New International Reader's Version

2 Samuel 16:1-23

David and Ziba

1David went just beyond the top of the Mount of Olives. Ziba was waiting there to meet him. He was Mephibosheth’s manager. He had several donkeys with saddles on them. They were carrying 200 loaves of bread and 100 raisin cakes. They were also carrying 100 fig cakes and a bottle of wine. The bottle was made out of animal skin.

2The king asked Ziba, “Why have you brought all these things?”

Ziba answered, “The donkeys are for the king’s family to ride on. The bread and fruit are for the people to eat. The wine will make those who get tired in the desert feel like new again.”

3Then the king asked, “Where is your master’s grandson Mephibosheth?”

Ziba said to him, “He’s staying in Jerusalem. He thinks, ‘Today the Israelites will cause me to rule once again over my grandfather Saul’s kingdom.’ ”

4Then the king said to Ziba, “Everything that belonged to Mephibosheth belongs to you now.”

“You are my king and master,” Ziba said. “I make myself humble in front of you. I bow down to you. May you be pleased with me.”

Shimei Curses David

5King David approached Bahurim. As he did, a man came out toward him. The man was from the same family group that Saul was from. His name was Shimei. He was the son of Gera. As he came out of the town, he cursed David. 6He threw stones at David and all his officials. He did it even though all the troops and the special guard were there. They were to the right and left of David. 7As Shimei cursed, he said, “Get out! Get out, you murderer! You are a worthless and evil man! 8You spilled the blood of a lot of people in Saul’s family. You took over his kingdom. Now the Lord is paying you back. He has handed the kingdom over to your son Absalom. You have been destroyed because you are a murderer!”

9Then Abishai, the son of Zeruiah, spoke to the king. He said, “King David, why should we let this dead dog curse you? Let me go over there. I’ll cut off his head.”

10But the king said, “You and Joab are sons of Zeruiah. What does this have to do with you? Maybe the Lord said to him, ‘Curse David.’ If he did, who can ask him, ‘Why are you doing this?’ ”

11Then David spoke to Abishai and all his officials. He said, “My very own son Absalom is trying to kill me. How much more should this man from Benjamin want to kill me! Leave him alone. Let him curse. The Lord has told him to do it. 12Maybe the Lord will see how much I’m suffering. Maybe he’ll bring back to me his covenant blessing instead of his curse I’m hearing today.”

13So David and his men kept going along the road. At the same time, Shimei was going along the hillside across from him. He was cursing David as he went. He was throwing stones at David. He was showering him with dirt. 14The king and all the people with him came to the place they had planned to go to. They were very tired. So David rested there.

Ahithophel and Hushai Give Advice to Absalom

15During that time, Absalom and all the men of Israel came to Jerusalem. Ahithophel was with him. 16Then Hushai, the Arkite, went to Absalom. He said to him, “May the king live a long time! May the king live a long time!” Hushai was David’s trusted friend.

17Absalom said to Hushai, “So this is the way you show love to your friend? If he’s your friend, why didn’t you go with him?”

18Hushai said to Absalom, “Why should I? You are the one the Lord has chosen. These people and all the men of Israel have also chosen you. I want to be on your side. I want to stay with you. 19After all, who else should I serve? Shouldn’t I serve the king’s son? I will serve you, just as I served your father.”

20Absalom said to Ahithophel, “Give us your advice. What should we do?”

21Ahithophel answered, “Your father left some concubines behind to take care of the palace. Go and sleep with them. Then all the Israelites will hear about it. They will hear that you have made your father hate you. Everyone with you will be encouraged to give you more support.” 22So they set up a tent for Absalom on the roof of the palace. He went in and slept with his father’s concubines. Everyone in Israel saw it.

23In those days the advice Ahithophel gave was as good as advice from someone who asks God for guidance. That’s what David and Absalom thought about all of Ahithophel’s advice.

