Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Mateo 19:1-30

‘Ama shitanacuchun’ yachachishcami

(Mar 10:1-12; Luc 16:18)

1Chashna yachachishca qʼuipami Jesusca, Galileamantaca Jordán yacu chʼimbanij Judeapi caj llajtacunaman rirca. 2Pai chaiman chayajpi achcacuna catijpimi, Jesusca ungushcacunata alliyachirca.

3Huaquin Fariseocuna Jesuspajman shamushpaca, juchachingaraicumi:

—Mandashcapica, shuj huarmi imapi mana alli cajpica, paipaj cusaca, ¿shitachunlla ninchu?— nishpa tapurcacuna.

4Jesusca, cashnami cutichirca:

—Diosca, callaripi tucuita rurashpaca, “Cʼarita huarmitami rurarca” nishcataca, ¿manachu Dios Quillcachishcapica ricushcanguichij? 5Diosca caitapishmi nirca: “Chaimantami cʼarica yaya mamamanta chʼicanyashpa, paipaj huarmihuan tandanacushpa causanga. Caźarashpaca cʼaripish, huarmipish shuj aichallami tucun” nircami. 6Chashnaca cusandij huarmindijca shujllami, mana ishquichu. Taita Dios chashna tandachishcataca, runaca ama chʼicanyachichun nishcami— nircami.

7Chashna nijpimi fariseocunaca, cashna nircacuna:

—Shinashpaca, ¿ima nishpataj Moisesca maijanpish huarmita shitasha nishpaca, firmata cuchun nircari?— nishpami tapurcacuna.

8Paicuna chashna nijpimi, Jesusca cashna nirca:

—Cancunallataj rumi shungu cashcamantami Moisesca, huarmita shitangapajca, firmata cuchunlla nirca. Callaripica, mana chashnachu carca. 9Shina cajpipish ñucaca cashnami nini: Maijanpish paipaj huarmi, manapish huainayajpi shitashpa shujtajhuan caźarajca, huainayanmi. Shinallataj cusa shitashca huarmihuan maijan caźarajpish, huainayanmi— nircami.

10Jesús chashna nijpimi, Paipaj yachacujcunaca:

—Caźarashcacuna mana shitanacunalla cajpica, mana caźarashpa causanami ashtahuan alli canman— nircacuna.

11Chashna nijpi Jesusca, cashnami nirca:

—Caitaca, mana tucuicuna chasquipajchu. Ashtahuanpish chashna canata Dios piman cushca cajpica, chaicunallami chasqui tucun. 12Maijan cʼaricunaca, huacharipachamantami capashca shina huacharin. Maijancunaca capashca cashcamantami, mana caźarai tucun. Cutin maijancunaca, jahua pacha Dios mandashcata rurasha nishpami, mana caźarancuna. Chashna cai tucunata chasqui tucuipaj cajcunaca chasquichijlla— nircami.

Jesusca huahuacunatami bendiciashca

(Mar 10:13-16; Luc 18:15-17)

13Chai qʼuipami, huahuacunapaj jahuapi maquita churashpa Diosta mañachun, maijan huahuacunataca Jesuspajman pushamurcacuna. Chai pushamujcunataca, yachacujcunami sinchita rimashpa jarcarcacuna.

14Chaita ricushpami, Jesusca cashna nirca:

—Huahuacuna ñucapajman shamuchun saquichij, ama jarcaichijchu. Jahua pacha Dios mandacunca, chashnacunapajmi— nircami.

15Jesusca, huahuacunapaj jahuapi maquita churashca qʼuipaca, chaimanta rircallami.

Charij mosomi Jesus-huan parlashca

(Mar 10:17-31; Luc 18:18-30)

16Ñapish shuj moso Jesuspajman shamushpaca:

—Alli Yachachij, ¿huiñai causaita charingapajca, imalla allitataj rurana cani?— nishpa tapurca.

17Shina tapujpimi, Jesusca cashna nirca:

—¿Ima nishpataj ñucataca alli ningui? Shujllami allica tiyan, Paica Taita Diosmi. Can huiñai causaita charisha nishpaca, Dios mandashcacunata rurangui— nircami.

18Chashna nijpi chai mosoca:

—Shinashpaca, ¿maijan mandashcacunatataj rurana cani?— nijpimi, Jesusca cashna nirca:

—Ama huañuchingui, ama huainayangui, ama shuhuangui, ama pita llullashpa juchachingui. 19Cambaj yaya mamata cʼuyangui. Shujtajcunatapish can quiquinta cʼuyarij shinallataj cʼuyangui— nircami.

20Chashna nijpi chai mosoca, cashnami nirca:

—Cai can nishcacunataca, huambramantapachamari tucuita rurashcani. ¿Ima shujtajtachu ashtahuan ruranaraj cani?— nircami.

21Shina nijpimi, Jesusca cashna nirca:

—Shinashpaca, tucuita pajtachishataj nishpaca, tucui can charishcacunata cʼatushpa, huajchacunaman cugri. Chashna rurashpaca jahua pachapica, achcatami charingui. Chai qʼuipaca, ñucata catilla— nircami.

22Shina nijpica chai mosoca, pai charishcacuna achca cashcamantaca, anchata nanarishpa, llaquilla rircallami.

23Chai moso chashna rijpica Jesusca, Paipaj yachacujcunataca cashnami nirca:

—Jahua pacha Dios mandacunmanca, achcata charijcunaca mana jahualla yaicungachu, chaica chashnatajmi. 24Caitapish huillanimi: Achcata charijcuna Dios mandacunman yaicunaca, shuj camellota auja rinrinpi pasachisha nicushcatapish yalli sinchimari— nircami.

