Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Mateo 5:1-48

Ima shina cajcuna cushi canata huillashcami

(Luc 6:20-23)

1Jesusca, chai tucui gentecunata ricushpaca, urcu quinrimanmi huichiyarca. Chaipi tiyarijpimi, Paipaj yachacujcunaca Paipajman tandanacumurca.

2Chaipimi Jesusca, cashna nishpa yachachi callarirca:

3«Cushicuichij, huajcha shunguhuan Diosta mashcajcuna,

jahua pacha Dios mandacunca cancunapajmi.

4Cushicuichij, cunan huacacujcuna, cancunataca Diosmi cushichinga.

5Cushicuichij, mana jatun tucushcacuna, cancunamanmi Diosca cai pachata cunga.

6Cushicuichij, yaricaihuan, yacunaihuan caj shina allita rurana yuyailla cajcuna,

cancuna yuyacushcataca, Diosca pajtachingatajmi.

7Cushicuichij, shujtajcunata llaquijcuna, cancunatapish Diosca llaquingami.

8Cushicuichij, chuya shunguyujcuna. Cancunami Taita Diosta ricunguichij.

9Cushicuichij, pʼiñanacushcata allichijcuna, cancunatami Taita Diosca: ‘Ñuca huahuacuna’ ninga.

10Cushicuichij, cashcata ruraj cashcamanta, llaquichishca causacujcuna.

Jahua pacha Dios mandanaca cancunapajmi.

11Ñucata catishcamanta cancunata pʼiñashpa, cʼamishpa, imatapish llullashpa llaquichijpipish, cushicuichij. 12Mai jatunta cushicuichij, Diosmi cancunamanca, jahua pachapi jatun allicunata cunga. Cancunapaj ñaupapish, Dios ima nishcata huillajcunataca chashnallatajmi llaquichircacuna.

Cachi shina, luz shinami cana canguichij

(Mar 9:50; Luc 14:34-35)

13Cancunaca cai pachapica, cachi shinami canguichij. Cachi jamllayajpica, ña imahuan mana cachi canaman tigrachipajchu. Imapaj mana valinchu, purijcuna saruchun, ñanpi shitanallami.

14Cancunaca cai pachapica, luz shinami canguichij. Urcu jahuapi tiyaj huasicunaca, mana pacallachu. 15Pipish lamparataca, cajonta urisingashpa, chai ucupi churangapajca, mana japichinchu. Ashtahuanpish huasi ucupi tucui tiyajcunata achijyachichun, jahuamanmi tiyachin. 16Cancunapish, chai shina tucuicunapaj ñaupajpi, luz achijyachij shina alli causaichij. Cancuna chashna allita rurashpa causajta ricushpamari, jahua pachapi caj cancunapaj Yayataca, pipish, ‘Allimari cangui’ ningacuna.

Mandashcata pajtachingapajmi shamurcani

17Ñucataca Mandashcatapish, Dios ima nishcata huillajcuna huillashcatapish anchuchij shamushcataca, ama yuyaichijchu. Anchuchinapaj randica, pajtachingapajmari shamurcani. 18Jahua pacha cai pacha tucuringacamapish, tucui Mandashcacuna pajtacungallami. Shuj puntollapish, shuj shimillapish mana chingaringachu, chashnatajmi canga. 19Chaimanta maijanpish cai mandashcacunapi nishcata ashallatapish anchuchishpa, shujtajcunatapish chashna rurachun yachachijpica, jahua pacha Dios mandacunpica, uchilla nishcami canga. Ashtahuanpish cai mandashcacunapi nishcata rurashpa, shujtajcunapish chaita rurachun yachachijca, jahua pacha Dios mandacunpica, jatun nishcami canga. 20Cancunaman caita huillanimi: Mandashcata yachachijcunatapish, fariseocunatapish yallimi, Dios munashca shinataj, allita rurashpa causana canguichij. Chashna causashpallami, jahua pacha Dios mandacunmanca yaicunguichij.

Pita mana pʼiñanachu canguichij

(Luc 12:57-59)

21Cancunapaj ñaupa yayacunataca: “Ama huañuchingui. Maijanpish huañuchijtaca, juezpajman apashpa jatunta llaquichishca cangami” nircami. Chaitaca uyashcanguichijmi. 22Cunan ñucaca, cancunataca cashnami nini: Pipish maijanta pʼiñajtaca, juezpajman pushashpa jatunta llaquichishca cangami. Pipish maijanta “Upa, muspa” nishpa rimajtaca, tandanacushca mandajcunami juchachishpa, jatunta llaquichinga. Pipish maijanta pʼiñarishpa millai shimicunahuan cʼamijtaca, ucu pacha ninaman cachashca cangami.

