በጢሮስ ላይ የተነገረ ትንቢት
1በዐሥራ አንደኛው ዓመት፣ በመጀመሪያው ቀን፣ የእግዚአብሔር ቃል እንዲህ ሲል ወደ እኔ መጣ፤ 2“የሰው ልጅ ሆይ! ጢሮስ ስለ ኢየሩሳሌም፣ ‘ዕሠይ! የሕዝቦች በር ተሰበረች፤ ደጆቿም ወለል ብለው ተከፈቱልኝ፤ እንግዲህ እርሷ ስለ ፈራረሰች እኔ እከብራለሁ’ ብላለችና፤ 3ስለዚህ ጌታ እግዚአብሔር እንዲህ ይላል፤ ‘ጢሮስ ሆይ፤ እነሆ በአንቺ ላይ ተነሥቻለሁ፤ ባሕር ሞገዷን እንደምታስነሣ፣ ብዙ ሕዝብ አስነሣብሻለሁ። 4የጢሮስን ቅጥሮች ያወድማሉ፤ ምሽጎቿንም ያፈርሳሉ። ዐፈሯን ከላይዋ ጠርጌ የተራቈተ ዐለት አደርጋታለሁ። 5እኔ ልዑል እግዚአብሔር ተናግሬአለሁና፤ በባሕር ውስጥ የመረብ ማስጫ ቦታ ትሆናለች፤ አሕዛብም ይበዘብዟታል፤ 6መኻል አገር ያሉ ሰፈሮቿም በሰይፍ ይወድማሉ፤ በዚያን ጊዜ እኔ እግዚአብሔር እንደ ሆንሁ ያውቃሉ።’
7“ጌታ እግዚአብሔር እንዲህ ይላልና፤ ‘የነገሥታት ንጉሥ የሆነውን የባቢሎንን ንጉሥ ናቡከደነፆርን26፥7 በዕብራይስጥ ናቡከደነፆር የሚለው ቃል አማራጭ ትርጕም ናቡካድረፃር ነው፤ በዚህ ክፍልና በአብዛኛው በሕዝቅኤልና በኤርምያስ መጽሐፍ ውስጥ እንደዚሁ ነው። ከፈረሶችና ከሠረገሎች ጋር፣ ከፈረሰኞችና ከታላቅ ሰራዊትም ጋር ከሰሜን በጢሮስ ላይ አመጣለሁ። 8እርሱ መኻል አገር ያሉ ሰፈሮችሽን በሰይፍ ያወድማቸዋል፤ በዙሪያሽ ካብ ይክባል፤ እስከ ቅጥሮችሽ ጫፍ ድረስ ዐፈር ይደለድልብሻል፤ ጋሻውንም በአንቺ ላይ ያነሣል። 9ግንብ መደርመሻውን በቅጥሮቿ ላይ ያነጣጥራል፤ በመሣሪያም ምሽጎችሽን ያፈርሳል። 10ከፈረሶቹ ብዛት የተነሣ ዐቧራ ይሸፍንሻል፤ ሰዎች ቅጥሮቿ ወደ ፈረሱ ከተማ እንደሚገቡ እርሱ በበሮችሽ በሚገባበት ጊዜ፣ ከፈረሶቹና ከጋሪዎቹ፣ ከሠረገሎቹም ድምፅ የተነሣ ቅጥሮችሽ ይናወጣሉ። 11መንገዶችሽ ሁሉ በፈረሶቹ ኰቴ ይረጋገጣሉ፤ ሕዝብሽን በሰይፍ ይገድላል፤ ታላላቅ ምሰሶዎችሽ ወደ ምድር ይወድቃሉ። 12ሀብትሽን ይዘርፋሉ፤ ሸቀጥሽን ይበዘብዛሉ፤ ቅጥሮችሽን ያፈርሳሉ፤ የተዋቡ ቤቶችሽን ያወድማሉ፤ ድንጋይሽን፣ ዕንጨትሽንና የግንቦች ፍርስራሽ ወደ ባሕር ይጥላሉ። 13ዘፈንሽን ጸጥ አደርጋለሁ፤ ከእንግዲህም የበገናሽ ድምፅ አይሰማም። 14የተራቈተ ዐለት አደርግሻለሁ፤ የመረብ ማስጫ ቦታ ትሆኛለሽ፤ እንደ ገናም ተመልሰሽ አትሠሪም፤ እኔ እግዚአብሔር ተናግሬአለሁና፤ ይላል ጌታ እግዚአብሔር።’
15“ጌታ እግዚአብሔር ጢሮስን እንዲህ ይላል፤ ‘የቈሰሉት ሲያቃስቱ፣ በውስጥሽም ጭፍጨፋ ሲካሄድ፣ ከውድቀትሽ ድምፅ የተነሣ ደሴቶች አይነዋወጡምን? 16የባሕር ጠረፍ መሳፍንት ሁሉ ከዙፋኖቻቸው ይወርዳሉ፤ መጐናጸፊያቸውን ይጥላሉ፤ ወርቀ ዘቦ ልብሳቸውን ያወልቃሉ። ፍርሀት ተከናንበው በመሬት ላይ በመቀመጥ ባለ ማቋረጥ፣ እየተንቀጠቀጡ በአንቺ ላይ በደረሰው ነገር ይሸበራሉ፤’ 17ስለ አንቺም እንዲህ ብለው ሙሾ ያወርዳሉ፤
“ ‘በባሕር ሰዎች የሚኖሩብሽ፣
ባለ ዝናዋ ከተማ ሆይ፤ እንዴት ጠፋሽ!
