حزقيال 38 – NAV & NUB

Ketab El Hayat

حزقيال 38:1-23

نبوءة على جوج

1وَأَوْحَى إِلَيَّ الرَّبُّ بِكَلِمَتِهِ قَائِلاً: 2«يَا ابْنَ آدَمَ، الْتَفِتْ بِوَجْهِكَ نَحْوَ جُوجٍ، أَرْضِ مَاجُوجَ رَئِيسِ رُوشٍ مَاشِكَ وَتُوبَالَ وَتَنَبَّأْ عَلَيْهِ، 3وَقُلْ، هَذَا مَا يُعْلِنُهُ السَّيِّدُ الرَّبُّ: هَا أَنَا أَنْقَلِبُ عَلَيْكَ يَا جُوجُ رَئِيسُ رُوشٍ مَاشِكَ وَتُوبَالَ، 4وَأَقْهَرُكَ وَأَضَعُ شَكَائِمَ فِي فَكَّيْكَ، وَأَطْرُدُكَ أَنْتَ وَكُلَّ جَيْشِكَ، خَيْلاً وَفُرْسَاناً وَجَمِيعُهُمْ مُرْتَدُونَ أَفْخَرَ ثِيَابٍ، جُمْهُوراً غَفِيراً كُلُّهُمْ حَمَلَةُ أَتْرَاسٍ وَمَجَانَّ مِنْ كُلِّ قَابِضِ سَيْفٍ. 5وَمِنْ جُمْلَتِهِمْ رِجَالُ فَارِسَ وَكُوشَ وَفُوطَ يَحْمِلُ كُلُّ وَاحِدٍ مِجَنّاً وَخُوذَةً، 6وَأَيْضاً جُومَرُ وَكُلُّ جُيُوشِهِ، وَبَيْتُ تُوجَرْمَةَ مِنْ أَقَاصِي الشِّمَالِ مَعَ كُلِّ جَيْشِهِ. جَمِيعُهُمْ جُيُوشٌ غَفِيرَةٌ اجْتَمَعَتْ إِلَيْكَ. 7تَأَهَّبْ وَاسْتَعِدَّ أَنْتَ وَجَمِيعُ الْجُيُوشِ الْمُنْضَمَّةِ إِلَيْكَ، لأَنَّكَ أَصْبَحْتَ لَهُمْ قَائِداً، 8إِذْ بَعْدَ أَيَّامٍ كَثِيرَةٍ تُسْتَدْعَى لِلْقِتَالِ، فَتُقْبِلُ فِي السِّنِينَ الأَخِيرَةِ إِلَى الأَرْضِ النَّاجِيَةِ مِنَ السَّيْفِ الَّتِي تَمَّ جَمْعُ أَهْلِهَا مِنْ بَيْنِ شُعُوبٍ كَثِيرَةٍ، فَأَقَامُوا مُطْمَئِنِّينَ عَلَى جِبَالِ إِسْرَائِيلَ الَّتِي كَانَتْ دَائِماً مُقْفِرَةً فِي نَظَرِ الَّذِينَ لُمَّ شَتَاتُهُمْ مِنْ بَيْنِ الأُمَمِ، 9فَتَأْتِي مُنْدَفِعاً كَزَوْبَعَةٍ، وَتَكُونُ كَسَحَابَةٍ تُغَطِّي الأَرْضَ أَنْتَ وَجُيُوشُكَ وَكُلُّ مَنْ مَعَكَ مِنْ شُعُوبٍ كَثِيرَةٍ. 10وَيَحْدُثُ فِي ذَلِكَ الْيَوْمِ أَنَّ أَفْكَارَ سُوءٍ تُرَاوِدُكَ 11فَتَقُولُ: أَزْحَفُ عَلَى أَرْضٍ عَرَاءٍ مَكْشُوفَةٍ وَأُهَاجِمُ الْمُطْمَئِنِّينَ السَّاكِنِينَ فِي أَمْنٍ، الْمُقِيمِينَ كُلَّهُمْ مِنْ غَيْرِ سُورٍ يَقِيهِمْ، وَلَيْسَ لَدَيْهِمْ مَزَالِيجُ وَلا مَصَارِيعُ، 12لِلاسْتِيلاءِ عَلَى الأَسْلابِ وَنَهْبِ الْغَنَائِمِ وَمُهَاجَمَةِ الْخَرَائِبِ الَّتِي أَصْبَحَتْ آهِلَةً، وَلِمُحَارَبَةِ الشَّعْبِ الْمُجْتَمِعِ مِنْ بَيْنِ الأُمَمِ، الْمُقْتَنِي مَاشِيَةً وَأَمْلاكاً، السَّاكِنِ فِي مَرْكَزِ الأَرْضِ. 13وَيَسْأَلُكَ أَهْلُ شَبَا وَرُودُسَ وَتُجَّارُ تَرْشِيشَ وَكُلُّ قُرَاهَا؛ أَقَادِمٌ أَنْتَ لِلاِسْتِيلاءِ عَلَى الأَسْلابِ؟ هَلْ حَشَدْتَ جُيُوشَكَ لِنَهْبِ الْغَنَائِمِ وَلِحَمْلِ الْفِضَّةِ وَالذَّهَبِ وَأَخْذِ الْمَاشِيَةِ وَالْمُقْتَنَيَاتِ وَلِلسَّلْبِ الْعَظِيمِ؟

