Diosca manataj shitanchu
1Shinashpaca judío canaca, ¿imapajtaj alli canga? Charishca aicha punta carata pʼitichishca canapish, ¿imapajtaj alli canga? 2Alli yuyarijpica, chaihuanca achca allicunatamari chasquishcacuna. Puntaca, Taita Diosca paipaj Shimitami paicunapaj maquipi churashca.
3Chaita chasquishpapish, maijancunaca manatajmari crishcacunachu. Chashna maijancuna mana crijta ricushpaca, ¿Taita Diospish pai rurana tucushcataca ñachu mana pajtachina tucushca canga? 4¿Maitataj chashnaca cangari? Tucui runacuna llulla cajpipish, Taita Diosca, pai rurana tucushcataca, tucuita pajtachicungallami. Chashna cajpimi, cashna Quillcashca tiyacun:
«Quiquinca imata nishpapish, pajtachij cashcatami ricuchingui.
Quiquinta imata juchachijpipish, Quiquinmi mishashpa llujshingui» ninmi.
5(Cunanca runapaj yuyaihuan rimarij shinalla rimasha). Ñucanchij mana allita rurashcallamantataj, Taita Diosca cashcata ruraj cashca ashtahuan ricunalla tucujpica, ¿imatataj nishun? Taita Diosca llaquita cachashpaca, ¿manapish llaquichina cajpi llaquichijchu canga? 6¿Maitataj chashnaca cangari? Taita Diosca, paipish chashna cashpaca, cai pachapi causajcunataca, ¿ima ñahuihuantaj juchachingari? 7Ñuca llulla cajpitajmari, Taita Diosca mana llullaj, sumaj cashca, ashtahuan ricunalla tucun. Shina cajpica, ¿ima nishpataj paica ñucataca: «Juchayujmi cangui» nishpa juchachicunri? 8Shinashpaca, ñucanchijta yanga juchachijcuna nishca shina: “Allita japingapajca, millaita ruracushunlla” ninatajchari alli canmanri. (‘Chashna nishpami purincuna’ nishpa, ñucanchijta yanga juchachijcunaca, jatun llaquita apana cashcallatatajmi apangacuna).
Juchata mana rurajca shujllapish mana tiyanchu
9Shinashpaca, ¿ñucanchijca mana israelcunata yalli allichu canchij? ¿Maitataj chashnaca cashunri? Ñamari, “Israelcunapish, mana israelcunapish jucha mandashcami causancuna” nircanchij. 10Dios Quillcachishcapitajmi, cashna nicun:
«Juchata mana rurajca, shujllapish mana tiyanchu.
11Alli yuyaiyujca, pi mana tiyanchu,
Taita Diostaca pi mana mashcanchu.
12Tucuicunami panda ñanta catishpa,
yanga tucurcacuna.
Allita rurajca pi mana tiyanchu,
¡Shujllapish mana tiyanchu!»
13«Paicunapaj tungurica, pambangapaj allashca jutcu shinami.
Llulla cʼallucunami.»
«Paicunapaj shimica, culebrapaj venenohuan jundami.»
14«Paicunaca, imapish tucuchun nishpami,
jayaj shimicunata amullirashca purincuna.»
15«Chaquicunahuanca, huañuchinaman callpajcunami.
16Maita rishpapish llaquichishpataj, chingachishpatajmi tigrancuna.
17Sumajta causanataca, imata mana yachancunachu.»
18«Taita Diosta manchanatapish, mana yuyarincunallapishchu» ninmi.
19Chashna cajpimi, Mandashca imallata nicushcacunaca, Mandashcata charicujcunapajllataj cashcata yachanchij. Taita Dios tapucun ñaupajpica, tucuicuna shimita huichcashca saquirichunmi, chashnaca nicun. 20Mandashcapi imalla nishcata pajtachishcamantaca, Diosca mana ima juchachina illajta rurangachu. Mandashcacunaca, juchayuj cashcata ricuchingapajllami.
Jesucristota crijllapimi ima juchachina illajta ruran
21Ashtahuanpish Taita Diosca juchayujcunataca Mandashcamanta chʼicanmari ima juchachina illajta rurana tucushca. Chaitaca cunanmari yachanchij. Chaitaca Mandashcapish, Dios ima nishcata huillajcunapish ñamari huillashca. 22Jesucristota crijllapimi, Taita Diosca ima juchachina illajta ruran. Tucuicunapaj chai shinallatajmi. 23Tucuicunallataj juchallishcamantami, Taita Dios cushca sumaj canatapish quichuchircacuna. 24Chashna mana cʼuyaipajcunatamari Diosca ñucanchijtaca jatunta cʼuyashca. Chaimantami, ñucanchij imata mana cujpipish, Cristo Jesusllamanta quishpichinlla. 25Taita Diosca, Jesucristotaca yahuarta jichashpa huañushpa, ñucanchij juchacunata anchuchichunmi cacharca. Chaimantami Jesucristoca, pai jichashca yahuarpi crijcunallata quishpichin. Taita Diosca, ima juchachina illajta ruraj cashcata ricuchingapajmi, mana pʼiñarishpalla, ñaupa juchacunamantaca mana yuyachishpa, saquircalla. 26Diosca, Paillataj ima juchachina illaj cashpami, pitapish Jesusta crijllapi, ima juchachina illajta rurashpa chasquin. Chaita cunan punlla ricuchingapajmi chashnaca rurarca. 27Shina cajpica, ¿imamanta jatun tucuna tiyanchu? Ña mana tiyanchu. ¿Imamantari? ¿Mandashcapi nishcata rurashcamantachu, imashi? Mana chaimantachu. Ashtahuanpish Jesusta crichun mandashcata chasquishcamantami chashna tucun. 28Chaimantami maijanpish Mandashcata saquishpa crijtami, ima juchachina illajta ruran nicunchij. 29Shinashpaca, ¿Diosca judiocunapajllachu Dios canga? ¿Manachu mana israelcunapajpish Dios canga? Ari, mana israelcunapajpish Diostajmari. 30Taita Diosca, shujlla cashcamantami, charishca aicha punta carata pʼitichishca cajpipish, mana chaita rurashca cajpipish, Jesusta crijllapi, ima juchachina illajta ruran. 31Chashna cajpica crishpaca, ¿Mandashcatachu chingachinchij? ¡Ama chaitaca yuyaichijchu! Ashtahuanpish Mandashcataca, alli cashcatamari ricuchicunchij.