ከነዋሪዎችሽ ጋር፣
የባሕር ላይ ኀያል ነበርሽ፤
በዚያ በሚኖሩትም ሁሉ ዘንድ
የተፈራሽ ነበርሽ።
18አሁን በመውደቂያሽ ቀን፣
በጠረፍ ያሉ አገሮች ተናወጡ፤
ከመፍረስሽም የተነሣ፤
በባሕር ውስጥ ያሉ ደሴቶች ተደናገጡ።’
19“ጌታ እግዚአብሔር እንዲህ ይላል፤ ‘ሰው እንደማይኖርባቸው ከተሞች ባድማ ሳደርግሽ፣ የውቅያኖስንም ውሃ በላይሽ አድርጌ በቀላይ ስሸፍንሽ፣ 20የጥንት ዘመን ሰዎች ወደ ገቡበት ጕድጓድ ከሚወርዱት ጋር አወርድሻለሁ፤ ወደ ጕድጓድ ከሚወርዱት ጋር በጥንቱ ፍርስራሽ ከምድር በታች አኖርሻለሁ፤ ከዚህም በኋላ በሕያዋን ምድር ተመልሰሽ ቦታ አታገኚም፤26፥20 ከሰብዐ ሊቃናት ጋር ተመሳሳይ ሲሆን፣ ዕብራይስጡ ግን ተመለሱ፤ ክብርን እሰጣለሁ ይላል። 21መጨረሻሽን አሳዛኝ አደርጋለሁ፤ ከእንግዲህም አትኖሪም፤ ትፈለጊያለሽ፤ ከቶም አትገኚም፤ ይላል ጌታ እግዚአብሔር።’ ”
Profetia mot Tyros
1I elfte året, på första dagen i månaden kom Herrens ord till mig: 2”Du människa, Tyros har hånat Jerusalem och sagt: ’Folkens port har brutits ner och öppnats för mig. Jag blir rik när den är ödelagd.’
3Därför säger Herren, Herren: Jag står emot dig, Tyros, och jag kommer att sända många folk mot dig, liksom havet väller fram med sina vågor. 4De kommer att förstöra Tyros murar och riva ner dess torn. Jag ska skrapa bort allt stoft därifrån och göra staden till en kal klippa. 5Den ska bli en torkplats för fiskenät ute i havet. Jag har talat, säger Herren, Herren. Den ska bli ett byte för folken, 6och dess bosättningar på fastlandet ska hemsökas med svärd. Då ska de inse att jag är Herren.
7För så säger Herren, Herren: Jag ska låta kung Nebukadnessar av Babylonien, kungarnas kung, komma från norr mot Tyros med hästar och vagnar och en väldig armé. 8Han ska förgöra dina bosättningar på fastlandet med svärd och bygga en belägringsvall mot dig, han ska bygga en stormningsramp och lyfta sina sköldar mot dig. 9Han ska använda murbräckan mot dina murar och med sina vapen rasera dina torn. 10Hans hästar är så många att de ska riva upp damm så att det täcker dig. Dina murar ska skaka av dånet från krigshästar och rullande vagnar och åkdon när de drar fram genom dina portar, som man drar in i en stormad stad. 11Hans hästars hovar ska trampa sönder alla gator. Han ska döda ditt folk med svärd, och dina starka pelare ska rasa samman.
12De ska plundra dig på dina rikedomar och roffa åt sig dina handelsvaror, bryta ner dina murar och riva dina präktiga hus och kasta din sten och timmer och jord i havet. 13Jag ska göra slut på dina skrålande sånger, och ditt harpspel ska inte höras mer. 14Jag ska göra dig till en kal klippa, en torkplats för fiskenät ska du bli. Du kommer aldrig att byggas upp igen, för jag, Herren, har talat, säger Herren, Herren.
15Så säger Herren, Herren till Tyros: Ska inte kustländerna bäva vid dånet av ditt fall, när de sårade jämrar sig och blodbadet pågår hos dig? 16Alla furstar vid havet ska stiga ner från sina troner, lägga av sig sina mantlar och ta av sina broderade kläder. De ska klä sig i skräck och sätta sig på marken, darrande av ständig skräck, förskräckta för din skull. 17De ska sjunga en klagosång om dig:
’Hur har du inte gått under,
du som beboddes av sjöfolk,
du berömda stad,
mäktig på havet,
du och dina invånare,
som satte skräck i alla som bodde där!
18Nu darrar kustländerna
när du faller,
öarna i havet skälver
vid din undergång.’
19Så säger Herren, Herren: När jag gör dig till en ödelagd stad, en sådan där ingen längre bor, när jag låter havsdjupet komma över dig och vattenmassorna täcka dig, 20då ska jag störta ner dig till dem som gått i graven, till folk som levt för länge sedan. Jag ska låta dig ligga där nere, som forntida ruiner, med alla dem som lagts ner i graven. Aldrig mer kommer du att återvända och ta plats i de levandes land. 21Jag ska låta dig få ett förskräckligt slut, och du ska inte mer finnas till. Fastän man söker efter dig ska man inte finna dig, säger Herren, Herren.”
