1ፍትሕ የጐደለውን ሕግ ለሚያወጡ፣
ጭቈና የሞላበትን ሥርዐት ለሚደነግጉ ወዮላቸው!
2የድኾችን መብት ለሚገፍፉ፣
የተጨቈነውን ሕዝቤን ፍትሕ ለሚያዛቡ፣
መበለቶችን ለሚበዘብዙ፣
ወላጅ የሌላቸውን ልጆች ለሚመዘብሩ ወዮላቸው!
3በምትጐበኙበት ቀን ምን ይውጣችኋል?
ጥፋት ከሩቅ ሲመጣስ ምን ትሆናላችሁ?
ርዳታን ለማግኘትስ ወደ ማን ትሸሻላችሁ?
ሀብታችሁንስ የት ታገኙታላችሁ?
4ከእስረኞች ጋር ከመርበትበት፣
ከታረዱትም ጋር ከመጣል በቀር ምንም አይተርፋችሁም።
ይህም ሁሉ ሆኖ፣ ቍጣው ገና አልበረደም።
እጁም እንደ ተዘረጋ ነው።
የእግዚአብሔር ፍርድ በአሦር ላይ
5“የቍጣዬ በትር ለሆነ፣
የመቅሠፍቴም ዱላ በእጁ ላለው ለአሦራዊው ወዮለት!
6ሀብታቸውን እንዲዘርፍ፣ ምርኮን እንዲያግበሰብስ፣
እንደ መንገድ ላይ ጭቃም እንዲረግጣቸው፣
አምላክ በሌለው ሕዝብ ላይ እልከዋለሁ፣
በሚያስቈጣኝም ሕዝብ ላይ እሰድደዋለሁ።
7እርሱ ግን እንዲህ አላሰበም፤
በልቡም ይህ አልነበረም፤
ነገር ግን ዕቅዱ ለማጥፋት፣
ብዙ ሕዝቦችንም ለመደምሰስ ነበር።
8እንዲህም ይል ነበር፤
‘የጦር አዛዦቼ በሙሉ ነገሥታት አይደሉምን?’
9ካልኖ እንደ ከርከሚሽ፣
ሐማት እንደ አርፋድ፣
ሰማርያስ እንደ ደማስቆ አይደሉምን?
10የጣዖታትን መንግሥታት፣
ምስሎቻቸው ከኢየሩሳሌምና ከሰማርያ መንግሥታት የሚበልጡትን እጄ እንደ ያዘች ሁሉ፣
11በሰማርያና በጣዖቶቿ ያደረግሁትን፣
በኢየሩሳሌምና በተቀረጹ ምስሎቿስ እንዲሁ አላደርግምን?”
12ጌታ በጽዮን ተራራና በኢየሩሳሌም ላይ የሚያደርገውን ሁሉ ከፈጸመ በኋላ፣ እንዲህ ይላል፤ “የአሦርን ንጉሥ ስለ ልቡ ትዕቢትና ስለ ንቀት አመለካከቱ እቀጣዋለሁ፤ 13የአሦር ንጉሥ እንዲህ ይላልና፤
“ ‘ይህን ሁሉ ያደረግሁት በክንዴ ብርታት ነው፤
ደግሞም በጥበቤ አስተዋይ ነኝና።
የመንግሥታትን ድንበር አፈረስሁ፤
ሀብታቸውን ዘረፍሁ፤
ነገሥታታቸውን እንደ አንድ ኀያል ሆኜ አዋረድሁ።10፥13 ወይም፣ ኀይላቸውን አዋረድሁ።
14ሰው እጁን ወደ ወፍ ጐጆ እንደሚሰድድ፣
እኔም እንዲሁ እጄን ወደ መንግሥታት ሀብት ሰደድሁ፤
ሰዎች የተተወ ዕንቍላል እንደሚሰበስቡ፣
እኔም እንዲሁ ምድርን ሁሉ ሰበሰብሁ፤
ክንፉን ያራገበ የለም፤
አፉንም ከፍቶ የጮኸ አልነበረም።’ ”
15መጥረቢያ በሚቈርጥበት ሰው ላይ ይኵራራልን?
መጋዝስ በሚስበው ላይ ይታበያልን?
