Taita Diosca juchachina cajpitajmi juchachinga
1Chaimanta, canca pi cashpapish, mana canlla alli ricuri tucunguichu. Shujtajllata juchachishpaca, can juchachishca runallapitajmi canllataj mana alli cashcata ricucungui. Can juchachishca runa shinallatajmari causangui. 2Chashna millaillapi causajcunataca, Taita Diostaj juchachishpa llaquichinataj cashcataca yachanchijmi. 3Canpish can juchachishca runacuna shinallatajmi rurashpa causangui. Chashna cashca jahuaca, ¿‘Taita Dios juchachishpa llaquichinamantaca, quishpirishami’ yuyanguichari? 4Taita Diosca alli cashpaca, mana utca pʼiñarij cashpamari, ima laya cajpipish mana utca llaquichin. Mana cashpaca chaitachu, ¿yangapi churangui? Diospajman cutirichun yuyachisha nishpalla, canta chashna shuyacushcataca, ¿manachu yachangui?
5Pai shuyacujpipish canca rumi shungu cashpami Diospajmanca manataj cutiringui. Chashnami Taita Dios pʼiñari punlla, llaquichinataj cajpi llaquichichunca, ashtahuan ashtahuan paita pʼiñachicungui. 6Chaipimi Diosca, tucuicunaman imallata rurashcamantaca, japina cashcatataj cunga. 7Tucui causaipi allita rurashpa, Dios sumajyachishca canata, jatun nishca canata, huiñai causaita mashcajcunamanca, huiñai causaitami cunga. 8Chashna cajpipish pʼiñanacushpalla purijcunata, cashcatataj huillashcatapish mana caźushpa, mana rurana cashcata rurajcunataca, Diosca jatunta pʼiñarishpami, juchachishpa, jatun llaquiman cachanga. 9Millaita rurajcunataca tucuicunatami judiocunataraj, griegocunatapish jatun llaquipish, jatun manchaipish japinga. 10Ashtahuanpish allita rurajcunataca, judiocunataraj, griegocunatapish tucuicunatami Diosca sumajyachinga, jatunyachinga, sumaj causaitapish cunga. 11Taita Diosca, mana pipaj ñahuita ricushpalla imatapish ningachu.
12Moisés Mandashcata mana yachashpa millaita rurajcunaca, chai Mandashcahuan mana juchachishca cashpapish, chingaringallatajmi. Chai Mandashcata yachashca jahua millaita rurajcunatacarin, chai Mandashcallatajmi juchachinga. 13Mandashcata uyashcallamantaca, Taita Diospaj ñaupajpica, mana ima juchachina illajcuna tucunchu. Ashtahuanpish Mandashcapi nishcata rurajcunatamari, Diosca ima juchachina illajta ruran. 14Mana israelcunaca, chai Mandashcata mana yachashpapish paicunapaj yuyaimanta, chai Mandashcapi nishca shinata rurashpaca, paicunallatajmi quiquin mandashca tucun. 15Mandashcapi nishca shina causashpami, chai mandashcataca shungupi quillcashcata ricuchin. Paicunapaj quiquin yuyaillatajmi, chaitaca huillan. Shinallataj paicunapaj yuyaicunallatajmi, mana alli nishpa juchachinga, mana cashpaca mitsanga. 16Ñuca huillacuj alli huillaipi nicuj shinallataj, tucui runacuna pacalla rurashcacunatapish Taita Dios Jesucristohuan ricuchi punllami chashna canga.
Mandashcata charishcamantami israelcunaca jatun tucushca
17Riqui, canca, “Judiomi cani” niringuimi, “Mandashcata charinimi, Diosta charinimi” nishpami jatun tucungui. 18Diospaj munaitapish allimi yachangui. Mandashcata yachashcamanta ashtahuan allita agllanatapish yachajmi cangui. 19Chashnallataj: “Ñahui mana ricujcunata alli pushajmi cani, amsapi cajcunata achijyachij luzmi cani. 20Imata mana yachajcunatapish, huahua shinacunatapish yachachijmi cani” niringuimi. Yachana cashcatataj Diosmanta yachachij Mandashcacunata charishpami, chashnaca yuyangui. 21Canca, shujtajcunata yachachij cashpapish, ¿ima nishpataj canllatajca mana yachachiringuiari? Canca, “Mana shuhuanachu” nishpapish, ¿ima nishpataj shuhuanguiari? 22Canca, “Mana huainayanachu” nishpapish, ¿ima nishpataj huainayanguiari? Rurashcalla dioscunata pʼiñashpapish, ¿ima nishpataj chai dioscunapaj huasimanta imatapish shuhuanguiari? 23Mandashcata charishcamanta jatun tucushpapish, canca, ¿ima nishpataj chai Mandashcata pʼaquishpa, Taita Diostaca pingachinguiari? 24Chaimantami Dios Quillcachishcapica: “Cancunamantami mana israelcunaca, Taita Diospaj shutitaca cʼamincuna” nicun.
