الكتاب الثالث: مزمور 73–89
الْمَزْمُورُ الثَّالِثُ وَالسَّبْعُونَ
مَزْمُورٌ لآسَافَ
1حَقّاً إِنَّ اللهَ رَفِيقٌ بِإِسْرَائِيلَ، بِذَوِي الْقُلُوبِ النَّقِيَّةِ. 2أَمَّا أَنَا فَقَدْ أَوْشَكَتْ قَدَمَايَ أَنْ تَزِلّا، وَخَطَوَاتِي أَنْ تَنْزَلِقَ، 3لأَنِّي حَسَدْتُ الْمُتَكَبِّرِينَ، إِذْ شَاهَدْتُ نَجَاحَ الأَشْرَارِ. 4فَإِنَّ أَوْجَاعَ الْمَوْتِ لَا تُصِيبُهُمْ وَأَجْسَامَهُمْ سَمِينَةٌ. 5لَا يُقَاسُونَ مِنْ أَتْعَابِ الْبَشَرِ، وَلَا يُعَانُونَ مِنَ الْمَصَائِبِ كَالنَّاسِ. 6لِذَلِكَ لَبِسُوا الْكِبْرِيَاءَ كَقِلادَةٍ، وَارْتَدَوْا الظُّلْمَ كَثَوْبٍ. 7عُيُونُهُمْ جَاحِظَةٌ مِنْ كَثْرَةِ شَحْمِ طَمَعِهِمْ. وَشَرُّهُمْ تَجَاوَزَ مَا يَتَصَوَّرُهُ الْقَلْبُ. 8يَسْتَهْزِئُونَ وَيَتَكَلَّمُونَ بِالظُّلْمِ خُبْثاً، وَبِكِبْرِيَاءَ يَنْطِقُونَ. 9جَدَّفُوا عَلَى السَّمَاءِ بِأَفْوَاهِهِمْ، وَلَوَّثُوا الأَرْضَ بِخُبْثِ أَلْسِنَتِهِمْ. 10حَتَّى شَعْبُ اللهِ يَرْجِعُونَ إِلَيْهِمْ، وَيُصَدِّقُونَ مَا يَقُولُونَهُ لَهُمْ. 11أَمَّا هُمْ فَيَقُولُونَ: كَيْفَ يَعْلَمُ اللهُ، وَهَلْ يَدْرِي الْعَلِيُّ بِمَا يَحْدُثُ؟ 12هَا هُمُ الأَشْرَارُ الْمُفْلِحُونَ فِي الْعَالَمِ يَزْدَادُونَ ثَرْوَةً.
13بَاطِلاً قَدْ طَهَّرْتُ قَلْبِي وَغَسَلْتُ يَدَيَّ بِالنَّقَاوَةِ. 14لَقَدْ جَعَلْتَنِي يَا رَبُّ مُصَاباً طُولَ النَّهَارِ، وَأَوْقَعْتَ علَيَّ عِقَابَكَ كُلَّ صَبَاحٍ. 15لَوْ أَنَّنِي نَطَقْتُ بِمِثْلِ هَذَا، لَكُنْتُ قَدْ خُنْتُ جِيلَ أَوْلادِكَ. 16وَعِنْدَمَا نَوَيْتُ أَنْ أَفْهَمَ هَذَا، تَعَذَّرَ الأَمْرُ عَلَيَّ، 17إِلَى أَنْ دَخَلْتُ أَقْدَاسَ اللهِ، وَتَأَمَّلْتُ آخِرَةَ الأَشْرَارِ 18حَقّاً إِنَّكَ أَوْقَفْتَهُمْ فِي أَمَاكِنَ زَلِقَةٍ، وَأَوْقَعْتَهُمْ فِي التَّهْلُكَاتِ. 19كَيْفَ صَارُوا لِلْخَرَابِ فَجْأَةً؟ انْقَرَضُوا وَأَفْنَتْهُمُ الدَّوَاهِي. 20كَحُلْمٍ يَتَلاشَى عِنْدَ الْيَقَظَةِ هَكَذَا تَخْتَفِي صُورَتُهُمْ عِنْدَمَا تَنْهَضُ يَا رَبُّ لِمُعَاقَبَتِهِمْ.
