ኢሳይያስ 24 – NASV & NUB

New Amharic Standard Version

ኢሳይያስ 24:1-23

እግዚአብሔር ምድርን ፈጽሞ ያጠፋታል

1እነሆ፤ እግዚአብሔር ምድርን ባድማ ያደርጋታል፤

ፈጽሞ ያጠፋታል፤

የፍርስራሽ ክምር ያደርጋታል፤

ነዋሪዎቿንም ይበትናል።

2ነገሩ ሁሉ አንድ ዐይነት ይሆናል፤

በሕዝቡ ላይ የሚሆነው በካህኑ፣

በአገልጋዩ ላይ የሚሆነው በጌታው፣

በአገልጋይዋ ላይ የሚሆነው በእመቤቷ፣

በገዥው ላይ የሚሆነው በሻጩ፣

በተበዳሪው ላይ የሚሆነው በአበዳሪው፣

በብድር ከፋይ ላይ የሚሆነው በብድር ሰጪው ይሆናል።

3ምድር ፈጽሞ ባድማ ትሆናለች፤

ጨርሶም ትበዘበዛለች፤

እግዚአብሔር ይህን ቃል ተናግሯልና።

4ምድር ትደርቃለች፤ ትረግፋለች፤

ዓለም ትዝላለች፤ ትረግፋለች፤

የምድርም መሳፍንት ይዝላሉ።

5ምድር በሕዝቧ ትረክሳለች፤

ሕግን ጥሰዋል፤

ሥርዐትን ተላልፈዋል፤

ዘላለማዊውንም ኪዳን አፍርሰዋል።

6ስለዚህ ርግማን ምድርን ትበላለች፤

ሕዝቦቿም ስለ በደላቸው ይቀጣሉ፤

ስለዚህ የምድር ነዋሪዎች ተቃጥለዋል፤

በጣም ጥቂት የሆኑት ቀርተዋል።

7አዲሱ የወይን ጠጅ ዐለቀ፤ የወይኑም ተክል ደረቀ፤

ደስተኞችም ሁሉ አቃሰቱ።

8የከበሮ ደስታ ጸጥ አለ፤

የጨፋሪዎች ጩኸት አበቃ፤

ደስ የሚያሰኘውም በገና እረጭ አለ።

9ከእንግዲህ እየዘፈኑ የወይን ጠጅ አይጠጡም፤

መጠጡም ለሚጠጡት ይመርራል።

10የፈራረሰችው ከተማ ባድማ ሆነች፤

የየቤቱም መግቢያ ተዘጋ።

11በየአደባባዩ የወይን ጠጅ ያለህ እያሉ ይጮኻሉ፤

ደስታው ሁሉ ወደ ሐዘን ይለወጣል፤

ሐሤቱም ሁሉ ከምድር ገጽ ጠፍቷል።

12ከተማዪቱ ፈጽማ ፈርሳለች፤

በሮቿም ደቅቀው ወድቀዋል።

13የወይራ ዛፍ ሲመታ፣

የወይንም ዘለላ ሲቈረጥ ቃርሚያ እንደሚቀር ሁሉ፣

በምድሪቱ ላይ፣

በሕዝቦችም ላይ እንዲሁ ይሆናል።

14ድምፃቸውን ከፍ ያደርጋሉ፤ በደስታም ይጮኻሉ፤

ከምዕራብም የእግዚአብሔርን ክብር ያስተጋባሉ።

15ስለዚህ በምሥራቅ ለእግዚአብሔር ክብር ስጡ፤

ከባሕር ደሴቶችም፣

የእስራኤልን አምላክ፣ የእግዚአብሔርን ስም ከፍ ከፍ አድርጉ።

16“ለጻድቁ ክብር ይሁን” የሚል ዝማሬ፣

ከምድር ዳርቻ ሰማን፤

እኔ ግን፣ “ከሳሁ፤ መነመንሁ፤

ወዮልኝ!