23Chaimanta canca, Diosman imata cungapaj altarman apamushpaca, cambaj huauquihuan llaquirinacushcata chaipi yuyaringuichari. 24Chaita yuyarishpaca, Diosman cungapaj apashcata altar ñaupajpi saquishpa, cambaj huauquihuanraj alli tucugringui. Chai huashaca, apashcataca Diosman cunguilla.

25Maijan canta demandashpa juezpajman apajpica, ñanta ricushparaj paihuan alli tucungui. Can mana chashna rurajpica, juezpajman canta chayachijpi, juezca soldadotami canta carcelpi churachun cachanga. 26Canca tucui dibita cutichingacama chaimantaca manataj llujshinguichu, chashnatajmi canga.

Mana huainayanachu

27Cancunaca: “Ama huainayangui” nishcata uyashcanguichijmi. 28Cunan ñucacarin, cancunataca cashnami nini: Maijanpish shujtaj huarmita ricushpa munajca, paipaj shungupi paihuan ñami huainayan.

29Chashna cashcamanta cambaj alli lado ñahui canta juchapi urmachisha nijpica, surcushpa shitai. Canllataj ucu pachapi shitashca canapaj randica, cambaj aichamanta shujllata surcushpa shitanami alli. 30Shinallataj cambaj alli lado maqui millaita rurachisha nijpica, pʼitishpa shitai. Canllataj ucu pachapi shitashca canapaj randica, aichamanta shujllata surcushpa shitanami alli.

Mana shitanacunachu canguichij

(Mat 19:9; Mar 10:11-12; Luc 16:18)

31Ñaupaca cancunaca: “Maijanpish huarmita shitashpaca, firmata cuchunlla” nishcatami uyashcanguichij. 32Ashtahuanpish cunan ñucaca cashnami nini: Maijan cusapish huarmita manapish huainayajpi, yanga juchachishpa shitajpi, shujtaj cusata japijpica, paimi huarmitaca huainayachin. Shinallataj maijan cʼaripish, chai cusa shitashca huarmihuan caźarajca, huainayanmi.

Diospaj shutita ama yanga rimanguichij

33Shinallataj ñaupa yayacunataca: “Mandaj Diosmanca, manapish pajtachingapajca ama, ‘Caita chaita rurashatajmi’ ningui. Paipaj imata rurana tucushpaca, pajtachinatajmi cangui” nishcatami uyashcanguichij. 34Cunan ñucaca, cancunataca cashnami nini: Imamantapish ‘Jahua pachita’ nishpa, ama rimaichijchu. Jahua pachaca, Taita Diospaj jatun tiyanami. 35Imamantapish ‘Cai pacha’ nishpapish, ama yanga rimaichijchu. Cai pachaca, Diospaj chaqui sarunami. ‘Jerusalén’ nishpapish, ama yanga rimaichijchu. Jerusalenca, Jatun Mandajpaj pueblomari. 36‘Ñucatajchari imapish tucusha’ nishpapish, ama yanga rimaichijchu. Cancunaca, uma ajchata shujllatapish yurajta yanata mana rurai tucunguichijchu. 37Imatapish “ari” nina cajpica, “ari” ninguichij. “Mana” nina cajpica, “mana” ninguichij. Diablomi imatapish yallihuan mirachishpa rimana yuyaita cun.

Pʼiñajcunatapish cʼuyanguichij

(Luc 6:27-36)

38Ñaupaca: “Maijan pʼiñarishpa ñahuita surcujpica, paitapish ñahuita surcunami. Quiruta surcujpica, paitapish quiruta surcunami” nishcatami uyashcanguichij. 39Ashtahuanpish cunan ñucaca, cashnami nini: Maijan canta ima mana allita rurajpipish, mana cʼariyanachu cangui. Maijan canta alli lado quijadospi huajtajpica, caishuj ladopipish huajtachilla. 40Maijan cambaj ponchota quichusha nishpa demandajpica, camiźatapish cushpa cachailla. 41Maijan, ‘Caita shuj kilometrocama apai’ nijpica, ishqui kilometrocamapish apanguilla. 42Pi imata mañajpica, cunguilla. Pi ‘Imata mañachi’ nijpica mañachinguilla, ama mitsanguichu.