በትር በሚያነሣው ሰው ላይ ራሱን እንደሚነቀንቅ፣
ዘንግም ራሱን ዕንጨት እንዳልሆነ አድርጎ እንደሚኵራራ ነው።
16ስለዚህ ጌታ፣ የሰራዊት ጌታ እግዚአብሔር፣
በፈረጠሙ ጦረኞቹ ላይ የሚያከሳ በሽታ ይልካል፤
ከክብሩም በታች እንደ ነበልባል የሚንቦገቦግ እሳት
ይለኰሳል።
17የእስራኤል ብርሃን እሳት፣
ቅዱሱም ነበልባል ይሆናል፤
በአንድ ቀንም
እሾኹንና ኵርንችቱን እሳት ይበላዋል፤
18ሕመምተኛ እየመነመነ እንደሚሞት፣
የደኑን ክብርና የለማውን ዕርሻ፣
ነፍስና ሥጋንም ፈጽሞ ያጠፋል።
19በደኑ ውስጥ የሚተርፉት ዛፎች በጣም ጥቂት ናቸው፤
ሕፃን ልጅ እንኳ ቈጥሮ ሊመዘግባቸው ይችላል።
የተረፉት የእስራኤል ዘሮች
20በዚያን ቀን ከእስራኤል ዘር የተረፉት፣
ከያዕቆብም ቤት የዳኑት፣
ከእንግዲህ ወዲህ
በመታቸው ላይ አይታመኑም፤
ነገር ግን በእስራኤል ቅዱስ በእግዚአብሔር ላይ፣
በእውነት ይታመናሉ።
21የተረፉት ይመለሳሉ፣10፥21 በዚህና በ22 ላይ ዕብራይስጡ፣ ሼር ጃሹብ ይላል።
ከያዕቆብ ቤት የተረፉት ወደ ኀያሉ አምላክ ይመለሳሉ።
22እስራኤል ሆይ፤
ሕዝብህ እንደ ባሕር አሸዋ ቢሆንም፣
የተረፉት ብቻ ይመለሳሉ።
ታላቅና ጻድቅ የሆነ ጥፋት ታውጇል።
23ጌታ፣ የሰራዊት ጌታ እግዚአብሔር፣
የወሰነውን ጥፋት በምድር ሁሉ ላይ ያመጣል።
24ስለዚህ ጌታ፣ የሰራዊት ጌታ እግዚአብሔር
እንዲህ ይላል፤
“በጽዮን የምትኖሩ ሕዝቤ ሆይ፤
ግብፅ እንዳደረገብህ ሁሉ በትር ያነሡብህን፣
በሽመል የደበደቡህን አሦራውያንን አትፍራቸው።
25በአንተ ላይ ያመጣሁትን ቅጣት በጥቂት ጊዜ ውስጥ አቆማለሁ፤
በእነርሱም ላይ መቅሠፍቴን አመጣለሁ።”
26የሰራዊት ጌታ እግዚአብሔር ምድያምን በሔሬብ ዐለት አካባቢ እንደ መታ፣
በጅራፍ ይገርፋቸዋል፤
በግብፅ እንዳደረገውም ሁሉ፣
በትሩን በውሆች ላይ ያነሣል።
27በዚያን ቀን ሸክማቸው ከትከሻህ፣
ቀንበራቸውም ከዐንገትህ ላይ ይነሣል፤
ከውፍረትህም የተነሣ
ቀንበሩ ይሰበራል።10፥27 ዕብራይስጡ ከዚህ ጋር ይስማማል፤ የሰብዓ ሊቃናት ትርጕም ግን፣ ቀንበሩ ከትከሻህ ላይ ይሰበራል ይላል።
28ወደ ዐያት ይገባሉ፣
በሚግሮን ያልፋሉ፤
ጓዛቸውንም በማክማስ ያከማቻሉ።
29መተላለፊያውን ዐልፈው እንዲህ ይላሉ፤
“በጌባዕ ሰፍረን እናድራለን።”
ራማ ደነገጠች፤
የሳኦል ከተማ ጊብዓ ሸሸች።
30የጋሊም ሴት ልጅ ሆይ፤ ጩኺ!
ላይሻ ሆይ፤ አድምጪ!
ምስኪን ዓናቶት ሆይ፤ ስሚ!
31ማድሜናህ በሽሽት ላይ ነች፤
የጌቢም ሕዝብ ሊደበቅ ይሮጣል።
32በዚህ ቀን ኖብ ይደርሳሉ፤
እጃቸውን በኢየሩሳሌም ኰረብታ፣
በጽዮን ሴት ልጅ ተራራ ላይ
በዛቻ ነቀነቁ።
33እነሆ፤ ጌታ፣ የሰራዊት ጌታ እግዚአብሔር፣
በታላቅ ኀይል ቅርንጫፎችን ይቈራርጣል፤
ረዣዥም ዛፎች ይገነደሳሉ፤
ከፍ ከፍ ያሉትም ይወድቃሉ።
34ጥቅጥቅ ያለውን ደን በመጥረቢያ ይቈራርጣል፤
ሊባኖስም በኀያሉ ፊት ይወድቃል።
1Ve dem som stiftar orättfärdiga lagar
och skriver förtryckande stadgar!
2De förvränger rättvisan för de utsatta
och berövar de förtryckta i mitt folk deras rätt.
De gör änkor till sitt byte
och plundrar de faderlösa.