Swedish Contemporary Bible

2 Samuelsboken 16:1-23

Siva förenar sig med David

1David hade just hunnit bortom bergskrönet, när han mötte Mefivoshets tjänare Siva16:1 Se kap. 9. som väntade på honom. Siva hade med sig ett antal åsnor lastade med 200 brödkakor, 100 russinkakor, 100 fruktkakor och en skinnsäck med vin.

2Kungen frågade: ”Varför har du med dig allt detta?” Siva svarade: ”Åsnorna är för kungens familj att rida på, brödet och fruktkakorna ska männen ha som proviant och vinet är till för dem som blir utmattade under ökenvandringen.” 3”Men var är din herres sonson?” frågade kungen. ”Han stannade i Jerusalem,” svarade Siva. ”Han tänkte att israeliterna nu skulle ge honom tillbaka hans fars rike.”

4Då sa kungen: ”Från och med nu är allt Mefivoshet äger ditt!” ”Jag bugar mig ner till jorden”, svarade Siva. ”Låt mig alltid få möta din välvilja, min herre och kung!”

Shimi förbannar David

5När kung David nått fram till Bachurim, kom en man ut från byn och förbannade dem. Han hette Shimi, Geras son, och var släkt med Saul. 6Han kastade sten på kungen och hans närmaste män, trots att de på alla sidor var omgivna av soldater och livvakter.

7”Ge dig iväg härifrån, din mördare och skurk!” ropade han till David med sina förbannelser. 8Herren ska hämnas på dig för att du utgöt kung Sauls och hans familjs blod! Du stal hans tron och nu har Herren gett den till din son Absalom. Dina blodsdåd har dragit olycka över dig själv!”

9”Varför ska en död hund som han få förbanna dig, min herre?” frågade Avishaj, Serujas son. ”Ska jag hugga huvudet av honom?” 10”Nej”, sa kungen. ”Lägg er inte i det här, ni Serujas söner! Om Herren har sagt till honom att förbanna mig, vem kan då fråga varför han gör det?” 11Och David sa till Avishaj och sina män: ”Om min egen son som är mitt eget kött och blod försöker döda mig, varför skulle inte en benjaminit göra det? Lämna honom i fred och låt honom förbanna, för Herren har säkert sagt till honom att göra detta! 12Kanske kommer Herren att ta hand om mig i min nöd och då vänder han den här förbannelsen till något gott i stället.”

13David och hans män fortsatte framåt medan Shimi höll jämna steg med dem längs berget. Hela tiden förbannade han David och kastade sten och jord på honom.

14När kungen och hans sällskap nådde sitt mål, var de mycket trötta16:14 trötta kan också tolkas som ett ortnamn, Ajefim, och då blir översättningen: när kungen…kom till Ajefim stannade de för att vila. och stannade för att vila.

Absalom griper makten

15Under tiden hade Absalom och israeliterna kommit till Jerusalem tillsammans med Achitofel. 16När Davids vän, arkiten Hushaj, kom till Absalom utropade han till kungen: ”Leve kungen! Leve kungen!”

17”Är det så här du behandlar din vän David?” frågade Absalom honom. ”Varför är du inte tillsammans med honom?”

18”Därför att jag vill vara hos och arbeta för den man som är utvald av Herren och av Israels folk”, svarade Hushaj. 19”Och vem skulle jag arbeta för om inte för sonen? Jag tjänade din far och nu vill jag tjäna dig!”

20Absalom frågade sedan Achitofel: ”Vad ska vi göra härnäst?” 21Achitofel sa till honom: ”Gå och ligg med din fars bihustrur som han har lämnat kvar att sköta palatset. Låt hela Israel se hur förhatlig du är för din far. Det kommer att stärka modet hos dem som står på din sida.”16:21 Se not till 12:8.

22Då satte man upp ett tält på palatsets tak och Absalom gick dit och låg med sin fars bihustrur inför hela Israel. 23Achitofels råd ansågs på den tiden lika värdefulla som de råd man fått direkt från Gud. Både Absalom och David värderade alla Achitofels råd så högt.