1እግዚአብሔር እንዲህ ይላል፤
“እነሆ፤ በባቢሎንና51፥1 ሌብ ካማይ የከላውዴዎን ማለትም የባቢሎን ስም ነው። በምድሯ ላይ፣
የሚያጠፋ ነፋስ አስነሣለሁ።
2እንዲያበጥሯትና እንዲያወድሟት፣
ባዕዳንን በባቢሎን ላይ እልካለሁ፤
በመከራዋም ቀን፣
ከብበው ያስጨንቋታል።
3ቀስተኛው ቀስቱን እስኪገትር፣
የጦር ልብሱንም እስኪለብስ ፋታ አትስጡት፤
ለወጣቶቿ አትዘኑ፤
ሰራዊቷንም ፈጽማችሁ አጥፉ።51፥3 አጥፉ ለሚለው የዕብራይስጡ ቃል የሚያመለክተው ነገሮችን ወይም ሰዎችን ዳግም ላይመለሱ ለእግዚአብሔር ሙሉ በሙሉ መስጠት ነው።
4በባቢሎን51፥4 ወይም ከላውዴዎን ምድር ታርደው፣
በአደባባዮቿም እስከ ሞት ቈስለው ይወድቃሉ።
5ምድራቸው51፥5 ወይም የባቢሎናውያን ምድር በእስራኤል ቅዱስ ፊት፣
በበደል የተሞላች ብትሆንም፣
እስራኤልንና ይሁዳን አምላካቸው
የሰራዊት ጌታ እግዚአብሔር አልጣላቸውም።
6“ከባቢሎን ሸሽታችሁ ውጡ!
ፈጥናችሁም ሕይወታችሁን አትርፉ!
በኀጢአቷ ምክንያት አትጥፉ።
የእግዚአብሔር የበቀል ጊዜ ነው፤
እርሱም የሥራዋን ይከፍላታል።
7ባቢሎን በእግዚአብሔር እጅ የወርቅ ጽዋ ነበረች፤
ምድርንም ሁሉ አሰከረች።
ሕዝቦች ከወይን ጠጇ ጠጡ፤
ስለዚህ አሁን አብደዋል።
8ባቢሎን በድንገት ወድቃ ትሰበራለች፤
ዋይ በሉላት!
ምናልባት ልትፈወስ ስለምትችል፣
ለቍስሏ የሚቀባ መድኀኒት ፈልጉላት።
9“ ‘ባቢሎንን ለመፈወስ ሞክረን ነበር፤
እርሷ ግን ልትፈወስ አትችልም፤
ፍርዷ እስከ ሰማይ ስለ ደረሰ፣
እስከ ደመናም ድረስ ከፍ ስላለ፣
ትተናት ወደየአገራችን እንሂድ።’
10“ ‘እግዚአብሔር ቅንነታችንን መሰከረ፤
ኑ፤ አምላካችን እግዚአብሔር ያደረገውን፣
በጽዮን እንናገር።’
11“ፍላጾችን ሳሉ፤
ጋሻዎችን አዘጋጁ፤
የእግዚአብሔር ሐሳብ ባቢሎንን ለማጥፋት ስለሆነ፣
የሜዶንን ነገሥታት አነሣሥቷል፤
እግዚአብሔር ይበቀላል፤
ስለ ቤተ መቅደሱ ይበቀላል።
12በባቢሎን ቅጥር ላይ ዐላማ አንሡ
ጥበቃውን አጠናክሩ፤
ዘብ ጠባቂዎችን አቁሙ፤
ደፈጣ ተዋጊዎችን አዘጋጁ
እግዚአብሔር በባቢሎን ሕዝብ ላይ የወሰነውን፣
ዐላማውን ያከናውናል።
13አንቺ በብዙ ውሃ አጠገብ የምትኖሪ፣
በሀብትም የበለጸግሽ ሆይ፤
የምትወገጂበት ጊዜ ወጥቷል፤
