Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Mateo 6:1-34

Ama ricuringaraiculla allita ruraj tucungui

1Runacuna ricuchun nishpalla, ama ima allita ruraj tucunguichijchu. Paicuna ricuchun nishpalla rurajpica, jahua pachapi caj cancunapaj Yayaca cancunaman ima allita mana cungachu. 2Chaimanta canca, huajchacunaman imata cushpaca, ama tucuicunaman parlarishpa puringui. Mishqui shimi, jayaj shungucunallami tandanacuna huasicunapi, ñancunapi chaita parlarishpa purincuna. Paicunaca, shujtajcuna alli nichunllami chashna ruran. Paicuna chashna rurashpaca, ña caillapitajmi paicuna japisha nishcata japin, chaica chashnatajmi. 3Huajchacunaman can alli maquihuan cushcataca, ‘Lluqui maquipish ama yachashca canman’ yuyashpa cungui. 4Can chashna pacalla cushcamantaca, pacallatapish ricuj cambaj Yayami tucuicunapaj ñaupajpi allita cunga.

Ama ricuringaraiculla Diosta mañaj tucunguichij

(Luc 11:2-4)

5Canca, Diosta mañacushpaca, ama chai mishqui shimi, jayaj shungucuna shina mañangui. Paicunaca, shujtajcuna ricuchun nishpallami, tandanacuna huasicunapi, ñan muyurincunapi shayarishpa Diosta mañancuna. Chashna rurashpaca, caillapitajmi japisha nishcata japincuna. Chashnatajmi tucun. 6Ashtahuanpish can mañashpaca, cambaj huasiman yaicui, punguta huichcari. Chaipi cambaj Yayataca, pacallapi mañai. Can chashna pacallapi mañashcamantaca, pacallatapish ricuj cambaj Yayami, tucuicunapaj ñaupajpi can mañashcataca cunga. 7Cancuna mañacushpaca, ama chaillatataj cutin cutin rimarishpa mañaichijchu. Diosta mana caźujcunallami, ‘Chashna mañajpica Diosca uyangami’ yuyashpa, cutin cutin chaillatataj rimarishpa mañancuna. 8Ama paicuna shina mañaichijchu. Cancunapaj Yayaca, cancunapaj imalla illashcataca, cancuna manaraj mañajllapitaj ña yachanmi.

9Chaimanta, cashna mañaichij:

“Jahua pachapi caj ñucanchij Yaya,

cantaca jucha illaj cashcamanta tucuicuna alli nichun.

10Can mandana punlla shamuchun.

Jahua pachapi shinallataj, cai pachapipish Can munashca rurarichun.

11Punllanta caraj shinallataj, cunapish micunata carahuai.

12Ñucanchijta llaquichijcunata ñucanchij perdonashca shinallataj,

ñucanchij juchacunatapish perdonapai.

13Ima mana alli munaicuna shamujpipish,

ama urmachun saquihuanguichu.

Millaipaj maquimanta huaquichihuangui.

Canca, huiñaita Jatun Mandaj, tucuita rurai tucuj, alli,

sumajmi cangui. Chashna cachun” nishpa mañanguichij.

14Cancunata llaquichijcunata perdonajpica, jahua pacha cancunapaj Yayapish cancunapaj juchacunataca perdonangami. 15Cancunata pi llaquichijpi mana perdonajpica, cancunapaj Yayapish cancunapaj juchacunataca mana perdonangachu.

Ayunashpaca cashna ayunanguichij

16Cancuna ayunashpaca, ama chai mishqui shimi, jayaj shungucuna shina llaquilla ñahui tucunguichijchu. Shujtajcuna ricuchunllami chashna llaquilla ñahui tucushpa ayunancuna. Chaicunaca caillapitajmi paicuna japisha nicushcataca japin, chashnatajmi tucun. 17Ashtahuanpish can ayunashpaca, ñahuita maillari, umatapish sumajta aceitehuan ñajchari. 18Can ayunacushcataca, pipish ama yachachun, pacallapi caj cambaj Yayalla yachachun. Can chashna ayunashcamantaca, pacallatapish ricuj cambaj Yayami, tucuicunapaj ñaupajpi allita cunga.

Jahua pachapi charinacunata huaquichichij

(Luc 12:32-34)

19Cai pachallapi charijyanata ama mashcaichijchu. Chai charishcacunataca, polilla cʼurucuna micunllami, ismushpa tucurinllami. Shuhuacunapish huasita jutcushpa shuhuanllami. 20Chaipaj randica, jahua pachapi charijyangapaj rurana cashcata ruraichij. Chaipica, polilla cʼurucunapish mana micunchu, mana ismunchu, huasita jutcushpa pi shujpish mana tiyanchu. 21Maipimi imatapish huaquichishcata charinguichij, chaillapimi cancunapaj shunguca yuyacunga.