25Chashna nijpi Jesuspaj yachacujcunaca, achcata mancharishpami:

—Shinashpaca, ¿pitaj quishpiri tucungari?— ninacurca.

26Chashna ninacucujpi Jesusca, paicunapaj ñahuita ricurashpami:

—Runacunaca, pipish quiquinllatajca mana quishpiri tucunchu. Ashtahuanpish Taita Diosca, tucuitamari rurai tucun— nirca.

27Chashna nijpi Pedroca, cashnami nirca:

—Riqui, ñucanchijca canta catingaraicumari tucuita saquishcanchij. Chaimantaca, ¿imatataj charishun?— nircami.

28Shina nijpi Jesusca, cashnami nirca:

—Dios tucuita mushujyachi punllami, Runa Aichayuj ñucaca achij nicuj sumaj tiyarinapi tiyarisha. Chai punllami ñucata catij cancunaca, chunga ishqui tiyarinapi tiyarishpa, chunga ishqui aillu israelcunata mandanguichij, chashnatajmi canga. 29Maijanpish ñucata catingaraicu paipaj huasita, huauquicunata, panicunata yaya mamata, huarmita, huahuacunata, allpacunata saquishpaca, patsaj cutihuan yallitami japinga, huiñai causaitapish chasquingami. 30Shina cajpipish achcacunami puntapi cajcunaca huashayangacuna, ashtahuanpish qʼuipalla cajcunami, puntapi cangacuna.

Swedish Contemporary Bible

Matteus 19:1-30

Jesus talar om äktenskap och skilsmässa

(Mark 10:1-12)

1När Jesus hade avslutat detta tal, lämnade han Galileen och gick mot Judeen och till andra sidan Jordan. 2Stora folkmassor följde honom dit, och han botade dem.

3Då kom några fariseer för att pröva Jesus. De frågade: ”Har en man19:3 Det var bara männen som hade rätt att ta ut skilsmässa. rätt att skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst?” 4”Har ni inte läst i Skriften?” svarade Jesus, ”att från början skapade Gud dem till man och kvinna,19:4 Se 1 Mos 1:27; 5:2. och 5att en man därför lämnar sin far och mor och håller sig till sin hustru, så att de två blir ett kött.19:5 Se 1 Mos 2:24. 6De är alltså inte längre två utan en kropp. Och vad Gud har förenat, får människan inte skilja åt.”

7Då frågade de: ”Varför bestämde då Mose att en man kan ge ett intyg om skilsmässan och skicka iväg kvinnan?”19:7 Jfr 5 Mos 24:1.

8Jesus svarade: ”Mose tillät er att skiljas för era hårda hjärtans skull, men det var inte så från början. 9Jag säger er att den som skiljer sig från sin hustru, utan att hon varit otrogen, och sedan gifter sig med en annan, han begår äktenskapsbrott.19:9 Eftersom mannen inte hade rätt att skilja sig från sin första hustru, var han i Guds ögon fortfarande gift med henne.

10Då sa hans lärjungar till honom: ”Om det är på det sättet, är det bättre att inte gifta sig alls.” 11Men Jesus svarade: ”Alla kan inte ta till sig detta, utan bara de som fått den gåvan. 12En del föds utan könsidentitet, andra har kastrerats av människor, och andra lever frivilligt i avhållsamhet och avstår från att gifta sig för himmelrikets skull. Den som kan ta till sig detta, ska göra det.”

Jesus ber för barnen

(Mark 10:13-16; Luk 18:15-17)

13Sedan kom man till Jesus med barn för att han skulle lägga händerna på dem och be. Men hans lärjungar körde bort dem.

14Då sa Jesus: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för himmelriket tillhör sådana som de.” 15Så lade han händerna på barnen. Sedan gick han därifrån.

Jesus talar med en rik ung man

(Mark 10:17-31; Luk 18:18-30)

16En ung man kom nu och frågade Jesus: ”Mästare, vad ska jag göra för gott för att få evigt liv?”

17”Varför frågar du mig om vad som är gott?” svarade Jesus. ”Det finns bara en som är god. Men evigt liv kan du få om du håller buden.” 18”Vilka av buden?” frågade mannen. Jesus svarade: ” ’Du ska inte mörda, Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap, Du ska inte stjäla, Du ska inte vittna falskt, 19Visa respekt för din far och mor, och Du ska älska din medmänniska som dig själv.’ ”19:19 Se 2 Mos 20:12-16; 5 Mos 5:16-20 och 3 Mos 19:3.

20”Jag har hållit alla dessa”, svarade den unga mannen. ”Vad mer behöver jag göra?”

21Jesus sa till honom: ”Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du äger och ge pengarna till de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.”

22Men när den unga mannen hörde detta gick han bedrövad därifrån, för han ägde mycket.

23Då sa Jesus till sina lärjungar: ”Sannerligen säger jag er: det är svårt för en rik människa att komma in i himmelriket! 24Ja, jag säger er att det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.”

25Detta påstående gjorde hans lärjungar förskräckta, och de sa: ”Vem kan då bli räddad?” 26Jesus såg på dem och sa: ”För människorna är det inte möjligt, men för Gud är allting möjligt.”

27Då sa Petrus till honom: ”Vi har ju lämnat allt för att följa dig. Kommer vi att få något för det?”

28”Ja”, svarade Jesus. ”Sannerligen säger jag er: vid världens pånyttfödelse, när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då ska också ni som har följt mig få sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. 29Var och en som har lämnat hus eller syskon eller föräldrar eller barn eller åkrar för min skull ska få hundrafalt igen och få evigt liv som arv. 30Många som är sist ska bli först, och många som är först ska bli sist.