New American Standard Bible

Isaiah 24

Judgment on the Earth

1Behold, the Lord lays the earth waste, devastates it, distorts its surface and scatters its inhabitants. And the people will be like the priest, the servant like his master, the maid like her mistress, the buyer like the seller, the lender like the borrower, the creditor like the debtor. The earth will be completely laid waste and completely despoiled, for the Lord has spoken this word. The earth mourns and withers, the world fades and withers, the exalted of the people of the earth fade away. The earth is also polluted [a]by its inhabitants, for they transgressed laws, violated statutes, broke the everlasting covenant. Therefore, a curse devours the earth, and those who live in it are held guilty. Therefore, the inhabitants of the earth are burned, and few men are left.

The new wine mourns,
The vine decays,
All the merry-hearted sigh.
The gaiety of tambourines ceases,
The noise of revelers stops,
The gaiety of the harp ceases.
They do not drink wine with song;
Strong drink is bitter to those who drink it.
10 The city of chaos is broken down;
Every house is shut up so that none may enter.
11 There is an outcry in the streets concerning the wine;
All joy [b]turns to gloom.
The gaiety of the earth is banished.
12 Desolation is left in the city
And the gate is battered to ruins.
13 For thus it will be in the midst of the earth among the peoples,
As the [c]shaking of an olive tree,
As the gleanings when the grape harvest is over.
14 They raise their voices, they shout for joy;
They cry out from the [d]west concerning the majesty of the Lord.
15 Therefore glorify the Lord in the [e]east,
The name of the Lord, the God of Israel,
In the [f]coastlands of the sea.
16 From the ends of the earth we hear songs, “Glory to the Righteous One,”
But I say, “[g]Woe to me! [h]Woe to me! Alas for me!
The treacherous deal treacherously,
And the treacherous deal very treacherously.”
17 Terror and pit and snare
[i]Confront you, O inhabitant of the earth.
18 Then it will be that he who flees the [j]report of disaster will fall into the pit,
And he who [k]climbs out of the pit will be caught in the snare;
For the windows [l]above are opened, and the foundations of the earth shake.
19 The earth is broken asunder,
The earth is split through,
The earth is shaken violently.
20 The earth reels to and fro like a drunkard
And it totters like a [m]shack,
For its transgression is heavy upon it,
And it will fall, never to rise again.
21 So it will happen in that day,
That the Lord will punish the host of [n]heaven on high,
And the kings of the earth on earth.
22 They will be gathered together
Like prisoners in the [o]dungeon,
And will be confined in prison;
And after many days they will be punished.
23 Then the moon will be abashed and the sun ashamed,
For the Lord of hosts will reign on Mount Zion and in Jerusalem,
And His glory will be before His elders.

Notas al pie

  1. Isaiah 24:5 Lit under
  2. Isaiah 24:11 Lit is darkened
  3. Isaiah 24:13 Lit striking
  4. Isaiah 24:14 Lit sea
  5. Isaiah 24:15 Lit region of light
  6. Isaiah 24:15 Or islands
  7. Isaiah 24:16 Lit Wasting to me!
  8. Isaiah 24:16 Lit Wasting to me!
  9. Isaiah 24:17 Lit Are upon you
  10. Isaiah 24:18 Lit sound of terror
  11. Isaiah 24:18 Lit goes up from the midst of
  12. Isaiah 24:18 Lit from the height; i.e. heaven
  13. Isaiah 24:20 Or hut
  14. Isaiah 24:21 Lit the height in the height
  15. Isaiah 24:22 Lit pit

Swedish Contemporary Bible

Isaiah 24

Guds dom över jorden

1Se! Herren ödelägger jorden

och förstör den.

Han härjar dess yta

och skingrar dess inbyggare.

2Då går det prästen som folket,

herren som tjänaren,

husmodern som slavflickan,

köparen som säljaren,

långivaren som låntagaren,

borgenären som den skuldsatte.

3Jorden blir fullkomligt ödelagd och utplundrad. Herren har talat.

4Jorden sörjer och vissnar,

världen tynar bort och vissnar,

jordens stolta tynar bort.

5Jorden har blivit oren

under sina invånare.

De har överträtt lagarna,

våldfört sig på buden

och brutit det eviga förbundet.

6Därför förtär en förbannelse jorden,

och dess invånare måste ta sitt straff.

Därför tynar jordens invånare bort,

och endast några blir kvar.

7Vinet sörjer,

vinrankan tynar bort,

alla som tidigare gladde sig så suckar.

8Det hörs inte längre några sorgfria melodier från harpor,

det är slut med de glädjandes sorl,

och den glada lyran har tystnat.

9Man dricker inte vin och sjunger längre,

och de starka dryckerna ger sina drickare en bitter eftersmak.

10Den ödelagda staden är övergiven.

Varje husport är låst,

ingen kan komma in.

11Klagorop hörs på gatorna,

man ropar efter vin.

All glädje har förvandlats till mörker,

och all lycka har försvunnit från jorden.

12Staden har lämnats i ruiner,

och stadsportarna är sönderslagna.

13Så ska det vara på jorden, bland folken,

som när man slår ner oliverna från ett träd

och som en efterskörd av vinbärgningen.

14De ropar av glädje

och jublar i väster

över Herrens majestät.

15Ära därför Herren i öster,

ära i kustländerna Herrens, Israels Guds namn.

16Från jordens ände hör vi sånger:

”Ära till den Rättfärdige!”

Men jag sa:

”Jag, arma människa, förgås! Ve mig!

Förrädare förräder!

Med förräderi förräder de!”

17Skräck, fallgrop och snara

är er lott, ni jordens människor!

18Den som flyr för skräckens rop

ramlar i fallgropen,

och den som klättrar upp ur gropen

fastnar i snaran.

Himlens dammluckor öppnas,

och jordens grundvalar skakar.

19Jorden brister och rämnar.

Den slits itu,

den skakar och skälver.

20Jorden raglar som en drucken

och svajar som en hydda i storm.

Den faller under bördan av sin skuld,

och den reser sig aldrig mer igen.

21På den dagen ska Herren straffa höjdens här uppe i höjden och jordens kungar nere på jorden. 22De ska samlas ihop som fångar i en fängelsehåla och låsas in i ett fängelse. Efter en lång tid ska de straffas. 23Då ska månen blygas och solen skämmas, för härskarornas Herre är kung på Sions berg och i Jerusalem, och de äldste får möta hans härlighet.