Ñahuicunaca cuerpopaj luzmi

(Luc 11:34-36)

22Cambaj ñahuicunaca, cuerpopaj luzmi. Cambaj ñahuicuna alli cajpica, tucui cambaj cuerpopish achijllapimi canga. 23Imapish allillapi cambaj ñahuita churashpaca, tucui canmi achijpi causangui. Cambaj luzllataj amsayashca cajpica, amsatajcarin mancharinamari canga.

Diosta cashpa, charinacunata cashpa, shujllata mashcaichij

(Luc 16:13)

24Pipish ishqui amotaca, mana servi tucunchu. Shujta pʼiñanman, caishujtaca cʼuyanmanmi. Shuj amo mandashcataca allimi ruranman, caishujtaca mana ricunachinmanchu. Shinallataj cancunapish charijyangapaj imata ruracushpaca, mana chaita rurashpandij Taita Diostaca servi tucunguichijchu.

Taita Diosmi Paipaj huahuacunataca cuidacun

(Luc 12:22-31)

25Chaimanta ñucaca, cashnami nini: “¿Imatataj micushun, imatataj ubyashun?” nishpa, cancunapaj causaimanta ama chai yuyailla caichijchu. Cancunapaj cuerpopipish: “¿Imatataj churashun?” nishpa, ama chai yuyailla caichijchu. Causaimari micunamantapish, churanamantapish ashtahuan alli. Cuerpomari churanatapish yalli alli. 26Pajarocunata ricushpa yuyarichij: Chaicunaca mana tarpunchu, mana tandanchu, mana huaquichinchu. Shina cajpipish jahua pacha cancunapaj Yayaca paicunaman caranllami. ¡Cancunacarin chaicunatapish yallimari valinguichij! 27Maijan cancuna chuscu chunga pichca centimetrohuan jatunta huiñasha nishpa, chai yuyailla cashpapish, mana huiñai tucunguichijchu. 28¿Ima nishpataj ‘¿Imatataj churashun?’ nishpa chai yuyailla puringuichij? Chagrapi huiñacuj lirio sisacunata ricushpa yuyarichij: Paicunaca imata mana ruranchu, mana puchcanchu. 29Ashtahuanpish cancunamanca cashnami nini: Salomonca, yallitaj charij cashpapish, chai sisacuna shinatajca mana churarircachu. 30Taita Diosca, chagramanta aisashpa, cayandijca hornopi rupachinalla qʼuihuatapish sumajtami sisachin. Cancunamancarin maihuan yallita churachina cashcataca, ¿manachu tucui shunguhuan cringuichij? 31Chashna cashcamantaca: ‘¿Imatataj micushun, imatataj ubyashun, imatataj churashun?’ nishpa, ama chai yuyailla causaichijchu. 32Diosta mana caźujcunami chai yuyailla causancuna. Ashtahuanpish cancunapaj jahua pacha Yayaca, cancunapaj ima illashcataca ñami yachan. 33Chaimanta cancunaca, yallica Taita Dios mandashca shina, cashcata rurashpa causanata mashcaichij. Chashna rurajpica, Diosca cancuna ima charinatapish cungallami. 34Chashna cajpica, ‘¿Cayaca imataj tucushun?’ nishpa, ama chai yuyailla causaichijchu. Punllantami ima llaqui cashpapish tiyan. Chaimanta caya punllapajca, cayallatajmi yuyari tucunguichij.

Swedish Contemporary Bible

Matteus 6:1-34

Om att dela med sig

1När ni utövar er rättfärdighet, se då till att ni inte gör det för att människor ska lägga märke till er, för annars har ni ingen lön att vänta från er Fader i himlen. 2När du ger en gåva till en nödlidande, ropa då inte ut det till andra. Var inte som hycklarna som basunerar ut sina goda gärningar i synagogorna och på gatorna för att få beröm! Sannerligen säger jag er att de redan har fått ut sin lön. 3Nej, om du hjälper någon, så ska inte din vänstra hand veta vad den högra gör. 4Ge din hjälp i det fördolda. Då kommer din Fader, som ser allt, att belöna dig.