25Mandashcata can caźujllapimi, can charishca aicha punta carata pʼitichishcapish alli. Ashtahuanpish Mandashcata mana caźujpica, cambaj aicha punta carata pʼitichishcapish mana rurashca shinallatajmi. 26Maijanpish, aicha punta carata mana pʼitichishca cashpapish, Mandashcapi nishcacunata pajtachijpica, ¿manachu Diosca aicha punta carata pʼitishcata shinallatataj ricunga? 27Maijanpish paipaj aicha punta carata mana pʼitichishca cashpapish, Mandashcata pajtachishpaca, paimi cantaca pingachinga. Canca quillcashca Mandashcata charishca jahua, aicha punta caratapish pʼitishca cashca jahuamari, Mandashcataca mana caźungui.
28Jahua shimillahuan “Judiomari cani” nijca, mana judiotajchu. Paipaj aicha punta carata pʼitichishcapish, mana rurashca shinallatajmi. 29Ashtahuanpish ucu shungupitaj aicha punta carata pʼitishca shina cajmi, judiotajca. Chaitaca, quillcashca Mandashcaca mana rurai tucunchu, Diospaj Espiritullami ruran. Chashna rurashcataca, mana runacunaca alli ninchu, ashtahuanpish Taita Diosmari alli nin.
Guds dom över synden
1Därför har du ingen ursäkt för att döma andra, vem du än är. Om du dömer en annan för det han gör, dömer du ju samtidigt dig själv, eftersom du handlar på samma sätt som han. 2Vi vet att Gud är rättvis när han dömer de människor som lever på det här viset. 3Men du som dömer dina medmänniskor, du tror väl inte att Gud bara ska ha överseende med dig, trots att du handlar precis likadant? 4Föraktar du Guds stora godhet, tolerans och tålamod? Inser du inte att han genom sin godhet vill få dig att vända om?
5Med din envishet och ditt obotfärdiga hjärta drar du över dig vrede till vredens dag, då det ska visa sig att Gud dömer rättvist. 6Då ska var och en få lön efter sina gärningar. 7Gud ska ge evigt liv åt dem som utan att tröttna fortsätter att göra det goda och söker härlighet, ära och odödlighet. 8Men han ska i sin vrede straffa dem som bara tänker på sig själva, vänder sig bort från sanningen och gör det som är orätt. 9Nöd och ångest ska drabba varje människa som gör det onda, först juden, sedan greken. 10Men härlighet, ära och frid ges till var och en som gör det goda, först juden, sedan greken. 11Gud behandlar alla lika.
12Alla som syndar utan lag ska också förgås utan lag, och alla som syndar under lagen ska dömas genom lagen. 13Det är nämligen inte de som hör lagen som blir rättfärdiga inför Gud, utan de som följer den. 14När andra folk, som inte har lagen, ändå av naturen lyder det som står i den, är de en lag för sig själva, trots att de inte har lagen. 15De visar genom sina handlingar att lagen är skriven i deras hjärtan. Deras samveten talar ju genast om för dem om de handlar rätt eller fel. 16Att det är så kommer att visa sig den dag då Gud ska döma det dolda hos människorna, enligt det evangelium jag har fått från Jesus Kristus.
Judarna och Moses lag
17Du som kallar dig jude litar på lagen och är stolt över din Gud, 18känner hans vilja och kan bedöma det väsentliga, eftersom lagen ger dig vägledning. 19Du anser dig kunna leda de blinda och vara ett ljus för dem som lever i mörker, 20vägleda de oförståndiga och undervisa de omogna, för du har både kunskap och sanning i lagens gestalt. 21Du undervisar andra men inte dig själv. Du säger till andra att de inte ska stjäla, men är själv en tjuv. 22Du säger att det är fel att vara otrogen i äktenskapet, men är själv otrogen. Du avskyr avgudar, men plundrar avgudatempel.
23Du är stolt över lagen men drar skam över Gud genom att bryta den. 24Det står ju skrivet: ”Andra folk hånar Guds namn på grund av er.”2:24 Se Jes 52:5.
25Omskärelsen2:25 Omskärelse, dvs. att skära bort förhuden på männen, var ett sätt att ingå förbund som praktiserades av många folk. Men judarna ingick förbund med Gud själv. Jfr 1 Mos 17:9-14. gör bara nytta om du lyder lagen. Men om du inte gör det, då är du som en oomskuren. 26Om någon oomskuren lyder lagens bud, ska han inte betraktas som omskuren? 27Han som fysiskt inte är omskuren men ändå följer lagen kommer att döma dig, som har både skriften och omskärelsen men bryter mot lagen.
28Jude är man nämligen inte bara till det yttre, och inte heller är omskärelsen bara det yttre och fysiska. 29Nej, jude är man i sitt inre, och den verkliga omskärelsen är det som sker i det inre, i hjärtat, genom Anden, inte bokstavligt. Den människan blir ärad av Gud, inte av människor.