43Ñaupaca: “Cambaj alli rijsishcacunallata cʼuyangui, canta pʼiñajcunataca pʼiñangui” nishcatami uyashcanguichij. 44Ashtahuanpish cunan ñucaca, cashnami nini: Cancunata pʼiñajcunatapish cʼuyanguichij. Cancunata llaqui tucushca cachun nijcunatapish bendicianguichij. Cancunata cʼamijcunamantapish, llaquichijcunamantapish Diosta mañanguichij. 45Cancuna chashna allita rurashpami, jahua pachapi caj cancunapaj Yayapaj huahuacunataj canguichij. Paica allicunamanpish, mana allicunamanpish intita cunllami, shinallataj cashcata rurajcunamanpish mana cashcata rurajcunamanpish tamyata cachanllami. 46Cancunata cʼuyajcunallata cʼuyashpaca, ima allita mana japinguichijchu. Impuestota japijcunapish, cʼuyajcunataca cʼuyanllatajmi. 47Cancunaca, huauquicunallata ‘Sumaj causaita charipai’ nishpaca, ima allita mana ruranguichijchu. Chashna ruranataca, Diosta mana caźujcunapish ruranllatajmi. 48Jahua pachapi caj cancunapaj Yaya ima shinami alli, shinallataj cancunapish alli caichij.

Swedish Contemporary Bible

Matteus 5:1-48

Bergspredikan

Verklig lycka

(Luk 6:20-23)

1En dag när Jesus såg folkmassorna gick han upp på ett berg och satte sig ner. Hans lärjungar kom till honom, 2och han började undervisa dem. Han sa:

3”Lyckliga5:3 ff. Eller saliga; det grekiska ordet antyder en gudomlig lycka, salighet. är de som är fattiga i anden,

för dem tillhör himmelriket.

4Lyckliga är de som sörjer,

för de ska bli tröstade.

5Lyckliga är de ödmjuka,

för de ska få ärva jorden.

6Lyckliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet,

för de ska bli mättade.

7Lyckliga är de barmhärtiga,

för de ska få barmhärtighet.

8Lyckliga är de renhjärtade,

för de ska få se Gud.

9Lyckliga är de som strävar efter frid,

för de ska kallas Guds barn.

10Lyckliga är de som förföljs för rättfärdighetens skull,

för dem tillhör himmelriket.

11Lyckliga är ni när man hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. 12Jubla och var glada, för ni får en stor lön i himlen. Så förföljde de ju profeterna före er.

Salt och ljus

(Mark 9:50; Luk 11:33; 14:34-35)

13Ni är jordens salt. Men om saltet har förlorat sin kraft, hur får man det salt igen? Det duger inte till något annat än att kastas ut och trampas ner av människorna. 14Ni är det ljus som lyser upp världen. En stad uppe på ett berg kan inte gömmas. 15När man tänder en lampa ställer man inte ett sädesmått över den. En lampa ställer man i ett lampställ så att den lyser för alla i huset. 16På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser allt gott ni gör och hyllar er Fader i himlen.

Jesus och lagen

(Luk 16:17)

17Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Nej, jag har inte kommit för att upphäva dem utan för att uppfylla dem. 18Sannerligen5:18 Sannerligen är det grekiska amen som ursprungligen kommer från hebreiskan. säger jag er: inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen ska förgås så länge himlen och jorden finns kvar, inte innan allting har inträffat. 19Den som bryter mot minsta lilla bud i lagen och lär andra att göra likadant, han ska kallas som den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär andra att göra det, han ska kallas stor i himmelriket.

20Men jag säger er: om ni inte vida överträffar de skriftlärda och fariseerna5:20 Fariseernas parti betonade lagen och dess renhetsföreskrifter. Se även not till 3:7. i rättfärdighet, så kommer ni inte in i himmelriket.

