تحذير من إغواء الزانية
1يَا ابْنِي احْفَظْ أَقْوَالِي وَاذْخَرْ وَصَايَايَ مَعَكَ. 2أَطِعْ وَصَايَايَ فَتَحْيَا، وَصُنْ شَرِيعَتِي كَحَدَقَةِ عَيْنِكَ. 3اعْصِبْهَا عَلَى أَصَابِعِكَ، وَاكْتُبْهَا عَلَى صَفْحَاتِ قَلْبِكَ. 4قُلْ لِلْحِكْمَةِ: أَنْتِ أُخْتِي، وَلِلْفِطْنَةِ: أَنْتِ قَرِيبَتِي. 5فَهُمَا تَحْفَظَانِكَ مِنَ الْمَرْأَةِ الْعَاهِرَةِ، وَالزَّوْجَةِ الْفَاسِقَةِ الَّتِي تَتَمَلَّقُ بِكَلامِهَا.
6فَإِنِّي أَشْرَفْتُ مِنْ كُوَّةِ بَيْتِي، وَأَطْلَلْتُ مِنْ خِلالِ نَافِذَتِي، 7فَشَاهَدْتُ بَيْنَ الْبَنِينَ الْحَمْقَى شَابّاً مُجَرَّداً مِنَ الْفَهْمِ، 8يَجْتَازُ الطَّرِيقَ صَوْبَ الْمُنْعَطَفِ، بِاتِّجَاهِ الشَّارِعِ الْمُفْضِي إِلَى بَيْتِهَا. 9عِنْدَ الْغَسَقِ فِي الْمَسَاءِ تَحْتَ جُنْحِ اللَّيْلِ وَالظُّلْمَةِ. 10فَإِذَا بِامْرَأَةٍ تَسْتَقْبِلُهُ فِي زِيِّ زَانِيَةٍ وَقَلْبٍ مُخَادِعٍ. 11صَخَّابَةٌ وَجَامِحَةٌ لَا تَسْتَقِرُّ قَدَمَاهَا فِي بَيْتِهَا. 12تَرَاهَا تَارَةً فِي الْخَارِجِ، وَطَوْراً فِي سَاحَاتِ الأَسْوَاقِ، تَكْمُنُ عِنْدَ كُلِّ مُنْعَطَفٍ. 13فَأَمْسَكَتْهُ وَقَبَّلَتْهُ وَقَالَتْ لَهُ بِوَجْهٍ وَقِحٍ: 14«كَانَ عَلَيَّ أَنْ أُقَدِّمَ ذَبَائِحَ سَلامٍ، فَأَوْفَيْتُ الْيَوْمَ نُذُورِي. 15وَقَدْ خَرَجْتُ لاِسْتِقْبَالِكَ، بَعْدَ أَنْ بَحَثْتُ بِشَوْقٍ عَنْكَ حَتَّى وَجَدْتُكَ. 16قَدْ فَرَشْتُ سَرِيرِي بِأَغْطِيَةٍ كَتَّانِيَّةٍ مُوَشَّاةٍ مِنْ مِصْرَ، 17وَعَطَّرْتُ فِرَاشِي بِطِيبِ الْمُرِّ وَالْقِرْفَةِ. 18فَتَعَالَ لِنَرْتَوِيَ مِنَ الْحُبِّ حَتَّى الصَّبَاحِ، وَنَتَلَذَّذَ بِمُتَعِ الْغَرَامِ. 19فَإِنَّ زَوْجِي لَيْسَ فِي الْبَيْتِ، قَدْ مَضَى فِي رِحْلَةٍ بَعِيدَةٍ. 20وَأَخَذَ مَعَهُ صُرَّةً مُكْتَنِزَةً بِالْمَالِ، وَلَنْ يَعُودَ إِلّا عِنْدَ اكْتِمَالِ الْبَدْرِ». 21فَأَغْوَتْهُ بِكَثْرَةِ أَفَانِينِ كَلامِهَا، وَرَنَّحَتْهُ بِتَمَلُّقِ شَفَتَيْهَا. 22فَمَضَى عَلَى التَّوِّ فِي إِثْرِهَا، كَثَوْرٍ مَسُوقٍ إِلَى الذَّبْحِ، أَوْ أَيِّلٍ وَقَعَ فِي فَخٍّ. 23إِلَى أَنْ يَنْفُذَ سَهْمٌ فِي كَبِدِهِ، وَيَكُونَ كَعُصْفُورٍ مُنْدَفِعٍ إِلَى شَرَكٍ، لَا يَدْرِي أَنَّهُ قَدْ نُصِبَ لِلْقَضَاءِ عَلَيْهِ.