ፍጻሜሽ ደርሷል።
14የሰራዊት ጌታ እግዚአብሔር እንዲህ ሲል በራሱ ምሏል፤
ብዛቱ እንደ አንበጣ መንጋ የሆነ ሰራዊት ያጥለቀልቅሻል፤
እነርሱም በድል አድራጊነት በላይሽ ያቅራራሉ።
15“ምድርን በኀይሉ የሠራ፣
ዓለምን በጥበቡ የመሠረተ፣
ሰማያትንም በማስተዋሉ የዘረጋ እርሱ ነው።
16ድምፁን ባንጐደጐደ ጊዜ በሰማይ ውሆች ይናወጣሉ፤
ጉሙን ከምድር ዳርቻ ወደ ላይ እንዲወጣ ያደርገዋል፤
መብረቅን ከዝናብ ጋር ይልካል፤
ነፋስንም ከግምጃ ቤቱ ያወጣል።
17“እያንዳንዱ ሰው ጅልና ዕውቀት የለሽ ነው፤
የወርቅ አንጥረኛው ሁሉ በሠራው በጣዖቱ ዐፍሯል፤
የቀረጻቸው ምስሎቹ የሐሰት ናቸው፤
እስትንፋስ የላቸውም።
18እነርሱ ከንቱ የፌዝ ዕቃዎች ናቸው፣
ፍርድ ሲመጣባቸው ይጠፋሉ።
19የያዕቆብ ዕድል ፈንታ የሆነው ግን እንደ እነዚህ አይደለም፤
እርሱ የሁሉ ነገር ፈጣሪ ነውና፤
እስራኤልም የርስቱ ነገድ ነው።
ስሙ የሰራዊት ጌታ እግዚአብሔር ነው።
20“አንቺ የእኔ ቈመጥ፣
የጦር መሣሪያዬ ነሽ፤
በአንቺ ሕዝቦችን እሰባብራለሁ፤
በአንቺ መንግሥታትን አጠፋለሁ፤
21በአንቺ ፈረሱንና ፈረሰኛውን እሰባብራለሁ፤
በአንቺ ሠረገላውንና ሠረገላ ነጂውን እሰባብራለሁ፤
22በአንቺ ወንዱንና ሴቱን እሰባብራለሁ፤
በአንቺ ሽማግሌውንና ወጣቱን እሰባብራለሁ።
በአንቺ ጐረምሳውንና ኰረዳዪቱን እሰባብራለሁ።
23በአንቺ እረኛውንና መንጋውን እሰባብራለሁ፣
በአንቺ ገበሬውንና በሬውን እሰባብራለሁ፤
በአንቺ ገዦችንና ባለሥልጣኖችን እሰባብራለሁ።
24“በጽዮን ላይ ስላደረሱት ጥፋት ሁሉ ለባቢሎንና በባቢሎን51፥24 ወይም ከላውዴዎን፤ 35 ይመ። ለሚኖሩት ሁሉ ዐይናችሁ እያየ ዋጋቸውን እከፍላቸዋለሁ” ይላል እግዚአብሔር።
25“አንቺ ምድርን ሁሉ ያጠፋሽ፣
አጥፊ ተራራ ሆይ፤ እኔ በአንቺ ላይ ነኝ፣”
ይላል እግዚአብሔር፤
“እጄን በአንቺ ላይ አነሣለሁ፤
ከገመገም ቍልቍል አንከባልልሻለሁ፤
የተቃጠለም ተራራ አደርግሻለሁ።
26ከአንቺ ለማእዘን የሚሆን ድንጋይ፣
ለመሠረትም የሚሆን ዐለት አይወሰድም፤
ለዘላለም ባድማ ትሆኛለሽ፤”
ይላል እግዚአብሔር።
27“በምድር ሁሉ ላይ ሰንደቅ ዐላማ አንሡ!
በሕዝቦች መካከል መለከትን ንፉ!
