መክብብ 7 – NASV & NUB

New Amharic Standard Version

መክብብ 7:1-29

ጥበብ

1መልካም ስም ከመልካም ሽቱ ይበልጣል፤

ከልደትም ቀን የሞት ቀን ይሻላል።

2ወደ ግብዣ ቤት ከመሄድ፣

ወደ ሐዘን ቤት መሄድ ይሻላል፤

ሞት የሰው ሁሉ ፍጻሜ ነውና፤

ሕያው የሆነም ይህን ልብ ማለት ይገባዋል።

3ሐዘን ከሣቅ ይሻላል፤

ያዘነ ፊት ለልብ መልካም ነውና።

4የጠቢባን ልብ በሐዘን ቤት ነው፤

የሞኞች ልብ ግን በደስታ ቤት ነው።

5የሞኞችን መዝሙር ከመስማት፣

የጠቢባንን ሰዎች ተግሣጽ መስማት ይሻላል።

6የሰነፎች ሣቅ፣

ከድስት ሥር እንደሚንጣጣ የእሾኽ ማገዶ ነው፤

ይህም ደግሞ ከንቱ ነው።

7ግፍ ጠቢብን ሞኝ ያደርጋል፤

ጕቦም ልብን ያበላሻል።

8የአንድ ነገር ፍጻሜ ከጅማሬው ይሻላል፤

ትዕግሥተኛም ከትዕቢተኛ ይሻላል።

9የሞኞች ቍጣ በዕቅፋቸው ውስጥ ስለሆነ፣

በመንፈስህ ለቍጣ አትቸኵል።

10አንተም፣ “ከእነዚህ ቀናት የቀድሞዎቹ ለምን ተሻሉ?” አትበል፤

እንዲህ ያሉትን ጥያቄዎች መጠየቅ ጠቢብነት አይደለምና።

11ጥበብ እንደ ርስት መልካም ነገር ነው፤

ጠቃሚነቱም ፀሓይን ለሚያዩ ሰዎች ነው።

12ገንዘብ ጥላ ከለላ እንደ ሆነ ሁሉ፣

ጥበብም ጥላ ከለላ ነው፤

የዕውቀት ብልጫዋ ግን፣

ጥበብ የባለቤቷን ሕይወት መጠበቋ ነው።

13እግዚአብሔር ያደረገውን ተመልከት፤

እርሱ ያጣመመውን፣

ማን ሊያቃናው ይችላል?

14ጊዜው መልካም ሲሆን፣ ደስ ይበልህ፤

ጊዜው ክፉ ሲሆን ግን ይህን ዐስብ፤

እግዚአብሔር አንዱን እንዳደረገ፣

ሌላውንም አድርጓል፤

ስለዚህ ሰው ስለ ወደ ፊት ሁኔታው፣

ምንም ሊያውቅ አይችልም።

15በዚህ ከንቱ በሆነው ሕይወቴ እነዚህን ሁለቱን ነገሮች አይቻለሁ፤

ጻድቅ በጽድቁ ሲጠፋ፣

ኀጥእም በክፋቱ ዕድሜው ሲረዝም።

16እጅግ ጻድቅ፣

እጅግም ጠቢብ አትሁን፤

ራስህን ለምን ታጠፋለህ?

17እጅግ ክፉ አትሁን፤

ሞኝም አትሁን፤

ለምንስ ያለ ቀንህ ትሞታለህ?

18አንዱን ይዞ ሌላውንም አለመልቀቅ መልካም ነው፤

እግዚአብሔርን የሚፈራ ሰው

ጽንፈኝነትን ያስወግዳል7፥18 ወይም ሁለቱንም ይከተላቸዋል

19በአንድ ከተማ ካሉ ዐሥር ገዦች ይልቅ፣

ጥበብ ጠቢቡን ሰው ኀያል ታደርገዋለች።

20ትክክለኛውን ነገር የሚያደርግና ፈጽሞ ኀጢአት የማይሠራ

ጻድቅ ሰው በምድር ላይ የለም።

21የሚነገረውን ቃል ሁሉ ለማዳመጥ አትሞክር፤

አለዚያ አገልጋይህ ሲረግምህ ትሰማ ይሆናል፤

22ብዙ ጊዜ አንተ ራስህ፣

ሌሎችን እንደ ረገምህ ልብህ ያውቃልና።

23እኔም ይህን ሁሉ በጥበብ ፈትኜ፣

“ጠቢብ ለመሆን ቈርጫለሁ” አልሁ፤

ይህ ግን ከእኔ የራቀ ነበር።

24ጥበብ ምንም ይሁን ምን፣

እጅግ ጥልቅና ሩቅ ነው፤

ማንስ ሊደርስበት ይችላል?

