መዝሙር 38 – NASV & NUB

New Amharic Standard Version

መዝሙር 38:1-22

መዝሙር 38

የጭንቅ ሰዓት ጸሎት

የዳዊት መዝሙር፤ ለመታሰቢያ።

1እግዚአብሔር ሆይ፤ በቍጣህ አትገሥጸኝ፤

በመዓትህም አትቅጣኝ።

2ፍላጻዎችህ ወግተውኛልና፤

እጅህም ተጭናኛለች።

3ከቍጣህ የተነሣ ሰውነቴ ጤና አጥቷል፤

ከኀጢአቴም የተነሣ ዐጥንቶቼ ሰላም የላቸውም።

4በደሌ ውጦኛል፤

እንደ ከባድ ሸክምም ተጭኖኛል።

5ከንዝህላልነቴ የተነሣ፣

ቍስሌ ሸተተ፤ መገለም፤

6ዐንገቴን ደፋሁ፤ ጐበጥሁም፤

ቀኑንም ሙሉ በትካዜ ተመላለስሁ።

7ወገቤ እንደ እሳት ነድዷል፤

ሰውነቴም ጤና የለውም።

8እጅግ ዝያለሁ፤ ፈጽሞም ደቅቄአለሁ፤

ከልቤም መታወክ የተነሣ እጮኻለሁ።

9ጌታ ሆይ፤ ምኞቴ ሁሉ በፊትህ ግልጽ ነው፤

ጭንቀቴም ከአንተ የተሰወረ አይደለም።

10ልቤ በኀይል ይመታል፤ ጕልበት ከድቶኛል፤

የዐይኔም ብርሃን ጠፍቷል።

11ከቍስሌ የተነሣ ወዳጆቼም ባልንጀሮቼም ሸሹኝ፤

ጎረቤቶቼም ርቀው ቆሙ።

12ሕይወቴን ለማጥፋት የሚሹ ወጥመድ ዘረጉብኝ፤

ሊጐዱኝ የሚፈልጉ ሊያጠፉኝ ዛቱ፤

ቀኑንም ሙሉ ተንኰል ይሸርባሉ።

13እኔ ግን እንደማይሰማ ደንቈሮ፣

አፉንም መክፈት እንደማይችል ዲዳ ሆንሁ።

14በርግጥም ጆሮው እንደማይሰማ፣

አንደበቱም መልስ መስጠት እንደማይችል ሰው ሆንሁ።

15እግዚአብሔር ሆይ፤ በተስፋ እጠብቅሃለሁ፤

ጌታ አምላኬ ሆይ፤ አንተ መልስ ትሰጠኛለህ።

16እኔ፣ “ጠላቶቼ በእኔ ላይ ደስ አይበላቸው፤

እግሬም ሲንሸራተት፣ በላዬ አይኵራሩብኝ” ብያለሁና።

17ልወድቅ ተቃርቤአለሁ፤

ከሥቃዬም ከቶ አልተላቀቅሁም።

18በደሌን እናዘዛለሁ፤

ኀጢአቴም አውካኛለች።

19ብርቱዎች ጠላቶቼ ብዙ ናቸው፤

ያለ ምክንያት የሚጠሉኝም ስፍር ቍጥር የላቸውም።

20መልካሙን ስለ ተከተልሁ፣

በበጎ ፈንታ ክፉ የሚመልሱልኝ ጠሉኝ።

21እግዚአብሔር ሆይ፤ አትተወኝ፤

አምላኬ ሆይ፤ ከእኔ አትራቅ።

22ጌታዬ መድኅኔ ሆይ፤

እኔን ለመርዳት ፍጠን።

Swedish Contemporary Bible

Psaltaren 38:1-23

Psalm 38

Ångerpsalm; den ångerfulles bön

1En psalm av David, till påminnelse38:1 Påminnelse kan tänkas vara en vädjan till Herren att komma ihåg den ångrande. Psalmen kan ha använts i samband med offer..

2Herre, straffa mig inte i din vrede,

aga mig inte i din vredes glöd.

3Dina pilar har genomborrat mig,

din hand har kommit över mig.

4Ingenting är helt i min kropp för din vredes skull,

ingenting är friskt i min kropp för min synds skull.

5Min skuld går mig över huvudet,

som en börda, som är alltför tung för mig.

6Mina sår stinker och är fyllda med var

för min dumhets skull.

7Jag går krokig och böjd,

hela dagen går jag sörjande.

8Mina höfter fylls av brinnande smärta,

ingenting i min kropp är helt.

9Jag är utan kraft, jag är helt krossad,

jag klagar i mitt hjärtas ångest.

10Herre, du vet allt jag längtar efter,

varje suck ligger öppen för dig.

11Mitt hjärta slår intensivt, min styrka avtar,

och ljuset lämnar mina ögon.

12Mina nära och kära håller sig undan mig för min plåga,

mina närmaste håller sig på avstånd.

13De som står efter mitt liv lägger ut snaror,

de som vill skada mig talar om min undergång,

hela dagarna tänker de ut onda planer.

14Men jag är som en döv som ingenting hör,

som en stum som inte kan öppna sin mun.

15Jag är som en man som inte hör,

som inte öppnar sin mun för att svara.

16Men jag väntar på dig, Herre,

du ska svara, Herre, min Gud.

17Jag tänker: ”Låt dem inte få glädjas över mig,

eller upphöja sig själva över mig när jag snavar.”

18Jag är nära att falla,

och min smärta är ständigt hos mig.

19Jag bekänner min synd.

Jag sörjer över min skuld.

20Mina fiender är många och starka,

många är de som hatar mig utan orsak.

21De lönar gott med ont

och angriper mig, därför att jag strävar efter det goda.

22Överge mig inte, Herre!

Var inte långt ifrån mig, min Gud!

23Skynda dig att hjälpa mig,

Herre, du min räddning!