ሕዝቦችን ለጦርነት በእርሷ ላይ አዘጋጁ፤
የአራራትን፣ የሚኒንና የአስከናዝን መንግሥታት፣
ጠርታችሁ በእርሷ ሰብስቧቸው፤
የጦር አዝማች ሹሙባት፤
ፈረሶችንም እንደ አንበጣ መንጋ ስደዱባት።
28የሜዶንን ነገሥታት፣
ገዦቿንና ባለሥልጣኖቿን ሁሉ፣
በግዛታቸው ሥር ያሉትን አገሮች ሁሉ፣
እነዚህን ሕዝቦች ለጦርነት አዘጋጁባት።
29ሰው በዚያ መኖር እስከማይችል ድረስ፣
የባቢሎንን ምድር ባድማ ለማድረግ፣
እግዚአብሔር በባቢሎን ላይ ያቀደው ስለሚጸና፣
ምድር ትናወጣለች፤ በሥቃይም ትወራጫለች።
30የባቢሎን ጦረኞች መዋጋት ትተዋል፤
በምሽጎቻቸው ውስጥ ተቀምጠዋል፤
ኀይላቸው ተሟጥጧል፤
እንደ ሴት ሆነዋል፤
በማደሪያዎቿም እሳት ተለኵሷል፤
የደጇም መወርወሪያ ተሰብሯል።
31ከተማዪቱ ሙሉ በሙሉ መያዟን፣
ለባቢሎን ንጉሥ ለመንገር፣
አንዱ ወሬኛ ሌላውን ወሬኛ፣
አንዱ መልእክተኛ ሌላውን መልእክተኛ ወዲያው ወዲያው ይከተላል፤
32መልካዎቿ እንደ ተያዙ፣
የወንዝ ዳር ምሽጎቿ እንደ ተቃጠሉ፣
ወታደሮቿም እንደ ተደናገጡ ሊነግሩት ይሯሯጣሉ።”
33የእስራኤል አምላክ የሰራዊት ጌታ እግዚአብሔር እንዲህ ይላል፤
“የባቢሎን ሴት ልጅ በመረገጥ ላይ እንዳለ፣
የእህል መውቂያ አውድማ ናት፤
የመከር ወራቷም ፈጥኖ ይደርስባታል።”
34“የባቢሎን ንጉሥ ናቡከደነፆር በላን፣
አድቅቆ ፈጨን፤
እንደ ባዶ ማድጋ አደረገን፤
እንደ ዘንዶ ዋጠን፣
እንደ ጣፋጭ በልቶን ሆዱን ሞላ፤
በኋላም አንቅሮ ተፋን፤
35የጽዮን ነዋሪዎች፣ እንዲህ ይላሉ፤
በሥጋችን51፥35 ወይም በእኛና በልጃችን ላይ የተፈጸመው ላይ የተፈጸመው ግፍ በባቢሎን ላይ ይሁን፤”
ኢየሩሳሌም እንዲህ ትላለች፤
“ደማችን በባቢሎን ምድር በሚኖሩት ላይ ይሁን።”
36ስለዚህ እግዚአብሔር እንዲህ ይላል፤
“እነሆ፤ እሟገትልሻለሁ፣
በቀልሽንም እኔ እበቀልልሻለሁ፤
ባሕሯን አደርቃለሁ፣
የምንጮቿንም ውሃ።
37ባቢሎን የፍርስራሽ ክምር፣
የቀበሮዎች መፈንጫ፣
የድንጋጤና የመሣለቂያ ምልክት ትሆናለች፤
የሚኖርባትም አይገኝም።
38ሕዝቦቿ ሁሉ እንደ ደቦል አንበሳ ያገሣሉ፤
እንደ አንበሳ ግልገልም ያጕረመርማሉ።
ጕረሯቸው በደረቀ ጊዜ
ድግስ አዘጋጅላቸዋለሁ፤
እንዲሰክሩም አደርጋቸውና
39በሣቅ እየፈነደቁ፣
ለዘላለም ላይነቁ ይተኛሉ።”
ይላል እግዚአብሔር።
40“እንደ ጠቦት፣
እንደ አውራ በግና እንደ ፍየል፣
ወደ መታረድ አወርዳቸዋለሁ።
41“ሼሻክ51፥41 ሼሻክ የባቢሎን ስውር ስም ነው። እንዴት ተማረከች!
የምድር ሁሉ ትምክሕትስ እንዴት ተያዘች!