25ስለዚህ ጥበብንና የነገሮችን አሠራር ለመመርመርና ለማጥናት፣

የክፋትን መጥፎነት፣

የሞኝነትንም እብደት ለማስተዋል፣

አእምሮዬን መለስሁ።

26ልቧ ወጥመድ፣

እጆቿም እግር ብረት የሆኑ፣

አሽክላ የሆነች፣

ከሞት የከፋችዋን ሴት አገኘሁ፤

እግዚአብሔርን ደስ የሚያሰኝ ከእጇ ያመልጣል፤

ኀጢአተኛውን ግን አጥምዳ ትይዘዋለች።

27ሰባኪው7፥27 ወይም የጉባኤ መሪ እንዲህ ይላል፤ “እነሆ፤ መርምሬ ያገኘሁት ነገር ይህ ነው፤

“የነገሮችን ብልኀት መርምሮ ለማግኘት፣

አንዱን በአንዱ ላይ በመጨመር፣

28ገና በመመርመር ላይ ሳለሁ፣

ግን ያላገኘሁት፣

ከሺሕ ወንዶች መካከል አንድ ቅን ሰው አገኘሁ፣

በእነዚያ ሁሉ መካከል ግን አንዲት ቅን ሴት አላገኘሁም።

29ይህን አንድ ነገር ብቻ አገኘሁ፤

እግዚአብሔር ሰውን ቅን አድርጎ መሥራቱን፣

ሰዎች ግን ውስብስብ ዘዴ ቀየሱ።”

Swedish Contemporary Bible

Predikaren 7:1-30

1Vem vet vad som är bra för människan i livet, under de få och meningslösa dagar hon vandrar här som en skugga? Och vem kan tala om för människan vad som kommer att hända under solen efter att hon är borta?

Visa levnadsråd

2Ett gott rykte är bättre än den dyrbaraste parfym,

och dödsdagen är bättre än födelsedagen.

3Det är bättre att gå till ett sorgehus än till ett festställe,

för det är varje människas öde,

och det bör varje levande betänka.

4Att sörja är bättre än att skratta,

för ett nedstämt ansikte gör gott för hjärtat.7:4 Tanken är antingen att människan mår bra av att sörja öppet, eller: …trots att ansiktet är nedstämt kan man vara vid gott mod.

5Den vises tankar är i sorgehuset

men dårens på nöjesställen.

6Det är bättre att bli kritiserad av en vis man

än att lyssna på dårars sång.

7Som törnris som sprakar under grytan

är dårens skratt.

Även det är meningslöst.

8Rofferi gör en vis man till en dåre,

och mutor fördärvar hans sinne.

9Slutet är bättre än början,

tålamod är bättre än högmod.

10Var inte för snabb med att reta upp dig,

för förargelse bor i dårars hjärtan.

11Säg inte: ”Varför var det bättre förr?”

för det är inte av vishet du ställer den frågan.

12Vishet är lika bra som ett arv,

en förmån för dem som ser solen.

13Visheten beskyddar, och det gör även pengar,

men fördelen med kunskapen

är att visheten ger sin ägare liv.

14Se på Guds gärningar:

Vem kan göra rakt

vad han har gjort krokigt?

15Var glad under de goda tiderna,

men inse i onda tider att Gud har gjort dem båda,

och människan kan inte utforska

vad som kommer härefter.

16I mitt meningslösa liv har jag sett

att den rättfärdige går under i sin rättfärdighet

och den gudlöse lever länge i sin ondska.

17Var inte alltför rättfärdig eller alltför vis.

För varför skulle du fördärva dig själv?

18Var inte alltför gudlös,

och var inte en dåre.

Varför skulle du dö i förtid?

19Det bästa är att gripa tag i det ena

utan att släppa det andra.

Den som fruktar Gud slipper hamna i ytterligheter.

20För den vise är visheten en större styrka

än tio mäktiga män i staden.

21Det finns ingen rättfärdig på jorden

som gör gott och aldrig syndar.

22Bry dig inte om vartenda ord som sägs av andra,

så slipper du höra när din tjänare förbannar dig.

23Du vet ju inom dig hur ofta du själv har förbannat andra.

24Allt detta har jag prövat med visheten.

Jag sa: ”Jag vill bli vis”,

men det övergick min förmåga.

25Vad visheten än är, så är den långt borta

och mycket grundläggande –

vem kan någonsin finna den?

26Sedan beslöt jag att försöka lära känna,

utforska och söka visheten och meningen,

för att inse att det onda är oförnuft och dårskapen vanvett.

27Jag fann att bittrare än döden är en kvinna,

vars hjärta är snaror och nät,

och vars händer är bojor.

Den som är god inför Gud undgår henne,

men syndaren blir hennes fånge.

28”Se vad jag funnit,” säger Predikaren,

”jag har lagt det ena till det andra

för att finna en mening,

29som jag har sökt men inte funnit:

Jag har funnit en ärbar7:29 ärbar är i bägge fallen ett tillägg för att lyfta fram grundtextens innebörd, där man resp. kvinna i detta sammanhang står för något dygdigt, ärovärt. man bland tusen,

men jag har inte funnit en enda ärbar kvinna bland dem.

30Se, bara detta har jag funnit:

Gud skapade människorna rättsinniga,

men själva söker de allt annat.”