3Vad ska ni göra på räkenskapens dag,
när förödelsen kommer från fjärran?
Till vem ska ni då fly för att få hjälp?
Var ska ni lämna era skatter?
4Inget annat återstår
än att huka sig bland de fängslade
eller falla bland de dräpta.
Men inte ens nu har hans vrede lagt sig,
hans hand är fortfarande lyft.
Herrens vrede med Assur som redskap
5”Ve Assur, min vredes käpp,
min rasande vredes piska!
6Jag sänder honom mot ett gudlöst folk,
mot det folk som gjort mig vred,
för att ta byte och plundra
och trampa ner dem som gyttja på gatorna.
7Men detta var inte hans avsikt,
innerst inne tänkte han inte så,
utan han var ute efter att förgöra
och utrota många folk.
8För han säger:
’Är inte alla mina furstar kungar?
9Gick det inte Kalno som Karkemish,
Hamat som Arpad,
Samaria som Damaskus?
10När jag nu har besegrat andra avgudariken,
där avgudarna var fler än i Jerusalem och Samaria,10:10 Grundtextens innebörd är osäker i v. 10, 11.
11skulle jag inte kunna göra mot Jerusalem och dess avgudar
så som jag gjorde med Samaria och dess avgudar?’
12När Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i Jerusalem, ska jag ställa den assyriske kungen till svars för vad han åstadkommit i sitt övermod och för hans stolta blick och förhävelse, 13för han säger:
’Med min egen kraft och vishet
har jag gjort allt detta,
eftersom jag är så klok.
Jag har flyttat folkens gränser,
plundrat deras förråd
och störtat härskare från deras troner.10:13 Eller: som den mäktige avsatt kungar.
14Som en hand sträcks ut mot ett fågelbo,
så har jag sträckt mig efter folkens rikedomar,
och som man samlar övergivna ägg
har jag samlat hela jorden.
Ingen rörde en vinge
eller öppnade näbben och pep.’ ”
15Kan en yxa resa sig mot den som hugger med den?
Är sågen förmer än den som sågar?
Skulle en käpp kunna svinga den som lyfter den,
eller en klubba lyfta den som inte är av trä?
16Därför ska Herren, härskarornas Herre,
sända en tärande sjukdom bland hans kraftiga män,
och under hans höghet ska en låga brinna,
som en brännande eld.
17Israels ljus ska vara en eld
och dess Helige en låga
som bränner och förtär hans tistlar och törnen
på en enda dag.
18Hans skogars och trädgårdars härlighet
ska han fullständigt förstöra.
Det ska bli som när en sjuk människa tynar bort.
19De träd som blir kvar
är så få att ett barn kan räkna dem.
Israels rest
20Den dagen ska den rest som återstår i Israel och de som räddats av Jakobs släkt inte längre förlita sig på honom som slog dem, utan de ska ha en sann tillförsikt till Herren, Israels Helige. 21En rest av Jakob ska vända om till Gud, den Mäktige. 22För även om ditt folk, Israel, vore som havets sand, ska bara en rest vända om. En förintelse är bestämd, en rättfärdighetens flod. 23Herren, härskarornas Herre, genomför den beslutade förintelsen över hela landet.
24Så säger därför Herren, härskarornas Herre: ”Du mitt folk som bor på Sion, var inte rädd för Assur, när han slår dig med käpp och lyfter sin stav mot dig, på samma sätt som Egypten. 25Snart ska förbittringen vara över och min vrede vändas till deras fördärv.”
26Härskarornas Herre, ska då svänga sin piska mot honom, som när han slog Midjan vid Orevs klippa och lyfta sin stav över havet, på samma sätt som i Egypten. 27På den dagen ska hans börda lyftas från dina axlar och oket på din nacke brytas sönder genom din fetma.10:27 Eller genom din olja. Grundtexten i versens sista del är svårtydd. En möjlighet är att genom din fetma/olja ska tolkas som ett ortnamn, Pene-Shemen, som hör ihop med följande vers: Från Pene-Shemen kommer han, från Ajat, han drar fram genom Mikron…
28Han kommer från Ajat,
drar fram genom Migron,
lämnar sin tross i Mikmas.
29De går över passet
och stannar i Geva över natten.
Rama bävar, Sauls Giva flyr.
30Ropa, Gallim!
Lyssna, Lajsha!
Arma Anatot!
31Madmena flyr bort,
och invånarna i Gevim söker skydd.
32Redan idag ska han stanna i Nov.
Han knyter näven mot berget Sion,
mot Jerusalems höjd.
33Men se, Herren, härskarornas Herre,
hugger ner trädkronorna med våldsam kraft.
De högvuxna fälls,
de ståtliga huggs ner.
34Han hugger ner snårskogen med en yxa,
och Libanon faller för den Mäktige.