ባቢሎን በሕዝብ ሁሉ ዘንድ፣
ምንኛ አስደንጋጭ ሆነች።
42ባሕር በባቢሎን ላይ ይወጣል፤
ሞገዱም እየተመመ ይሸፍናታል።
43ከተሞቿ ሰው የማይኖርባቸው፣
ዝርም የማይልባቸው፣
ደረቅና በረሓማ ቦታ፣
ባድማ ምድርም ይሆናሉ።
44ቤልን በባቢሎን ውስጥ እቀጣለሁ፤
የዋጠውን አስተፋዋለሁ፤
ሕዝቦች ከእንግዲህ ወደ እርሱ አይጐርፉም፤
የባቢሎንም ቅጥር ይወድቃል።
45“ሕዝቤ ሆይ፤ ከመካከሏ ውጡ!
ሕይወታችሁን አትርፉ!
ከአስፈሪው የእግዚአብሔር ቍጣ አምልጡ።
46ወሬ በምድሪቱ ሲሰማ፣
ተስፋ አትቍረጡ፤ አትፍሩም፤
ገዥ በገዥ ላይ ስለ መነሣቱ፣
ዐመፅም በምድሪቱ ስለ መኖሩ፣
አንድ ወሬ ዘንድሮ፣ ሌላውም ለከርሞ ይመጣል፤
47የባቢሎንን ጣዖታት የምቀጣበት ጊዜ፣
በርግጥ ይመጣልና።
ምድሯ በሙሉ ትዋረዳለች፤
የታረዱትም በሙሉ በውስጧ ይወድቃሉ።
48ሰማይና ምድር በውስጣቸውም ያለው ሁሉ፣
በባቢሎን ላይ እልል ይላሉ፤
አጥፊዎች ከሰሜን ወጥተው፣
እርሷን ይወጓታልና፤”
ይላል እግዚአብሔር።
49“በምድር ሁሉ የታረዱት፣
በባቢሎን ምክንያት እንደ ወደቁ፣
ባቢሎንም በእስራኤል በታረዱት ምክንያት መውደቅ ይገባታል።
50ከሰይፍ ያመለጣችሁ ሆይ፤
ሂዱ! ጊዜ አትፍጁ፤
በሩቅ ምድር ያላችሁ እግዚአብሔርን አስታውሱ፤
ኢየሩሳሌምንም አስቧት።”
51“ባዕዳን ሰዎች ወደ ተቀደሰው፣
ወደ እግዚአብሔር ቤት ስለ ገቡ፣
እኛ ተሰድበናል፤
ዕፍረትም ፊታችንን ሸፍኗል፤
ውርደትም ተከናንበናል።”
52“እንግዲህ ጣዖቶቿን የምቀጣበት ዘመን ይመጣል፤”
ይላል እግዚአብሔር፤
“በምድሯም ሁሉ፤
ቍስለኞች ያቃስታሉ።
53ባቢሎን ወደ ሰማይ ብትወጣም፣
ከፍ ያለ ምሽጓን ብታጠናክርም፣
አጥፊዎች እሰድድባታለሁ፤”
ይላል እግዚአብሔር።
54“ከባቢሎን ጩኸት፣
ከባቢሎናውያንም51፥54 ወይም ከለዳውያን ምድር፣
የታላቅ ጥፋት ድምፅ ይሰማል።
55እግዚአብሔር ባቢሎንን ያጠፋታል፤
ታላቅ ጩኸቷንም ጸጥ ያደርጋል።
ሞገዳቸው እንደ ታላቅ ውሃ ይተምማል፤
ጩኸታቸውም ያስተጋባል።
56በባቢሎን ላይ አጥፊ ይመጣል፤
ጦረኞቿ ይማረካሉ፤
ቀስታቸውም ይሰበራል፤
እግዚአብሔር ግፍን የሚበቀል፣
ተገቢውንም ሁሉ የሚከፍል አምላክ ነውና።
57ባለሥልጣኖቿንና ጥበበኞቿን፣
ገዦቿንና መኳንንቷን፣ ጦረኞቿንም አሰክራለሁ፤
ለዘላለም ይተኛሉ፤ አይነቁምም፤”
ይላል ስሙ የሰራዊት ጌታ
እግዚአብሔር የሆነው ንጉሥ።
58የሰራዊት ጌታ እግዚአብሔር እንዲህ ይላል፤
“ወፍራሙ የባቢሎን ቅጥር ፈጽሞ ይፈርሳል፤
ከፍ ያሉት ደጆቿም በእሳት ይቃጠላሉ፤
ሰዎቹ በከንቱ ይደክማሉ፤
የሕዝቡም ልፋት ለእሳት ይሆናል።”
59የይሁዳ ንጉሥ ሴዴቅያስ በነገሠ በአራተኛው ዓመት፣ የንጉሡ የግቢ አስከልካይ የነበረው የመሕሤያ ልጅ የኔርያ ልጅ ሠራያ ከንጉሡ ጋር ወደ ባቢሎን በሄደ ጊዜ፣ ነቢዩ ኤርምያስ የሰጠው መልእክት ይህ ነው። 60ኤርምያስ ስለ ባቢሎን ጽፎ ያስቀመጠውን ሁሉ፣ በባቢሎን ላይ የሚመጣውን ጥፋት ሁሉ በብራና ጥቅልል ላይ ጻፈው። 61ለሠራያም እንዲህ አለው፤ “ባቢሎን በደረስህ ጊዜ፣ ይህን ቃል ሁሉ ድምፅህን ከፍ አድርገህ ማንበብ አትዘንጋ። 62እንዲህም በል፤ ‘እግዚአብሔር ሆይ፤ ይህችን ስፍራ ሰውም ሆነ እንስሳ እስከማይኖርባት ድረስ ለዘላለም ባድማ አደርጋታለሁ ብለሃል።’ 63ይህን ብራና አንብበህ ከጨረስህ በኋላ፣ ድንጋይ አስረህበት ኤፍራጥስ ወንዝ ውስጥ ጣለው፤ 64እንዲህም በል፤ ‘ባቢሎንም እኔ ከማመጣባት ጥፋት የተነሣ፣ እንደዚሁ ትሰጥማለች፤ ከእንግዲህም አትነሣም፤ ሕዝቧም ይወድቃል።’ ”