Om mord och ovänskap

(Luk 12:58-59)

21Ni har hört att det sades till förfäderna: ’Du ska inte mörda,5:21 Se 2 Mos 20:13 och 5 Mos 5:17. och den som mördar någon ska dömas.’ 22Men jag säger er: det räcker med att man blir vred på någon, så ska man dömas. Kallar någon en annan för idiot, så ska han ställas inför domstol, och förbannar någon en annan, så väntar honom Gehennas5:22 Gehenna, (från hebreiskans Hinnoms dal ) som ofta översätts helvete, var från början en plats för avgudadyrkan med barnoffer (se t.ex. 2 Kung 23:10) och blev senare en plats dit döda kroppar kastades (Jer 7:31f.; 19:2ff.) och kom att mer allmänt betyda straffplats. eld. 23Om du därför står framför altaret för att bära fram ett offer och så kommer ihåg att någon har något emot dig, 24så lägg ner ditt offer vid altaret och gå och red upp det med honom. Kom sedan och bär fram ditt offer. 25Skynda dig att komma överens med din motpart redan innan ni är framme vid domstolen. Annars kanske han överlämnar dig till domaren, som sedan låter vakten ta hand om dig och sätta dig i fängelse. 26Sannerligen säger jag dig: du slipper inte därifrån förrän du betalt det sista öret.

Om otrohet

(Matt 18:8-9; Mark 9:43-48)

27Ni har hört det sägas: ’Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap.’5:27 Se 2 Mos 20:14. 28Men jag säger: den som ser på en kvinna med begär i blicken har redan varit otrogen med henne i sitt hjärta. 29Om ditt högra öga får dig att synda, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre att en del av din kropp förstörs än att hela du kastas i Gehenna. 30Och om din högra hand får dig att synda så hugg av den och kasta bort den. Det är bättre att en del av din kropp förstörs än att hela du kommer till Gehenna.5:30 Jesus använder ett dramatiskt bildspråk om allvaret i förförelserna. Se även not till v. 21.

Om skilsmässa

(Matt 19:9; Mark 10:11-12; Luk 16:18)

31Det har sagts: ’Om någon vill skilja sig från sin hustru, så kan han göra det genom att ge henne ett intyg om skilsmässan.’5:31 Se 5 Mos 24:1. 32Men jag säger: Den man som skiljer sig från sin hustru, utan att hon varit otrogen, han blir orsak till att hon verkligen kan bli otrogen. Och den som gifter sig med en frånskild kvinna gör så att hon är otrogen.5:32 Eftersom den första mannen inte hade rätt att skilja sig från henne, var hon i Guds ögon fortfarande gift med honom.

Om löften

33Ni har också hört det sägas till förfäderna: ’Du ska inte bryta en ed som du har svurit, utan du ska hålla allt som du har lovat inför Gud.’5:33 Se 4 Mos 30:3 34Men jag säger: Svär överhuvudtaget inga eder, varken vid himlen, för himlen är Guds tron, 35eller vid jorden, för jorden är pallen under hans fötter, eller vid Jerusalem, för Jerusalem är den store Kungens stad.5:35 Jfr Jes 66:1 och Ps 48:3. 36Svär inte heller vid ditt huvud, för du kan inte göra ett enda hårstrå vare sig vitt eller svart. 37Säg bara ja eller nej. Det räcker. Tanken att ge mer tyngd åt orden kommer från den Onde5:37 Eller: från det onda..

Om hämnd

(Luk 6:29-30)

38Ni har hört det sägas: ’Öga för öga, tand för tand.’5:38 Se 2 Mos 21:23-25. 39Men jag säger: Möt inte ont med ont. Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra mot honom. 40Ställs du inför domstol och någon tar ifrån dig din skjorta, så ge honom ytterplagget också. 41Befaller någon dig att gå med honom en mil5:41 Det grekiska ordet milion är snarlikt det engelska mile, dvs.1,6 km., så gå två. 42Ge till den som ber dig och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig.

Om att älska sina fiender

(Luk 6:27-28; 6:32-36)

43Ni har hört det sägas: ’Du ska älska din medmänniska5:43 Se 3 Mos 19:18. och hata din fiende.’5:43 Jfr 5 Mos 23:6. 44Men jag säger er: älska era fiender, be för dem som förföljer er. 45Då är ni barn till er Fader i himlen. För han låter solen skina över både onda och goda och regnet falla på både rättfärdiga och orättfärdiga.

46Vad är det för märkvärdigt med att ni älskar dem som älskar er? Gör inte tullindrivare5:46 Tullindrivarna var judar som arbetade med att dra in skatt åt romarna och avskyddes av alla. det också? 47Och om ni hälsar vänligt på era vänner men inte på någon annan, vad är det för märkvärdigt med det? Det gör ju de andra folken också. 48Var fullkomliga som er Fader i himlen är fullkomlig.5:48 Det svenska ordet fullkomlig har inte samma betydelse som det grekiska, eller det underliggande hebreiska ordet, som betyder att ha nått målet, vara mogen.