1(بَنَاتُ أُورُشَلِيمَ): أَيْنَ ذَهَبَ حَبِيبُكِ أَيَّتُهَا الْجَمِيلَةُ بَيْنَ النِّسَاءِ؟ إِلَى أَيْنَ تَحَوَّلَ حَبِيبُكِ فَنَبْحَثَ عَنْهُ مَعَكِ؟
2(الْمَحْبُوبَةُ): قَدِ انْطَلَقَ حَبِيبِي إِلَى جَنَّتِهِ، إِلَى خَمَائِلِ الأَطْيَابِ لِيَرْعَى فِي الرَّوْضَاتِ وَيَقْطِفَ السَّوْسَنَ. 3أَنَا لِحَبِيبِي، وَحَبِيبِي لِي، وَهُوَ يَرْعَى بَيْنَ السَّوْسَنِ.
4(المُحِبُّ): أَنْتِ جَمِيلَةٌ يَا حَبِيبَتِي كَتِرْصَةَ، حَسْنَاءُ كَأُورُشَلِيمَ، وَجَلِيلَةٌ كَجَيْشٍ يَرْفَعُ أَعْلامَهُ. 5أَشِيحِي بِعَيْنَيْكِ عَنِّي فَقَدْ قَهَرَتَانِي. شَعْرُكِ كَقَطِيعِ مَاعِزٍ مُنْحَدِرٍ مِنْ جِلْعَادَ. 6أَسْنَانُكِ فِي بَيَاضِهَا كَقَطِيعِ غَنَمٍ خَارِجٍ مِنَ الاغْتِسَالِ؛ كُلُّ وَاحِدَةٍ مِنْهَا ذَاتُ تَوْأَمٍ وَمَا فِيهَا عَقِيمٌ. 7خَدَّاكِ تَحْتَ نَقَابِكِ كَفِلْقَتَيْ رُمَّانَةٍ. 8هُنَاكَ سِتُّونَ مَلِكَةً وَثَمَانُونَ سُرِّيَّةً وَعَذَارَى لَا يُحْصَى لَهُنَّ عَدَدٌ. 9لَكِنَّكِ يَا حَمَامَتِي يَا كَامِلَتِي فَرِيدَةٌ، الابْنَةُ الْوَحِيدَةُ لأُمِّهَا، الأَعَزُّ عَلَى مَنْ أَنْجَبَتْهَا. رَأَتْهَا الْعَذَارَى فَطَوَّبْنَهَا، وَشَاهَدَتْهَا الْمَلِكَاتُ وَالسَّرَارِي فَمَدَحْنَهَا. 10مَنْ هَذِهِ الطَّالِعَةُ كَالْفَجْرِ، الْجَمِيلَةُ كَالْبَدْرِ، الْمُشْرِقَةُ كَالشَّمْسِ، الْجَلِيلَةُ كَجَيْشٍ يَرْفَعُ أَعْلامَهُ؟
11(الْمَحْبُوبَةُ): نَزَلْتُ إِلَى حَدِيقَةِ الْجَوْزِ لأَرَى ثَمَرَ الْوَادِي الْجَدِيدَ، وَأَنْظُرَ هَلْ أَزْهَرَ الْكَرْمُ وَنَوَّرَ الرُّمَّانُ؟ 12وَقَبْلَ أَنْ أُدْرِكَ مَا يَجْرِي وَجَدْتُ نَفْسِي بَيْنَ أُمَرَاءِ قَوْمِي فَهَرَبْتُ.
13(بَنَاتُ أُورُشَلِيمَ): ارْجِعِي، ارْجِعِي يَا شُولَمِّيثُ، اِرْجِعِي، اِرْجِعِي لِنَتَأَمَّلَ فِيكِ.
(الْمَحْبُوبَةُ): مَاذَا تَرَوْنَ فِي شُولَمِّيثَ؟
(المُحِبُّ): مِثْلَ رَقْصِ صَفَّيْنِ!
Vännerna:
1Vart har din älskade gått,
du skönaste bland kvinnor?
Vart har din älskade tagit vägen?
Vi ska hjälpa dig att hitta honom.
Hon:
2Min älskade har gått till sin trädgård,
till sina kryddsängar,
för att där vakta sin fårhjord
och plocka liljor.
3Jag tillhör min älskade
och han tillhör mig.
Bland liljorna vaktar han sin fårhjord.
Han:
4Du är vacker, min älskade, som Tirsa6:4 Huvudstad i Nordriket kring sekelskiftet 900-800 f.Kr.,
ljuvlig som Jerusalem,
skrämmande som en härskara6:4 Grundtextens innebörd är osäker..
5Vänd bort din blick ifrån mig,
för den har överväldigat mig.
Ditt hår är som en hjord av getter
som rör sig ner från Gileads berg.
6Dina tänder är som en flock tackor
som stiger upp ur badet,
alla är tvillingar,
ingen av dem är ensam.
7Din tinning är som ett kluvet granatäpple
bakom din slöja.
8Det finns sextio drottningar,
åttio bihustrur
och fler unga kvinnor än någon kan räkna,
9men min duva, min fulländade, är unik,
sin mors enda,
dyrbar för den som födde henne.
Flickorna ser henne och prisar henne lycklig,
hon hyllas av drottningar och bihustrur.
Vännerna:
10Vem är hon som stiger upp som morgonrodnaden,
vacker som månen, strålande som solen,
skrämmande som stjärnornas skara?
Han:
11Jag gick ner till valnötslunden
för att se om våren spirade i dalen,
och för att se om vinträden hade skjutit skott,
om granatträden hade börjat blomma.
12Innan jag fattade det,
drogs jag med av min längtan som på en furstlig vagn.6:12 Grundtextens innebörd är oviss och översättningen närmast bara en ord för ord översättning.
Vännerna:
13Vänd om, vänd om, du flicka från Shulem!
Kom tillbaka, så att vi får se dig!
Han:
Varför vill ni se på flickan från Shulem
där hon dansar bland leden6:13 Eller …som en dans i Mahanajim, om leden tolkas som ett ortnamn.?