1Så säger Herren:
”Jag ska väcka upp
en våldsam storm mot Babylon
och mot Lev Kamajs invånare.51:1 storm kan också översättas ande. Lev Kamaj är ett kryptogram för Kaldéen (Babylonien).
2Jag ska sända främlingar till Babylonien,
för att tröska det och rensa landet.
De ska komma från alla håll
på olyckans dag.
3Bågskytten ska spänna sin båge
och brösta sig i sitt pansar.51:3 Första hälften av versen är svårtolkad p.g.a. ett litet ord i grundtexten som kan vara en negation: …inte spänna…inte brösta….
Skona inte dess unga män,
vig hela dess här åt förintelse.
4Slagna ska de falla i kaldéernas land,
genomborrade på dess gator.
5Israel och Juda har inte övergetts
av sin Gud, härskarornas Herre,
men deras land är fyllt med skuld
mot Israels Helige.
6Fly från Babylonien!
Spring för livet,
så att straffet för deras synd inte drabbar er också!
För nu är tiden inne för Herrens hämnd,
han ska ge igen för vad de gjort.
7Babylon var en guldbägare i Herrens hand,
den gjorde hela jorden drucken.
Folken drack dess vin
och därför blev de som galna.
8Men plötsligt har Babylon fallit och krossats.
Gråt över det!
Hämta balsam för dess sår,
kanske kan det läkas.
9’Vi har försökt bota Babylon,
men hon kunde inte botas.
Lämna henne! Låt oss ge oss av
var och en till sitt land,
för domen över Babylon når upp till himlen,
den räcker ända upp till skyarna.’
10’Herren har skaffat rättvisa för oss.
Kom, låt oss berätta i Sion
vad Herren, vår Gud, har gjort.’
11Vässa pilarna,
ta upp sköldarna!51:11 Grundtextens innebörd av ta upp sköldarna är osäker. Möjligen fyll kogerna.
Herren har uppviglat de mediska kungarna,
eftersom hans plan är att förgöra Babylon.
Detta är Herrens hämnd, hämnden för hans tempel.
