vägen och när mannen såg att alla som passerade stannade, släpade han honom åt sidan och in på en åker där han kastade en mantel över honom, eftersom han såg att alla som kom stannade. 13När kroppen var ur vägen, följde alla Joav i jakten på Sheva, Bikris son.
14Sheva hade vandrat genom alla Israels stammar och till slut kom han till Avel Bet-Maaka. Han hade också gått genom hela Habberim och många följde med honom20:14 Innebörden i versens senare del är osäker.. 15När Joavs trupper kom fram till Avel Bet-Maaka, belägrade de staden och byggde en ramp upp mot stadens yttre mur. Men medan de försökte rasera muren, 16ropade en klok kvinna inifrån staden: ”Hallå där nere! Lyssna! Säg till Joav att komma hit fram, så att jag kan tala med honom!”
17När han närmade sig, frågade kvinnan: ”Är du Joav?” ”Ja”, svarade han. ”Lyssna på vad din tjänarinna har att säga”, bad hon. ”Jag lyssnar”, sa Joav.
18Då sa hon till honom: ”Det finns ett ordspråk som säger: ’Om du vill lösa en tvist, så be om råd i Avel’. Så avgjordes saken. 19Vi är de mest fridsamma och trofasta i Israel. Du vill ödelägga en stad som är en moder i Israel. Ska du verkligen förgöra det som tillhör Herren?”
20Joav svarade: ”Jag är inte här för att förstöra något, långt därifrån! 21Så är det inte! Men en man som heter Sheva, Bikris son, från Efraims bergsbygd, har gjort uppror mot kung David. Överlämna bara honom till mig, så ska jag lämna staden i fred!” Kvinnan svarade: ”Vi ska kasta hans huvud till dig över muren.”
22Sedan gick kvinnan till folket med sitt kloka råd och de halshögg Sheva, Bikris son, och kastade ner hans huvud till Joav. Då blåste Joav en hornsignal och drog tillbaka sina trupper. Var och en gick sedan hem till sitt och Joav återvände till kungen i Jerusalem.
23Joav var befälhavare över hären, Benaja, Jojadas son, var befälhavare över keretéerna och peletéerna, 24medan Adoram ansvarade för tvångsarbetena. Joshafat, Achiluds son, var kansler, 25Sheva tjänstgjorde som kungens sekreterare och Sadok och Evjatar var präster. 26Också jairiten Ira var en av Davids präster20:26 Det generella ordet för präst kan också syfta på kunglig rådgivare eller kungens närmaste man, jfr 8:18..
