Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Mateo 24:1-51

Cai pacha tucurinapaj jatun llaquicuna tiyanatami huillashca

(Mar 13:1-23; Luc 21:5-24; 17:22-24)

1Diospaj huasimanta Jesús llujshicujpimi, Paipaj yachacujcunaca Diospaj huasi pircacunata ricuchircacuna. 2Chaicunata ricuchijpimi, Jesusca:

—¿Caita ricushpachu mancharinguichij? Cancuna ricushca caicunaca, tucuimi urmachishca cagrin. Shuj rumillapish pircashca mana saquiringachu, chashnatajmi tucunga— nirca.

3Chai qʼuipami Jesusca, Olivos urcupi tiyacujpi, Paipaj yachacujcunaca cashna nircacuna:

—Ñaja can huillashcaca, ¿ima punllataj chashna tucungari? Can cutin shamunatapish, cai pacha tucurinatapish, ¿ima señalta ricushpataj yachashunri?— nishpa, Paillata tapurcacuna.

4Chashna tapujpimi, Jesusca cashna nirca:

—Pi cancunata ama llullashpa crichichun, yuyaipi alli puringuichij. 5Achcacunami, ñuca shutipi shamushpa: “Ñucami Quishpichij Cristo cani” nishpa, achcacunata umangacuna. 6‘Mai llajtacunapipish jatun macanacui, huañunacuimi tiyan’ ninacujta uyanguichijmi. Chaita uyashpapish, ama mancharinguichijchu. Chashna jatun llaquicunaca, tiyanataca tiyanallatajmi. Chashna tiyajpipish, cai pachaca manaraj tucuringachu. 7Llajtacunapurami macanacungacuna. Shinallataj llajtacunata jatun mandajcunapurapish macanacuchingacunami. Mai llajtapica achca ungüicuna, jatun yaricai, allpa chujchuicunami tiyanga. 8Chai tucui llaquicunaca, shamuna jatun llaquicunapaj callarillamari canga.

9Chai punllacunaca, cancunata llaquichichun japichingacunami, huañuchingacunami. Ñucata caticushcamantaca, maipipish tucuicunami pʼiñangacuna. 10Chashna rurajpica, achcacunami ñitcarishpa urmangacuna. Chaicunaca, huañuchijcunaman caishuj chaishujmi japichingacuna; randinmanta mana ricunachingacunachu. 11Llulla huillajcunapish achcacuna shamushpami, achcacunata llullashpa crichingacuna. 12Millaita ruranapish yallitaj mirarijpimi, achcacunapaj cʼuyai chiriyanga. 13Shina cajpipish, tucuringacama ima llaquicunatapish apajtaca, Dios quishpichingami. 14Dios mandacun cai alli huillaitaca, tucui cai pacha llajtacunapimi yachachun huillashca canga. Chashna huillashca qʼuipami, tucui tucurina chayamunga.