12Höj banéret mot Babylons murar!
Skärp bevakningen!
Sätt ut vakter,
arrangera bakhåll!
För Herren ska genomföra
vad han beslutat
och talat mot Babylons invånare.
13Du som bor vid många vatten
och är rik på många skatter:
nu har slutet kommit för dig,
tiden är inne för dig att bli avklippt.
14Härskarornas Herre har svurit vid sig själv:
Jag ska fylla dig med människor,
som med en svärm av gräshoppor,
och de ska höja ett segerrop mot dig.
15Han gjorde jorden i sin makt
grundade världen i sin vishet,
och med sin kunskap spände han ut himlarna.
16När han låter sin röst höras
dånar himlens vatten,
han får molnen att stiga upp
från jordens ände.
Han sänder blixtar med regnet
och för ut vinden ur dess förråd.
17Varje människa står där som en dåre,
utan förstånd.
Guldsmeden har svikits av sin gudabild,
för hans gjutna avgudar är falska
och inget liv finns i dem.
18De är meningslösa föremål som bara blir till åtlöje.
När de granskas förintas de.
19Men sådan är inte han, Jakobs andel.
Han har format allt,
också sin arvedels stam.
Härskarornas Herre är hans namn.
20Du är min hammare och mitt stridsvapen.
Med dig krossar jag folk,
med dig förintar jag riken,
21med dig krossar jag häst och ryttare,
med dig krossar jag vagn och kusk,
22med dig krossar jag man och kvinna,
med dig krossar jag gammal och ung,
med dig krossar jag yngling och jungfru,
23med dig krossar jag herde och hjord,
med dig krossar jag bonde och oxar,
med dig krossar jag ståthållare och styresmän.
24Men nu ska jag inför era ögon vedergälla Babylon och alla Kaldéens invånare allt ont som de gjort mot Sion, säger Herren.
25För se, jag har vänt mig mot dig, du fördärvets berg, säger Herren,
du hela jordens fördärvare.
Jag ska lyfta min hand mot dig,
dra ner dig från klipporna och göra dig till ett förbränt berg.
26Från dig ska ingen ta
vare sig hörnsten eller grundsten,
för du ska läggas öde för all framtid, säger Herren.
27Höj ett banér på jorden,
stöt i horn bland folken!
Avskilj folken till strid mot Babylon,
sammankalla rikena mot det,
Ararat, Minni och Ashkenas,
och utse en befälhavare mot det!
Skaffa fram hästar
som svärmar av gräshoppor!
28Avskilj folken till strid mot det, Mediens kungar,
deras ståthållare och alla landets styresmän
och alla de områden som de härskar över.
29Jorden darrar och bävar,
för allt som Herren har planerat
mot Babylonien låter han nu ske:
Att ödelägga landet Babylonien
så att ingen kan bo där.
30Dess krigare strider inte längre.
De sitter i sina fästningar,
de har förlorat sin kraft
och blivit som kvinnor.
Man har satt eld på bostäderna
och krossat bommarna.
31Löpare följer efter löpare
budbärare efter budbärare,
från alla håll,
med rapporter till kungen av Babylonien
att hela hans stad är intagen,
32flodövergångarna är erövrade,
sumpmarkerna51:32 Det hebreiska ordets betydelse är osäker, ev. bålverk. brinner
och armén har gripits av panik.”
33För så säger härskarornas Herre, Israels Gud:
”Dotter Babylon är som en stampad tröskplats,
och snart ska tröskningen börja.”
34”Nebukadnessar, kungen av Babylonien,
har uppslukat mig
och tömt ut mig,
han har ställt undan mig som ett tomt kärl.
Han har svalt mig som ett havsodjur,
fyllt sin buk med mina läckerheter
och sedan kastat ut mig.
35Må det våld som drabbat mig
komma över Babylon,”
säger Sions invånare,
”må mitt blod komma över Kaldéens invånare,”
säger Jerusalem.
36Därför säger Herren så:
”Jag ska vara din försvarare
och åta mig att utkräva hämnd för din räkning.
Jag ska låta Babylons hav torka ut,
dess källa sina.
