Irquicuna llashachicujtaca sinchicuna apaichij
1Manaraj sinchi crijta chasquishpaca, ama caita chaita tapushpa pʼiñanacuipi yaicuichijchu. 2Maijancunaca, sinchi crijcuna cashcamantaca, ima imatapish micunllami. Cutin manaraj sinchi crijcunaca, granocunallatami micuncuna. 3Imatapish micujlla crijca, huaquin micunata jarcarijtaca ama pʼiñachun. Shinallataj huaquin micunata jarcarijpish, imatapish micujtaca, Taita Dios chashnata chasquishcamanta, ama mana alli nishpa rimachun. 4Canca, ¿ima nishpataj shujtajpaj runataca mana alli nishpa rimangui? Pai alli purijpi, mana cashpaca urmajpipish, paipaj amotajchari ricunga. Pai sinchita purichunca, tucuita rurai tucuj cashcamantaca, Apunchij Jesusmi sinchiyachishpa pushanga.
5Maijancunaca ‘Shuj punllami, shujtaj punllacunata yalli’ nincunami. Cutin shujcunaca, ‘Tucui punllacuna chai shinallatajmi’ nincunami. Cancuna ima shina yuyacushcataca, quiquinllataj allimi crina canguichij. 6Shuj punllata ashtahuan alli cajta yuyajca, Apunchij Jesuspajmi chashna yuyan. Tucui punllacuna chai shinallataj cashcata yuyajpish, Apunchij Jesuspajllatami chashnaca yuyan. Tucui imatapish micujca, Taita Diosta pagui nishpami micun. Chashna rurashpaca, Apunchij Jesustami alli nin. Huaquin micunacunata jarcarijpish, Taita Diosllatatajmi pagui nin. Paipish, Apunchij Jesustami alli nin. 7Ñucanchijca, pipish mana quiquinpajllataj causanchijchu. Huañushpapish, mana quiquinpajllataj huañunchijchu. 8Causacushpaca, Apunchij Jesuspajmi causacunchij, huañushpapish Apunchij Jesuspajmi huañushun. Chaimanta, causacushpapish, huañushpapish, Apunchij Jesuspajllatajmi canchij. 9Cristo huañushpa causarishpaca, huañushcacunatapish causajcunatapish Mandaj cangapajmi causacun. 10Chashna cajpica, ¿ima nishpataj cambaj huauquitaca mana alli nishpa rimangui? Canpish cambaj huauquitaca, ¿ima nishpataj pʼiñangui? Tucuicunamari ñucanchij imalla rurashcacunahuanca, mandashpa tiyacuj Cristopaj ñaupajpi ricurigrina canchij. 11Dios Quillcachishcapipish, cashnamari nicun:
«Mandaj Diosca: “Ñucaca causacunimi,
tucuicunami ñuca ñaupajpi cunguringacuna.
Tucuicunami ñucataca, ‘Canmi Taita Dios cangui’ ningacuna”» ninmi.
12Chaimanta ñucanchijca tucuicunami, quiquinllataj imallata rurashcataca, Taita Diosman ricuchigrishun.
13Chaimanta, ama caishuj chaishuj juchachinacushpa rimanacushunchijchu. Ashtahuanpish caishuj crijcunata ñitcachishpa urmachinataca, jarcarinami canguichij. 14Ñucaca, tucui imapish mapa canataca mana yuyanichu. Apunchij Jesuspi shunguta churashcamantami, chaitaca alli yachani. Chashna cajpipish imatapish ‘Mapami’ nishpa yuyajpajca, imapish mapa cangallami. 15Can imata micushpa, caishuj huauquita llaquichishpaca, ña mana paita cʼuyashcata ricuchinguichu. Can imata micushcallamanta, cambaj huauquita chingachinguiman, Cristoca paimantapishmari huañurca. 16Cancunata alli causaipi churashca jahua, shujtajcuna rimashca puringuichijman. 17Taita Dios mandacunpi causanaca, micushpa, ubyashpalla causanaca mana canchu. Ashtahuanpish, Diospaj jucha illaj Espíritu yachachishca shina, cashcata rurashpa, cushijlla, sumajtami causana. 18Chashna causashpa Cristota servijca, Taita Diosta cushichinmi, runacunapish paitaca alli ninmi.