15Millaita ruraj runa ricurishpaca, Dios ima nishcata huillaj Daniel huillashca shinallatajmi, Diospajlla huasipi tiyarishpa llaquinayajta mapayachinga. Chaitami ricunguichij. (Pipish cai quillcashcata ricujca, yuyaita japichun). 16Chai llaqui shamujpica, Judea llajtapi causajcunaca urcucunapi miticugrichun. 17Huasi jahuapi cajpish, ama huasi ucumanta imata apanaman yaicuchun. 18Chagrapi puricujpish, huasimanta churanata apanaman ama tigrachun. 19Chai punllacunapica chichu huarmicunapish, chuchucuj huahuayujcunapish, ¡ai, imachari tucunga! 20Cancuna miticuna punllaca, amalla chiri punllacunapish, sabadopish cachun, Diosta mañaichij. 21Chai punllacunaca, jatunta llaquichina punllacunami canga. Cai pacha tiyai callari punllamanta cunancama chashna jatun llaquica manaraj tiyashcachu, cutinpish manataj tiyangachu. 22Chai llaqui tiyai punllacunata Dios mana utca tucuchijpica, pipish mana quishpirinmanchu. Diosca, Pai agllashcacunata cʼuyashcamantami, chai llaqui punllacunataca utca tucuchinga. 23Chai punllacunapi pipish cancunata: “Riquichij, caipimari chaipimari Quishpichij Cristoca” nicujpipish, pajta cringuichijman. 24Chai punllacunaca, “Quishpichij Cristomi cani” nijcuna, “Dios ima nishcata huillajmi canchij” nijcunami tiyanga. Chaicunaca, jatun señalcunatapish milagrocunatapish rurashpa crichingacunami. Dios agllashcacunatapish chaita crichi tucushpaca, crichingallacunami. 25Cunanmanmi cancunamanca, cai tucui llaquicuna shamunata huillani. 26Chaimanta pipish cancunaman: “Riquichij, paica shitashca pambapimari” nishpa huillajpipish, pajta chaiman ringuichijman. Mana cashpaca: “Riquichij, paica chai huasi ucupimari tiyacun” nijpipish, pajta cringuichijman. 27Runa Aichayuj ñuca shamushpaca, inti llujshin ladomanta relampa achij nishpa, inti huashicun ladocama achijyachij shinami shamusha. 28Maipimi huañushca siricun, chaipimi ullahuangacunaca tandanacunga.

Apunchij Jesús tigramunamantami huillashca

(Mar 13:24-37; Luc 21:25-33; 17:26-30, 34-36)

29Ña chai llaquichina punllacuna tucurijpica, intica amsayangami, lunapish mana achijyachingachu. Luźerocunapish jahuamanta urmangami, jahuapi imalla tiyaj jatuncunapish chujchungami. 30Chashna tucujpica, Runa Aichayuj ñuca shamunata ricuchij señalmi jahuapica ricuringa. Chaita ricushpaca, cai pachapi tucui causajcunami achcata mancharishpa huacangacuna. Runa Aichayuj, ñucataca tucuita rurai tucuj, achij nicuj, sumajtami pʼuyupi shamucujta tucuicuna ricunga. 31Chashna shamushpaca, ñuca angelcunata cachashami. Paicunami trompetapi sinchita tocashpa, ñuca agllashcacunataca, cai pachapi tiyaj tucui llajtacunamanta tandachishpa pushangacuna.

32Higo yura ima shina tucujta ricushpa yuyarichij: Chai yurapi pʼangacuna cutin huiñashpa jundarimujta ricushpaca, usya punllacuna ña chayamucujtami yachanguichij. 33Shinallataj cai ñuca huillashcacuna pajtamucujta ricushpaca, ñuca shamunaca pungullapi shina, caillapi cashcata yachaichij. 34Ñuca huillashca tucui caicuna pajtangacamapish, cai laya runacunallatajmi tiyanga, chashnatajmi canga. 35Cai pachapish, jahua pachapish chingaringami. Ashtahuanpish ñuca shimicunaca huiñaipajmi. 36Ima punlla, ima horas ñuca tigramuna cashcatatajca, pi mana yachanchu. Jahua pacha angelcunapish mana yachanchu, ñuca Yayallami yachan.

37Noé causai punllacunapi ima shinami carca, Runa Aichayuj tigramuna punllacunapipish, chai shinallatajmi canga. 38Dios manaraj yacuhuan tucuchijpica, tucuicunami allita micushpa, ubyashpa, caźaranacushpa, caźarachishpa causacurcacuna. Jatun huambuj huasiman Noé yaicuna punllacamami, chashnalla catircacuna. 39Dios llaquichingapaj cachashca yacu shamushpa tucuicunata tucuchingacamaca, chashna imata mana yuyashpa causacurcallacunami. Runa Aichayuj shamuna punllapajpish shinallatajmi canga. 40Chai punllapica, ishqui runacunami chagrapi canga. Shujtaca apanga, shujtaca saquingami. 41Shinallataj ishqui huarmicunapish cutacungami. Shujca japi tucunga, shujca saquiringami.