14لِذَلِكَ تَنَبَّأْ يَا ابْنَ آدَمَ، وَقُلْ لِجُوجَ: هَذَا مَا يُعْلِنُهُ السَّيِّدُ الرَّبُّ: فِي ذَلِكَ الْيَوْمِ عِنْدَمَا يَسْكُنُ شَعْبِي إِسْرَائِيلُ آمِناً، أَلا تَعْلَمُ ذَلِكَ؟ 15وَتُقْبِلُ أَنْتَ مِنْ مَقَرِّكَ فِي أَقَاصِي الشِّمَالِ مَعَ جُيُوشٍ غَفِيرَةٍ، تُغَشِّي الأَرْضَ؛ كُلُّهُمْ رَاكِبُو خَيْلٍ وَجَمْعٌ عَظِيمٌ وَجَيْشٌ كَثِيرٌ. 16وَتَزْحَفُ عَلَى شَعْبِي إِسْرَائِيلَ كَسَحَابَةٍ تُغَطِّي الأَرْضَ، أَنِّي فِي الأَيَّامِ الأَخِيرَةِ آتِي بِكَ إِلَى أَرْضِي لِكَيْ تَعْرِفَنِي الشُّعُوبُ عِنْدَمَا تَتَجَلَّى قَدَاسَتِي حِينَ أُدَمِّرُكَ يَا جُوجُ أَمَامَ عُيُونِهِمْ.

هَذَا مَا يَقُولُهُ السَّيِّدُ الرَّبُّ: 17أَلَسْتَ أَنْتَ الَّذِي تَحَدَّثْتُ عَنْهُ فِي الأَيَّامِ الْغَابِرَةِ عَلَى أَلْسِنَةِ عَبِيدِي أَنْبِيَاءِ إِسْرَائِيلَ الَّذِينَ تَنَبَّأُوا فِي تِلْكَ الأَيَّامِ لِسِنِينَ كَثِيرَةٍ بِأَنِّي سَآتِي بِكَ عَلَيْهِمْ؟ 18وَيَقُولُ السَّيِّدُ الرَّبُّ: فِي ذَلِكَ الْيَوْمِ عِنْدَمَا يَزْحَفُ جُوجُ عَلَى أَرْضِ إِسْرَائِيلَ يَحْتَدِمُ غَضَبِي فِي وَجْهِي. 19وَفِي خِضَمِّ غَيْرَتِي وَاتِّقَادِ سَخَطِي أَقُولُ إِنَّهُ فِي ذَلِكَ الْيَوْمِ تَحْدُثُ هَزَّةٌ عَظِيمَةٌ فِي أَرْضِ إِسْرَائِيلَ، 20فَيَرْتَعِشُ مِنْ حَضْرَتِي سَمَكُ الْبَحْرِ وَطُيُورُ السَّمَاءِ وَوُحُوشُ الْبَرِّيَّةِ وَجَمِيعُ الْحَيَوَانَاتِ الدَّابَّةِ عَلَى الأَرْضِ، وَكُلُّ النَّاسِ الَّذِينَ عَلَى وَجْهِ الْمَسْكُونَةِ، وَتَنْدَكُّ الْجِبَالُ وَتَسْقُطُ الْمَعَاقِلُ وَتَنْهَارُ كُلُّ الأَسْوَارِ إِلَى الأَرْضِ. 21وَأُسَلِّطُ عَلَيْهِ السَّيْفَ فِي كُلِّ جِبَالِي يَقُولُ السَّيِّدُ الرَّبُّ، فَيَكُونُ سَيْفُ كُلِّ رَجُلٍ ضِدَّ أَخِيهِ. 22وَأَدِينُهُ بِالْوَبَاءِ وَبِالدَّمِ، وَأُمْطِرُ عَلَيْهِ وَعَلَى جُيُوشِهِ وَعَلَى جُمُوعِ حُلَفَائِهِ الْغَفِيرَةِ مَطَراً جَارِفاً وَبَرَداً عَظِيماً وَنَاراً وَكِبْرِيتاً. 23فَأُعَظِّمُ نَفْسِي وَأُقَدِّسُهَا، وَأُعْلِنُ ذَاتِي عَلَى مَرْأَى مِنْ كُلِّ الأُمَمِ، فَيُدْرِكُونَ أَنِّي أَنَا الرَّبُّ».