21عِنْدَمَا تَمَرْمَرَ قَلْبِي وَوَخَزَنِي ضَمِيرِي، 22أَدْرَكْتُ أَنَّنِي كُنْتُ غَبِيًّا لَا أَعْرِفُ شَيْئاً، إِذْ كُنْتُ كَبَهِيمَةٍ أَمَامَكَ. 23غَيْرَ أَنِّي مَعَكَ دَائِماً، وَأَنْتَ قَدْ أَمْسَكْتَ بِيَدِي الْيُمْنَى. 24تَهْدِينِي بِمَشُورَتِكَ، وَبَعْدَ ذَلِكَ تَأْخُذُنِي إِلَى الْمَجْدِ. 25مَنْ لِي فِي السَّمَاءِ غَيْرُكَ؟ وَلَسْتُ أَبْغِي فِي الأَرْضِ أَحَداً مَعَكَ. 26إِنَّ جَسَدِي وَقَلْبِي يَفْنَيَانِ، أَمَّا اللهُ فَهُوَ صَخْرَةُ قَلْبِي وَنَصِيبِي إِلَى الدَّهْرِ. 27هُوَذَا الْمُبْتَعِدُونَ عَنْكَ يَهْلِكُونَ وَأَنْتَ تُدَمِّرُ كُلَّ مَنْ يَخُونُكَ. 28أَمَّا أَنَا فَخَيْرٌ لِي أَنْ أَقْتَرِبَ إِلَى اللهِ، لأَنِّي عَلَى السَّيِّدِ تَوَكَّلْتُ، لأُحَدِّثَ بِجَمِيعِ عَجَائِبِكَ.
Tredje boken
(73—89)
Psalm 73
Den gudlöses kortvariga framgång och den rättfärdiges eviga lön
1En psalm av Asaf.
Gud är sannerligen god mot Israel,
mot dem som har rena hjärtan.
2Men jag höll på att snava,
mina fötter höll på att tappa fästet.
3Jag var avundsjuk på de högmodiga
då jag såg de gudlösas framgång.
4De slipper svårigheter ända fram till sin död,
de är friska och välmående.
5De råkar inte i människans nöd
och plågas inte som andra.
6Därför är högfärd deras halsband,
och våld deras kläder.
7Ur deras fetma tittar ögonen fram,
deras fantasier har ingen gräns.
8De talar föraktfullt och ondsint.
De är högfärdiga och förtrycker andra.
9De gör anspråk på himlen
och talar som om de ägde jorden.
10Så återvänder hans folk dit
och suger åt sig mängder av vatten.73:10 Grundtextens innebörd är okänd och översättningen bara en ungefärlig ord-för-ord översättning.
11De frågar: ”Hur kan Gud veta?
Skulle den Högste ha den kunskapen?”
12Så är det med de gudlösa,
ostörda ökar de alltid sin rikedom.
13Förgäves har jag hållit mitt hjärta rent
och tvättat mina händer i oskuld.
14Jag har plågats dagen lång,
bestraffats var morgon.
15Om jag hade sagt: ”Så vill jag tala”,
skulle jag ha varit en förrädare mot dina barns generation.
16När jag försökte förstå detta
var det alltför mödosamt för mig,
17tills jag kom in i Guds helgedom
och insåg hur det går med dessa till slut.
18Du låter dem vandra på en hal väg,
störtar dem i fördärvet
19och plötsligt går de under.
De tar en ände med förskräckelse.
20Det blir som när man vaknar ur en dröm:
Du, Herre, reser dig
och föraktar dem som om de vore fantasier.73:20 Grundtextens innebörd är okänd och översättningen bara en ungefärlig ord-för-ord översättning.
21När mitt hjärta var bittert
och det sved inom mig,
22då var jag oförnuftig och ovetande,
som ett djur inför dig.
23Ändå är jag alltid hos dig,
och du håller min högra hand.
24Du leder mig efter ditt råd,
och sedan för du mig till härligheten73:24 Det framkommer inte om det är evigheten eller någon form av jordisk härlighet/ära som åsyftas här..
25Vem har jag i himlen utom dig?
Och när jag har dig,
önskar jag ingenting på jorden.
26Min kropp och min själ kan tyna bort,
men Gud är min inre klippa och min del för evigt.
27Men de som är långt borta från dig kommer att förgås.
Du förgör dem som inte är trogna mot dig.
28Men det är gott för mig att vara nära Gud.
Jag har gjort Herren Gud till min tillflykt,
och jag vill berätta om alla dina gärningar.
