Ketab El Hayat

العبرانيين 1:1-14

كلمة الله الأخيرة: ابنه

1إِنَّ اللهَ، فِي الأَزْمِنَةِ الْمَاضِيَةِ، كَلَّمَ آبَاءَنَا بِلِسَانِ الأَنْبِيَاءِ (الَّذِينَ نَقَلُوا إِعْلانَاتٍ) بِطُرُقٍ عَدِيدَةٍ وَمُتَنَوِّعَةٍ. 2أَمَّا الآنَ، فِي هَذَا الزَّمَنِ الأَخِيرِ، فَقَدْ كَلَّمَنَا بِالابْنِ، الَّذِي جَعَلَهُ وَارِثاً لِكُلِّ شَيْءٍ، وَبِهِ قَدْ خَلَقَ الْكَوْنَ كُلَّهُ! 3إِنَّهُ ضِيَاءُ مَجْدِ اللهِ وَصُورَةُ جَوْهَرِهِ. حَافِظُ كُلَّ مَا فِي الْكَوْنِ بِكَلِمَتِهِ الْقَدِيرَةِ. وَهُوَ الَّذِي بَعْدَمَا طَهَّرَنَا بِنَفْسِهِ مِنْ خَطَايَانَا، جَلَسَ فِي الأَعَالِي عَنْ يَمِينِ اللهِ الْعَظِيمِ. 4وَهَكَذَا، أَخَذَ مَكَاناً أَعْظَمَ مِنَ الْمَلائِكَةِ، بِمَا أَنَّ الاسْمَ الَّذِي وَرِثَهُ مُتَفَوِّقٌ جِدّاً عَلَى أَسْمَاءِ الْمَلائِكَةِ جَمِيعاً!

الابن الذي فاق الملائكة

5فَلأَيِّ وَاحِدٍ مِنَ الْمَلائِكَةِ قَالَ اللهُ مَرَّةً: «أَنْتَ ابْنِي، أَنَا الْيَوْمَ وَلَدْتُكَ!» أَوْ قَالَ أَيْضاً: «أَنَا أَكُونُ لَهُ أَباً، وَهُوَ يَكُونُ لِيَ ابْناً؟» 6وَعِنْدَمَا يُعِيدُ اللهُ ابْنَهُ الْبِكْرَ إِلَى الْعَالَمِ، يَقُولُ: «وَلْتَسْجُدْ لَهُ مَلائِكَةُ اللهِ جَمِيعاً!» 7وَعَنِ الْمَلائِكَةِ يَقُولُ: «قَدْ جَعَلَ مَلائِكَتَهُ رِيَاحاً، وَخُدَّامَهُ لَهِيبَ نَارٍ!» 8وَلَكِنَّهُ يُخَاطِبُ الابْنَ قَائِلاً: «إِنَّ عَرْشَكَ، يَا اللهُ، ثَابِتٌ إِلَى أَبَدِ الآبِدِينَ، وَصَوْلَجَانَ حُكْمِكَ عَادِلٌ وَمُسْتَقِيمٌ. 9إِنَّكَ أَحْبَبْتَ الْبِرَّ وَأَبْغَضْتَ الإِثْمَ. لِذَلِكَ مَسَحَكَ اللهُ إِلَهُكَ مَلِكاً، إِذْ صَبَّ عَلَيْكَ زَيْتَ الْبَهْجَةِ أَكْثَرَ مِنْ رُفَقَائِكَ!» 10كَمَا يَقُولُ: «أَنْتَ، يَا رَبُّ، وَضَعْتَ أَسَاسَ الأَرْضِ فِي الْبَدَايَةِ. وَالسَّمَاوَاتُ هِيَ صُنْعُ يَدَيْكَ. 11هِيَ تَفْنَى، وَأَنْتَ تَبْقَى. فَسَوْفَ تَبْلَى كُلُّهَا كَمَا تَبْلَى الثِّيَابُ، 12فَتَطْوِيهَا كَالرِّدَاءِ، ثُمَّ تُبَدِّلُهَا. وَلَكِنَّكَ أَنْتَ الدَّائِمُ الْبَاقِي، وَسِنُوكَ لَنْ تَنْتَهِيَ!» 13فَهَلْ قَالَ اللهُ مَرَّةً لأَيِّ وَاحِدٍ مِنَ الْمَلائِكَةِ مَا قَالَهُ لِلابْنِ: «اجْلِسْ عَنْ يَمِينِي حَتَّى أَجْعَلَ أَعْدَاءَكَ مَوْطِئاً لِقَدَمَيْكَ؟» 14لا! فَلَيْسَ الْمَلائِكَةُ إِلّا أَرْوَاحاً خَادِمَةً تُرْسَلُ لِخِدْمَةِ الَّذِينَ سَيَرِثُونَ الْخَلاصَ.