Swedish Contemporary Bible

Hesekiel 38:1-23

Profetia över Gog och Magog

1Herrens ord kom till mig: 2”Du människa, vänd dig mot Gog i Magogs land, storfursten38:2,3 En alternativ översättning skulle kunna vara fursten över Rosh, Meshek och Tuval, om det hebreiska ordet rosh (huvud) tolkas som namn, vilket dock är mindre sannolikt. över Meshek och Tuval, och profetera mot honom. 3Säg: ’Så säger Herren, Herren: Jag är emot dig, Gog, storfursten över Meshek och Tuval. 4Jag ska dra dig bort med krokar i dina käftar och föra dig ut med hela din armé, dina hästar, dina fullt beväpnade ryttare och hela din här med stora och små sköldar och svärd i sin hand. 5Folk från Persien, Kush och Put finns med dem, alla med sköld och hjälm. 6Gomer med alla sina trupper, och Bet Togarma långt norrifrån, med alla sina trupper – många folk finns med dig.

7Gör dig redo! Var beredd, du och alla dina trupper som har samlats hos dig, och ta befälet över dem! 8Långt fram i tiden kommer du att bli uppmanad att handla. I en avlägsen framtid ska du invadera ett land, som har återhämtat sig från svärdets förödelse, vars invånare har samlats från många folk på Israels berg som länge legat öde. De har förts ut från andra folk och bor nu där alla i trygghet. 9Du ska dra dit upp, komma som en storm och vara som ett moln som täcker landet, du och dina trupper, de många folken som är med dig.

10Så säger Herren, Herren: På den tiden ska tankar slå rot i ditt sinne, och du ska lägga upp en ond plan. 11Du ska säga: ”Jag ska dra upp mot ett oskyddat land, anfalla dem som lever i fred och trygghet, alla som bor där utan murar, bommar och portar. 12Du vill ta byte och plundra, gå till angrepp mot de åter bebodda ruinerna och mot dem som har samlats från folken, som är rika på boskap och egendom och bor mitt i landet.” 13Saba och Dedan och affärsmän från Tarshish med alla dess byar38:13 Egentligen lejon; översättningen här följer bl.a. Septuaginta. ska fråga dig: ”Kommer du för att ta byte? Har du samlat dina trupper för att plundra, för att föra bort silver och guld, ta boskap och gods, ta ett stort byte?” ’

14Profetera därför, människa, och säg till Gog: ’Så säger Herren, Herren: På den tiden, när mitt folk Israel åter bor i trygghet i sitt land, ska du veta det. 15Du ska komma från din plats långt borta i norr, du och många folk med dig, alla till häst, en stor skara och en väldig armé. 16Du ska dra upp mot mitt folk Israel som ett moln som täcker landet. I kommande dagar ska det ske. Jag ska låta dig, Gog, anfalla mitt land, så att folk ska inse att jag genom dig visar min helighet inför dem.

17Så säger Herren, Herren: Är du inte den som jag i gångna tider talade om genom mina tjänare Israels profeter, som då profeterade att jag skulle låta dig anfalla dem? 18Den dag då Gog anfaller Israels land ska min glödande vrede uppväckas, säger Herren, Herren. 19I min svartsjuka och flammande vrede säger jag att det på den tiden ska bli en stor jordbävning i Israels land. 20Inför mig ska alla bäva den dagen, såväl fiskarna i havet som himlens fåglar, markens djur och kräldjur som rör sig på marken, och alla människor på jorden. Bergen ska slås ner, klipporna störta omkull och murarna falla till marken.

21Jag ska samla svärd mot Gog på alla mina berg, säger Herren, Herren. Var och en ska vända sitt svärd mot sin nästa. 22Jag ska verkställa en dom mot honom med pest och blod och vräka ner slagregn, hagel, eld och svavel över honom, hans trupper och de många folk som är med honom. 23Så ska jag uppenbara min storhet och min helighet och göra mig känd inför många folk. Då ska de inse att jag är Herren.’