19Chaimanta, sumajta causangapaj, caishuj chaishuj ashtahuan sinchiyangapaj imatapish rurashun. 20Dios ruracujtaca, ama imata micushcallamanta urmachichijchu. Ima micunapish, mana mapachu. Ashtahuanpish imata micushcallamanta, shujtaj crijta pandachinami mana alli. 21Shina cajpica cambaj huauqui ama pandarichun, ama llaquirichun, ama yuyaipi irquiyachunca, aichata micunata, vinota ubyanata jarcarinapish, ima shujtajta mana ruranapish allimi.
22Can imatami cringui, chaitaca Taita Diospaj ñaupajpi chashnallataj yuyashpa catilla. Pipish chashna quiquin crishca shina rurajpi, paipaj yuyai mana juchachijpica cushi cachunlla. 23Ashtahuanpish manchai manchailla micushpaca, paillatajmi llaqui tucun. Imata rurangapajpish, quiquin yuyaillapitaj mana sinchi cashpaca juchami.
Omtanke och hänsyn
1Acceptera den som har en svag tro, utan att sätta er till doms över det diskutabla. 2Någons tro kanske tillåter honom att äta vad som helst, medan en annans tro är så svag att han bara äter grönsaker.14:2 En del åt bara grönsaker, eftersom de var rädda för att äta kött som var offrat till avgudar. Jfr 1 Kor 8. 3Då ska den som vågar äta inte förakta den som inte vågar. Och den som inte äter ska inte döma den som äter. Gud har ju accepterat honom. 4Vad har du för rätt att döma någon annans tjänare? Det är inför sin egen Herre han står eller faller. Men han kommer att stå, för Herren förmår att hålla honom upprätt.
5Någon skiljer mellan dagar, medan alla dagar är lika för en annan. Här måste var och en följa sitt eget förstånd. 6Den som beaktar en viss dag gör det för Herren. Och den som äter gör det för Herren. Han tackar ju Gud. Den som avstår från viss mat gör det också för Herren. Även han tackar ju Gud. 7Ingen av oss lever för sin egen skull, och ingen dör för sin egen skull. 8Om vi lever, lever vi för Herren, och om vi dör, dör vi för Herren. Vi tillhör alltså Herren vare sig vi lever eller dör. 9Kristus dog ju och blev levande igen just för att han skulle vara Herre över både döda och levande.
10Varför dömer du då någon av dina syskon och ser ner på någon av dem? Var och en av oss ska en dag stå inför Guds domstol. 11Det står ju skrivet:
”Så sant jag lever, säger Herren,
alla människor ska böja knä inför mig,
och alla ska bekänna Gud.”14:11 Se Jes 45:23.
12Alltså ska var och en stå till svars för sina egna handlingar inför Gud.
13Sluta därför med att döma varandra. Bestäm i stället för er själva att aldrig mer göra något som kan få någon av trossyskonen att snubbla eller falla.
14Själv är jag i Herren Jesus helt övertygad om att ingenting är orent i sig självt. Men för den som anser att det är orent, för honom är det orent. 15Om du alltså sårar någon av dina trossyskon genom vad du äter, då lever du inte längre efter kärleken. Låt inte det du äter orsaka att någon, som Kristus har dött för, går förlorad. 16Låt ingen tala illa om det goda ni har hos er. 17Guds rike handlar ju inte om mat eller dryck, utan om rättfärdighet, frid och glädje i helig Ande. 18Den som tjänar Kristus med den inställningen behagar Gud och blir uppskattad av människor.
19Låt oss alltså sträva efter att göra sådant som skapar frid och ömsesidig uppbyggelse. 20Riv inte ner Guds verk för matens skull! Allt är rent, men det är fel att äta något som får en annan på fall. 21Avstå därför hellre från att äta kött och dricka vin eller göra andra saker som kan få någon av dina trossyskon på fall.
22Vad du själv tror om allt detta får vara en sak mellan Gud och dig. Lycklig är den som kan följa sin övertygelse utan att döma sig själv. 23Men den som tvivlar och ändå äter, blir dömd, eftersom han inte handlar i tro. Allt som inte är av tro är synd.