ከዳተኞች አሳልፈው ሰጡ፤

ከዳተኞች በክሕደታቸው አሳልፈው ሰጡ” አልሁ።

17በምድር የምትኖር ሕዝብ ሆይ፤

ሽብር፣ ጕድጓድና ወጥመድ ይጠብቁሃል።

18ከሽብር ድምፅ የሚሸሽ፣

ወደ ጕድጓድ ይገባል፤

ከጕድጓድ የወጣም፣

በወጥመድ ይያዛል።

የሰማይ መስኮቶች ተከፍተዋልና፤

የምድርም መሠረት ተናወጠ።

19ምድር ተከፈለች፤

ምድር ተሰነጠቀች፤

ምድር ፈጽማ ተናወጠች።

20ምድር እንደ ሰካራም ዞረባት፤

ነፋስ እንደሚወዘውዘውም ጐጆ ሆነች፣

የዐመፅዋ ሸክም ከባድ ስለሆነ ትወድቃለች፤

እንደ ገናም አትነሣም።

21በዚያ ቀን እግዚአብሔር

በላይ በሰማያት ያሉትን ኀይሎች፣

በታችም በምድር ያሉትን ነገሥታት ይቀጣቸዋል።

22በጕድጓድ ውስጥ እንዳሉ እስረኞች፣

በአንድ ላይ ይታጐራሉ፤

በእስር ቤት ይዘጋባቸዋል24፥22 ወይም፣ ይላቀቃሉ

ከብዙ ቀንም በኋላ ለፍርድ ይቀርባሉ።

23የሰራዊት ጌታ እግዚአብሔር

በጽዮን ተራራና በኢየሩሳሌም፣

በሽማግሌዎቹም ፊት በክብሩ ይነግሣል፤

ጨረቃ ትሸማቀቃለች፤ ፀሓይም ታፍራለች።

Swedish Contemporary Bible

Jesaja 24:1-23

Guds dom över jorden

1Se! Herren ödelägger jorden

och förstör den.

Han härjar dess yta

och skingrar dess inbyggare.

2Då går det prästen som folket,

herren som tjänaren,

husmodern som slavflickan,

köparen som säljaren,

långivaren som låntagaren,

borgenären som den skuldsatte.

3Jorden blir fullkomligt ödelagd och utplundrad. Herren har talat.

4Jorden sörjer och vissnar,

världen tynar bort och vissnar,

jordens stolta tynar bort.

5Jorden har blivit oren

under sina invånare.

De har överträtt lagarna,

våldfört sig på buden

och brutit det eviga förbundet.

6Därför förtär en förbannelse jorden,

och dess invånare måste ta sitt straff.

Därför tynar jordens invånare bort,

och endast några blir kvar.

7Vinet sörjer,

vinrankan tynar bort,

alla som tidigare gladde sig så suckar.

8Det hörs inte längre några sorgfria melodier från harpor,

det är slut med de glädjandes sorl,

och den glada lyran har tystnat.

9Man dricker inte vin och sjunger längre,

och de starka dryckerna ger sina drickare en bitter eftersmak.

10Den ödelagda staden är övergiven.

Varje husport är låst,

ingen kan komma in.

11Klagorop hörs på gatorna,

man ropar efter vin.

All glädje har förvandlats till mörker,

och all lycka har försvunnit från jorden.

12Staden har lämnats i ruiner,

och stadsportarna är sönderslagna.

13Så ska det vara på jorden, bland folken,

som när man slår ner oliverna från ett träd

och som en efterskörd av vinbärgningen.

14De ropar av glädje

och jublar i väster

över Herrens majestät.

15Ära därför Herren i öster,

ära i kustländerna Herrens, Israels Guds namn.

16Från jordens ände hör vi sånger:

”Ära till den Rättfärdige!”

Men jag sa:

”Jag, arma människa, förgås! Ve mig!

Förrädare förräder!

Med förräderi förräder de!”

17Skräck, fallgrop och snara

är er lott, ni jordens människor!

18Den som flyr för skräckens rop

ramlar i fallgropen,

och den som klättrar upp ur gropen

fastnar i snaran.

Himlens dammluckor öppnas,

och jordens grundvalar skakar.

19Jorden brister och rämnar.

Den slits itu,

den skakar och skälver.

20Jorden raglar som en drucken

och svajar som en hydda i storm.

Den faller under bördan av sin skuld,

och den reser sig aldrig mer igen.

21På den dagen ska Herren straffa höjdens här uppe i höjden och jordens kungar nere på jorden. 22De ska samlas ihop som fångar i en fängelsehåla och låsas in i ett fängelse. Efter en lång tid ska de straffas. 23Då ska månen blygas och solen skämmas, för härskarornas Herre är kung på Sions berg och i Jerusalem, och de äldste får möta hans härlighet.