37Babylon ska bli en ruinhög,
ett tillhåll för schakaler,
en kuslig ödemark där ingen kan bo.
38De ryter tillsammans som lejon,
morrar som lejonungar.
39Men jag ska ordna en fest för dem
och få dem att dricka sig så fulla
att de blir medvetslösa
och aldrig mer vaknar ur sin sömn, säger Herren.
40Jag ska leda dem till slakt,
som lamm, baggar och bockar.
41Ack! Sheshak51:41 Se not till 25:26. har fallit,
det som var hela världens stolthet har erövrats.
Ack, Babylons öde väcker fasa bland folken!
42Babylon har dränkts av havet,
översvämmats av brusande vågor.
43Dess städer har lagts öde,
och blivit ett torrt ökenland
där ingen kan bo
och som ingen ens passerar.
44Jag straffar Bel i Babylon
och drar upp allt ur hans gap
som han har slukat.
Folken ska inte längre strömma till honom.
Också Babylons murar faller.
45Ge er av därifrån, mitt folk!
Fly för livet,
undan Herrens flammande vrede.
46Men grips inte av panik,
låt er inte skrämmas av rykten som hörs i landet.
För ett rykte kommer det ena året,
ett annat året därpå, rykten om våld i landet
och om härskare som står mot härskare.
47Det ska komma en tid
när jag ska straffa Babylons avgudar.
Hela landet ska få stå med skam
och alla ligga där döda.
48Himmel och jord och allt som finns där
ska jubla över Babylons fall,
när förgörarna anfaller norrifrån, säger Herren.
49Babylon måste falla
för alla deras skull som dödats i Israel,
så som dödade har fallit
över hela jorden för Babylons skull.
50Ni som lyckats undkomma svärdet,
ge er av! Stanna inte kvar!
Kom ihåg Herren i fjärran land,
tänk på Jerusalem!”
51”Vi är vanärade, vi blir hånade,
skam täcker våra ansikten,
för främlingar har trängt in
i de heliga platserna i Herrens hus.”
52”Den tiden ska komma, säger Herren,
då jag ska straffa Babylons avgudar,
och över hela landet ska de sårade klaga.
53Även om Babylon nådde upp till himlen
och gjorde sig en hög och ointaglig befästning,
så skulle förgörarna från mig ändå nå dit, säger Herren.
54Klagorop hörs från Babylon,
förödelsen i kaldéernas land är stor.
55Herren förstör Babylon,
han tystar ner dess väldiga larm.
Vågorna brusar som stora vatten,
de låter sitt dån höras.
56Förgöraren kommer mot Babylon.
Hjältarna tas till fånga,
och deras bågar krossas.
För Herren är en hämndens Gud,
han vedergäller fullt ut.
57Jag ska låta dess furstar, visa män,
ståthållare, styresmän och soldater dricka sig så druckna
att de faller i en evig sömn för att aldrig vakna upp igen,
säger Konungen, vars namn är härskarornas Herre.”
58Så säger härskarornas Herre:
”Babylons breda mur
ska jämnas med marken
och dess höga portar ska brännas upp.
Folken har slitit ut sig för ingenting,
deras mödor har bara blivit bränsle åt lågorna.”
59Detta bud gav profeten Jeremia till Seraja, son till Neria och sonson till Machseja, när Seraja gick med Sidkia, kungen i Juda, till Babylonien i dennes fjärde regeringsår. Seraja var kvartersmästare. 60Jeremia skrev ner i en bokrulle allt det onda som skulle komma över Babylon, allt det som står skrivet om Babylon. 61Jeremia sa till Seraja: ”När du kommer till Babylon, ska du läsa upp allt detta. 62Du ska säga: ’Herre, du har själv sagt att du ska förgöra denna plats, så att ingen ska bo där mer, varken människa eller djur, utan den ska läggas öde för alltid.’ 63När du har läst färdigt ur bokrullen, ska du binda fast en sten vid den, kasta den i floden Eufrat 64och säga: ’Så här ska Babylon sjunka och aldrig mer komma upp igen, på grund av det onda jag ska låta komma över det.’ ”
Här slutar Jeremias budskap.