42Cancunapaj Apu ima horas tigramunata mana yachashcamanta, chaparacuichij. 43Caita yuyarichij: Huasiyuj yayaca, ima horas shuhua shamuna cashcata yachashpaca, chapashpa paipaj huasimanta mana shuhuachinmanchu. 44Shinallataj Runa Aichayuj ñucapish, cancuna mana yuyashca horaspi shamuna cashcamanta, allichirishpa chaparacuichij.

45¿Maijantaj alli caźuj alli yuyaiyuj runa canga? Servij runacunaman carana horaspi carachun, ricuchun amo saquijpi, chaita alli caźujmi alli runa. 46Imallata rurachun mingashcata, amo tigramungacama alli servicuj runaca, pai tigramujpica cushicungami. 47Chai runataca, amoca tucui ima charishcacunata ricuj cachunmi churanga, chashnatajmi canga. 48Ashtahuanpish chai millai servij runaca: “Ñuca amoca manaraj shamungachu” nishpa, shungupi yuyangachari. 49Chashna yuyashpaca, amopaj caishuj runacunata macashpa, machajcunahuan ubyashpa, micushpa puri callaringachari. 50Chashna puricujpica, pai mana yuyashca punllapi, mana yachashca horaspimi amoca tigramunga. 51Pai tigramushpaca, chai runataca llaquinayajta macashpa, mishqui shimi, jayaj shungu runacunallahuantajmi, jatun llaquipi churanga. Chaipica achcata huacangami, quirupish caniringami.

Swedish Contemporary Bible

Matteus 24:1-51

Jesus talar om framtiden

(Mark 13:1-20; Luk 21:5-24)

1När Jesus lämnade templet och var på väg därifrån, kom hans lärjungar fram och ville få honom att beundra tempelbyggnaderna. 2Men han sa till dem: ”Sannerligen säger jag er: allt detta som ni nu ser kommer att jämnas med marken, inte en sten ska lämnas kvar på den andra.”

3När Jesus senare satt på Olivberget och var ensam med sina lärjungar, kom de fram till honom och frågade: ”Berätta för oss, när ska detta hända? Vad blir tecknet som visar att du kommer tillbaka, och att tidsålderns slut närmar sig?”

4Jesus sa till dem: ”Se upp så att ingen lurar er. 5Många ska komma i mitt namn och säga: ’Jag är Messias’, och de ska leda många vilse. 6Ni kommer att få höra om krig och rykten om krig, men låt er inte skrämmas. Det måste ske, men det betyder inte att slutet har kommit. 7Folk och länder ska resa sig mot varandra, och det blir hungersnöd och jordbävningar på den ena platsen efter den andra. 8Men allt detta är bara början på födslovärkarna.

9Man ska tortera och döda er, och ni ska bli hatade av alla för mitt namns skull. 10Många kommer då att förneka sin tro och förråda och hata varandra. 11Många falska profeter ska framträda och lura många, 12och när laglösheten ökar, kommer kärleken hos de flesta att kallna. 13Men den som håller ut till slutet ska bli räddad.24:13 Av v. 9 förstår vi att det inte här handlar om att räddas från döden, utan att det handlar om att räddas till evigt liv. 14Och evangeliet om riket ska förkunnas i hela världen, till vittnesbörd för alla folk. Sedan ska slutet komma.

15När ni ser ’den vanhelgande skändligheten’, som är omtalad genom profeten Daniel, stå på den heliga platsen24:15 den heliga platsen syftar antingen på Jerusalem eller på templet i Jerusalem. (må den som läser detta förstå det),24:15 Jfr Dan 9:27; 11:31; 12:11. 16då ska de som är i Judeen fly upp i bergen. 17Den som är uppe på taket24:17 Hustaken i de här trakterna är platta och används som en extra boyta. Trappan finns ofta på utsidan av husen. får inte gå ner till huset för att hämta något, 18och den som är ute på åkern får inte vända tillbaka för att hämta kläder. 19Ve dem som är gravida eller ammar när den tiden kommer! 20Be att ni inte behöver fly på vintern eller på sabbaten, 21för detta lidande ska bli så svårt att inget liknande har inträffat sedan världens begynnelse, och inte heller senare kommer att inträffa. 22Om inte den tiden förkortades skulle ingen räddas, men för de utvaldas skull ska tiden förkortas.