Swedish Contemporary Bible

Hebreerbrevet 1:1-14

Jesus är Guds Son

1För länge sedan talade Gud, i olika omgångar och på olika sätt, till våra förfäder genom profeterna, 2men nu vid den här tidens slut har han talat till oss genom sin Son, som han har bestämt till att ärva allting och genom vilken han också har skapat världen1:2 Bokstavligen tidsåldrarna, men med betydelsen universum.. 3Sonen utstrålar Guds egen härlighet. Han är avbilden av hans väsen, och han bär upp allting med sitt mäktiga ord. När han hade utfört syndareningen, satte han sig ner på Majestätets högra sida i höjden.1:3 Jfr Ps 110:1.

Guds Son är mäktigare än änglarna

4Han står alltså långt över änglarna, liksom det namn han fått ärva är överlägset deras. 5Gud har ju aldrig sagt till någon ängel:

”Du är min Son.

Idag har jag blivit din Far1:5 Ordagrant: jag har fött dig.”

Och återigen:

”Jag ska vara hans Far,

och han ska vara min Son.”1:5 Dessa ord användes i Mellanöstern förr i tiden då en kung började sin uppgift, om han lydde under en annan mäktigare kung. För att visa att den nya kungen representerade den kung som styrde hela riket, kallades de far och son. Se Ps 2:7 och 2 Sam 7:14.

6Och när Gud låter sin förstfödde1:6 Även i jordiska sammanhang ärvde den son som föddes först mer än sina bröder och stod över dem. Jesus är jämställd med Gud och Herre över skapelsen. komma till världen, säger han:

”Alla Guds änglar ska tillbe honom.”1:6 Se 5 Mos 32:42-43, citerat från Septuaginta (en vanlig praxis hos Hebreerbrevets författare); i texter från Qumran: Tillbe honom, alla gudar. Jfr även Ps 97:7 (Ps 96:7 i Septuaginta).

7När han talar om änglarna, säger han:

”Han gör vindarna till sina budbärare

och eldslågorna till sina tjänare.”1:7 Ps 104:4 (enligt Septuaginta).

8Men till Sonen säger han:

”Gud, din tron består i tid och evighet.

Din kungaspira är rättens spira.

9Du har älskat rättfärdighet och hatat det orätta.

Därför, Gud, har din Gud smort dig1:9 Eller: Därför har Gud, din Gud, smort dig. med glädjens olja,

mer än dina medbröder.”1:9 Se Ps 45:7-8.

10Och:

”Herre, i början lade du jordens grund,

och himlarna är dina händers verk.

11De ska försvinna, men du består.

De ska alla bli som utslitna kläder.

12Du ska rulla ihop dem som kläder

och byta ut dem som en mantel.

Men du är densamme,

och dina år ska aldrig ta slut.”1:12 Se Ps 102:26-28.

13Aldrig har Gud sagt till någon ängel:

”Sätt dig på min högra sida

tills jag har lagt dina fiender

som en pall under dina fötter.”1:13 Se Ps 110:1.

14Är inte änglarna tjänare, andar, som har sänts ut för att tjäna dem som får frälsningen som arv?