24وَالآنَ أَصْغُوا إِلَيَّ أَيُّهَا الأَبْنَاءُ، وَأَرْهِفُوا آذَانَكُمْ إِلَى أَقْوَالِ فَمِي: 25لَا تَجْنَحْ قُلُوبُكُمْ نَحْوَ طُرُقِهَا، وَلا تُحَوِّمْ فِي دُرُوبِهَا. 26فَمَا أَكْثَرَ الَّذِينَ طَرَحَتْهُمْ مُثْخَنِينَ بِالْجِرَاحِ، وَجَمِيعُ صَرْعَاهَا أَقْوِيَاءُ. 27إِنَّ بَيْتَهَا هُوَ طَرِيقُ الْهَاوِيَةِ الْمُؤَدِّي إِلَى مَخَادِعِ الْمَوْتِ.
1Min son, håll mina ord,
bevara mina bud inom dig.
2Håll mina bud, så får du leva.
Bevara min undervisning som din ögonsten.
3Bind fast dem vid dina fingrar
och skriv dem på ditt hjärtas tavla.
4Säg till visheten: ”Du är min syster”,
och kalla insikten din närmaste.
5De bevarar dig för den främmande kvinnan,
för henne som talar förföriska ord.
6En gång tittade jag ut
genom fönstergallret i mitt hus,
7och bland de okunniga såg jag
en yngling som saknade vett.
8Han gick nära hennes gathörn,
i riktning mot hennes hus
9i skymningen, mot kvällen,
när nattmörkret föll.
10Ut kom då en kvinna för att möta honom,
klädd som en prostituerad, och med sluga avsikter,
11rastlös och utmanande,
med fötter som ständigt vill ut hemifrån.
12Än på gator, än på torg,
vid varje gathörn står hon på lur.
13Hon grep tag i honom, kysste honom
och talade till honom med en fräck uppsyn:
14”Jag har gett ett gemenskapsoffer,
fullföljt mina löften idag.
15Därför har jag gått ut för att möta dig,
jag har letat efter dig
och nu har jag hittat dig.
16Min säng är bäddad med sköna täcken
av färgat linne från Egypten,
17och jag har bestänkt min bädd
med myrra, aloe och kanel.
18Kom, så njuter vi av kärlek ända till morgonen,
älskar tillsammans med vällust!
19Min man är på resa och är inte hemma,
han har rest långt bort.
20Han tog med sig pengarna,
och han kommer inte tillbaka förrän vid fullmånen.”
21Hon förledde honom med sitt överflödande prat,
hon förförde honom med sina smickrande läppar.
22Han följde genast efter henne,
liksom en oxe som går för att slaktas.
Han var som en hjort som fastnat i en fälla,7:22 Grundtextens innebörd är osäker. Det kan också tolkas som en dåre (i kedjor), som förs till att bli bestraffad, vilket kan vara en något mer ordagrann översättning men passar sämre in i parallellismen med djurbilder både före och efter. Ordet som här översätts hjort är i Septuaginta hund.
23tills en pil genomborrar hans lever,
som en fågel som skyndar till en snara
utan att veta att hans liv står på spel.
24Lyssna nu till mig, barn,
ge akt på vad jag säger.
25Låt dig inte dras in på hennes vägar,
förirra dig inte in på hennes stigar.
26Många är de offer hon fått på fall,
otaliga har hon slaktat.
27Från hennes hus går vägen till dödsriket,
den leder till dödens kamrar.