Om bön

(Mark 11:25; Luk 11:2-4)

5När ni ber, ska ni inte visa upp er för andra som hycklarna gör. De älskar att be offentligt i gathörnen och i synagogorna där alla kan se dem. Sannerligen säger jag er att de redan har fått ut sin lön. 6Nej, när du ber, gå då istället in i ditt rum och stäng dörren om dig. Låt din bön vara en hemlighet mellan dig och din Fader i himlen. Han vet allt och ska belöna dig.

7Rabbla inte upp tomma ord, som hedningarna gör. De tror att bönen har större chans att bli besvarad om de använder många ord. 8Var inte som de, för er Fader vet vad ni behöver, innan ni ens ber honom om det.

9Be istället så här:

Vår Fader i himlen,

låt ditt namn bli helgat.

10Låt ditt rike komma och din vilja ske

här på jorden så som den sker i himlen.

11Ge oss idag den mat6:11 Ordagrant: vårt bröd vi behöver,

12och förlåt oss våra skulder,

liksom vi förlåter dem som står i skuld till oss.

13Hjälp oss när vi prövas6:13 Mer ordagrant: Led oss inte in i en frestelse/prövning (samma ord i grekiskan). Men eftersom Bibeln i övrigt visar att människan inte kan undgå prövningar/frestelser, är det mer troligt att bönen handlar om vädjan om hjälp när vi prövas/frestas, så att vi inte faller.,

och rädda oss från det onda.6:13 Eller: från den Onde.En doxologi, dvs. en lovprisande avslutning, finns med i vissa mindre viktiga handskrifter: För ditt är riket, makten och äran i evighet. Amen. Se 1 Krön 29:11-13.

14För om ni förlåter dem som har gjort fel mot er, ska er Fader i himlen också förlåta er. 15Men om ni inte förlåter andra deras överträdelser, kommer han inte att förlåta er era.

Om fasta

16När ni fastar6:16 Att avstå från mat av andliga skäl., visa då inte upp er för andra som hycklare som ser dystra och ovårdade ut bara för att folk ska lägga märke till att de fastar. Sannerligen säger jag er att de redan har fått ut sin lön. 17Nej, när du fastar ska du sköta om ditt hår och tvätta dig som vanligt. 18Låt fastan vara en hemlighet mellan dig och din Fader i himlen. Han vet allt och ska belöna dig.

Skatter i himlen

(Luk 11:34-36; 12:33-34; 16:13)

19Samla inte skatter här på jorden, där de förstörs av mal och mask och lätt kan bli stulna av inbrottstjuvar. 20Samla skatter i himlen, där varken mask eller mal förstör och där de är säkra för tjuvar. 21För där din skatt finns, där kommer också ditt hjärta att vara.

22Ögat är kroppens lampa. Om ditt öga är friskt, så får hela din kropp ljus. 23Men om ditt öga är dåligt, så blir det mörkt i hela din kropp. Om det ljus du tror dig ha i själva verket är mörker, då är ditt mörker verkligen nattsvart.6:23 Denna bild använde Jesus för att visa att åhörarna måste släppa in ljuset, dvs. sanningen han just talade om.

24Ingen kan tjäna två herrar, för antingen kommer han att hata den förste och älska den andre, eller att hålla sig till den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna Gud och mammon6:24 Arameiskt ord för förmögenhet eller rikedom jfr Luk 16:9. samtidigt.

Om att oroa sig

25Därför säger jag er: oroa er inte för hur ni ska klara livet, hur ni ska få mat och dryck eller kläder att ta på er. Nog är livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? 26Se på himlens fåglar! De varken sår eller skördar eller samlar i lador, men er Fader i himlen ger dem mat ändå. Är ni inte mycket mer värda än fåglarna? 27Vem av er kan med sina bekymmer förlänga sitt liv med en enda timma?

28Och varför oroar ni er för kläder? Lägg märke till liljorna på ängen hur de växer! De arbetar inte och spinner inte. 29Ändå säger jag er, att inte ens Salomo i all sin prakt var så klädd som de. 30Men om Gud nu ger sådana kläder åt gräset, som idag står på ängen och imorgon kastas på elden, skulle han då inte ordna kläder åt er? Så lite tro ni har!

31Oroa er alltså inte för vad ni ska äta och dricka, eller för vad ni ska ta på er. 32För sådant jagar all världens folk efter. Er Fader i himlen vet att ni behöver allt detta. 33Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så får ni allt det övriga också.

34Oroa er alltså inte för morgondagen, utan lös problemen den dag de dyker upp. En dags bekymmer räcker mer än väl.