När Jesus kommer tillbaka

(Mark 13:21-31; Luk 21:25-33; 17:23-24; 17:37)

23Om någon då säger till er: ’Här är Messias’, eller: ’Här är han’, så tro honom inte! 24Falska messiaser och falska profeter ska komma och göra stora tecken och under för att om möjligt lura också de utvalda. 25Var på er vakt! Se, jag har varnat er i förväg!

26Får ni alltså höra ett rykte om att han är ute i öknen, så gå inte dit. Och säger någon att han har gömt sig någonstans, så tro det inte! 27För som när blixten flammar till över himlen från öster till väster, så ska det vara när Människosonen återvänder. 28Där kadavret finns, där samlas gamarna.

29Strax efter den tidens lidande

’kommer solen att förmörkas

och månen att sluta lysa.

Stjärnorna ska falla från himlen

och himlens krafter skakas.’24:29 Jfr Jes 13:10; 34:4 och Joel 2:10.

30Då ska Människosonens tecken visa sig på himlen, och alla folk på jorden ska jämra sig och klaga. De ska få se Människosonen komma på himlens moln med makt och stor härlighet.24:30 Jfr Dan 7:13. 31Och till ljudet av mäktiga trumpetstötar ska han sända ut sina änglar för att samla ihop hans utvalda från alla väderstreck, från himlens ena gräns till den andra.

Liknelsen om fikonträdet

32Lär er en liknelse från fikonträdet: När kvisten blir mjuk och löven börjar spricka ut, då vet ni att sommaren snart är här. 33På samma sätt kan ni veta att han är nära, utanför dörren, när ni ser allt detta hända. 34Sannerligen säger jag er: detta släkte ska inte gå under innan allt detta händer.24:34 Detta släkte kan syfta antingen på den generation som levde samtidigt med Jesus, eller den generation som skulle få uppleva de händelser han pratade om. Men Jesus använder också uttrycket när han menar människor som inte vill tro, människosläktet mer generellt. Det är då inte begränsat till en viss generation. 35Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.

Var beredda

(Mark 13:32-37; Luk 21:34-36; 17:26-27; 17:34-35; 12:39-46)

36Ingen känner till dagen eller timmen, inte ens änglarna i himlen, eller ens Sonen. Bara Fadern vet det. 37När Människosonen kommer tillbaka ska det vara som på Noas dagar. 38Dagarna innan floden kom åt man och drack och gifte sig och blev bortgift, ända till den dag då Noa gick in i arken. 39Ingen anade någonting förrän floden kom och dränkte dem allihop. Så kommer det också att vara när Människosonen återvänder. 40Då ska två män vara tillsammans på åkern; den ena tas med, den andra lämnas kvar. 41Två kvinnor ska mala mjöl tillsammans på en handkvarn; den ena tas med, den andra lämnas kvar.

42Håll er därför vakna, för ni vet inte vilken dag er Herre kommer! 43Ni ska veta att om husägaren bara visste vilken tid på natten tjuven tänkte komma, skulle han hålla sig vaken och hindra honom från att bryta sig in. 44Var därför också ni beredda, för Människosonen kommer tillbaka när ni minst av allt väntar det.

45Vem är en trogen och klok tjänare, som av sin herre har fått i uppgift att ansvara för de andra tjänarna och ge dem mat när de behöver? 46Lycklig är den tjänaren om hans herre kommer hem och får se att han gör det han ska. 47Sannerligen säger jag er: en sådan trogen tjänare ska få ansvar för allt hans herre äger. 48Men om det är en ond tjänare som säger i sitt hjärta: ’Min herre kommer inte än på ett tag’, 49och börjar misshandla de andra tjänarna och äta och dricka med druckna, 50då ska hans herre komma en dag då han inte alls väntar honom, vid en tid som han inte vet om. 51Han ska slå honom i stycken och låta honom dela plats med hycklarna. Där ska man gråta och skära tänder.