Gud håller sitt löfte
1Vilken fördel är det då att vara jude? Finns det något värde i omskärelsen? 2Ja, en enorm fördel, främst att det var åt dem som Guds ord anförtroddes. 3Att sedan några var trolösa ändrar väl ingenting när det gäller Guds trofasthet? 4Självklart inte! Även om varenda människa ljuger, så talar Gud alltid sanning. Det står ju skrivet:
”Du visar dig vara rättfärdig när du talar
och rättvis när du dömer.”3:4 Se Ps 51:6.
5Men om vår orättfärdighet framhäver Guds rättfärdighet, vad ska vi tänka om det? Är Gud orättvis när han låter sin vrede drabba oss? Jag resonerar nu som en del människor. 6Nej! Hur skulle Gud då kunna döma världen? 7Någon kanske säger: ”Om min falskhet framhäver Guds trofasthet och ärar honom, varför ska jag dömas som en syndare?” 8Men resonerar man på det sättet, kunde man lika gärna säga: ”Ju mer ont vi gör, desto bättre, för att det goda ska komma fram!” En del påstår att det är vad vi säger, men de som talar så ska få det straff de förtjänar.
Alla människor har syndat
9Så vad har vi nu kommit fram till? Är då vi bättre än andra? Nej, inte alls, för vi har redan visat att alla människor utan undantag är syndare, vare sig de är judar eller greker.
10Det står ju skrivet:
”Det finns ingen rättfärdig, inte en enda.
11Ingen förstår något,
ingen söker Gud.
12Alla har vänt sig bort, alla är lika korrumperade.
Det finns ingen som gör det goda, inte en enda.3:12 Se Ps 14:1-3; 53:1-4.
13Deras strupe är en öppen grav.
Deras ord är som huggormsgift.3:13 Se Ps 5:10; 140:4.
14Deras mun är full av förbannelse och bitterhet.3:14 Se Ps 10:7.
15Deras fötter skyndar till att utgjuta blod,
16förödelse och elände finns på deras vägar.
17Fridens väg känner de inte.3:17 Se Jes 59:7-8.
18Inför deras ögon finns ingen gudsfruktan.3:18 Se Ps 36:2.”
19Det som lagen säger är riktat till dem som är under lagen, för att varje mun ska tystas och hela världen ställas till svars inför Gud.
20Ingen kan ju någonsin bli rättfärdig inför Gud genom laggärningar. Nej, lagen kan bara ge insikt om synd.
Jesus Kristus tog vårt straff
21Men nu har Gud visat en rättfärdighet som inte är beroende av lagen. Lagen och profeterna vittnar dock om den. 22Det är en rättfärdighet från Gud genom tron på Jesus Kristus och gäller alla som tror, utan åtskillnad. 23Alla har ju syndat och gått miste om härligheten från Gud. 24Nu har de gjorts rättfärdiga, fritt, av nåd, genom att han låtit Kristus Jesus köpa dem fria. 25Gud lät honom, hans blod, offras till försoning för dem som tror. Han ville genom detta visa sin rättfärdighet, eftersom han tidigare hade låtit straffet vänta för de begångna synderna.3:25 Vilket dock inte betyder att Gud bortsåg från alla synder, utan att han ”lät dem gå ostraffade”. För medan det gamla offersystemet var ett legitimt sätt att ta hand om synder på den tiden, var det fortfarande inte ett fullständigt adekvat eller slutgiltigt svar på syndkomplexet. Endast Kristus offer var svaret. Jfr med Apg 14:16; 17:30. 26Och nu i vår egen tid ville han visa sin rättfärdighet, att han är rättfärdig och gör den rättfärdig som tror på Jesus.
27Har vi då något att skryta med? Nej, absolut ingenting. Vad är det för lag som säger det? Gärningarnas? Nej, trons. 28Vi menar nämligen att människan blir rättfärdig på grund av sin tro, oberoende av laggärningar. 29Annars skulle väl Gud bara vara judarnas Gud? Nog är han väl en Gud för andra folk också? Ja, självklart är han en Gud för alla, 30eftersom det bara finns en Gud. Och han gör de omskurna rättfärdiga genom tron, likaväl som de oomskurna genom samma tro. 31Men gör vi då lagen om intet genom tron? Nej, tvärtom! Vi befäster lagen.
