Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Mateo 17:1-27

Jesusca achijllami ricurishca

(Mar 9:2-13; Luc 9:28-36)

1Chashna nishcamanta sujta punlla qʼuipami Jesusca Pedrota, Jacobota, Jacobopaj huauqui Juantapish, paicunallata shuj jatun urcuman pusharca. 2Jesusca chai urcupimi, paicunapaj ñaupajpi shujtajyarishpa ricurirca. Paipaj ñahuica inti shina lamyacujmi tucurca. Pai churarishcapish luz shina yurajllami ricurirca. 3Chaita ricucujpica ñapish Moisespish, Eliaspish Jesus-huan parlanacucuj ricurircallami. 4Chaita ricushpami Pedroca, Jesustaca:

—Apunchij Jesús, caipi saquirinaca allimari canga. Can ‘Rurai’ nijpica, cambaj shuj, Moisespaj shuj, Eliaspaj shuj, quimsa chugllacunata caipi rurashun— nircami.

5Pedro chashna nicujpirajmi, paicunapaj jahuataca shuj achij nicuj pʼuyu shamurca. Chai pʼuyumantaca: “Paica, ñuca cʼuyashca Churimi. Paillami ñucataca cushichin. Pai yachachishcata uyaichij” nishpa rimashcami uyarirca.

6Yachacujcuna chaita uyashpaca, achcata mancharishpami, cungurishpa, pambaman tupajta cumurircacuna. 7Chashna siricujpi Jesusca, paicunapajman shamushpa maquihuan tuparishpaca:

—Jatarichij, ama mancharichijchu— nircami.

8Chashna nijpi yachacujcuna huichilla ricushpaca, Jesusllatami chaipi ricurcacuna, caishujcunaca mana ricurircachu.

9Chai urcumanta tigramushpami, Jesusca Paihuan rij yachacujcunataca:

—Runa Aichayuj ñucaca, huañushcacunapaj chaupimanta causarishami. Chaicamaca, cancuna cunan ricushcataca, pajta piman huillanguichijman— nircami.

10Shina nijpi Jesuspaj yachacujcunaca:

—Mandashcata yachachijcunaca, ¿ima nishpataj ‘Eliasrajmi shamunga’ nincunari?— nishpami tapurcacuna.

11Chashna tapujpimi Jesusca, cashna nirca:

—Ari, Eliasrajmi shamunga. Pai shamushpaca, tucuitami allichinga. 12Shina cajpipish, cancunamanca huillanimi. Eliasca ñamari shamurca. Paitaca mana chasquircacunachu, ashtahuanpish paicunapaj shungu munashca shinami llaquichircacuna. Chashnallatajmi Runa Aichayuj ñucatapish llaquichingacuna— nircami.

13Jesús chashna nijpimi yachacujcunaca, Bautiźaj Juanmanta chashna nicushcata yuyarcacuna.

Jesusca supai japishca shuj huambratami alliyachishca

(Mar 9:14-29; Luc 9:37-43)

14Jesusca tandanacushca gentecunapajmanca, Paipaj yachacujcunandijmi chayamurca. Pai chayamujpimi ñapish shuj runaca cʼuchuyamushpa, Paipaj ñaupajpi cungurishpa, cashna nirca:

15—Apu, ñuca churita llaquipaiari. Uraticu tucushpamari, yallitaj llaquita apan. Tauca cutinmari ninapi yaicurin, yacupipish huashicun. 16Cambaj yachacujcunamanca, ñamari ñuca huahuataca ricuchircani. Paicunaca, manamari alliyachi tucurcacunachu— nircami.

17Shina nijpimi Jesusca cashna nirca:

—¡Mana crij, millai runacuna! ¿Maicamataj cancunahuan puricuchunlla ninguichij? ¿Maicamataj chashnalla catishpa, ñucata llaquichigringuichij? Chai huambrata caiman pushamuichij— nircami.

18Huambrata pushamujpi, supaita Jesús sinchita rimajpica, huambramanta llujshircallami. Chai ña llujshijpica, huambraca alliyarcallami.

19Chaita ricushpami yachacujcunaca Jesusllata:

—¿Ima nishpataj ñucanchijca chai supaitaca mana llujshichi tucurcanchij?— nishpa tapurcacuna.

20Chashna tapujpi Jesusca, cashnami nirca:

—Ñucata mana tucui shunguhuan crishcamantami, mana llujshichi tucurcanguichij. Cancunapaj shungupi ñucata crinaca uchilla mostaza muyu shinallapish tiyajpica, allimari canman. Shina cajpica, cai urcupish cancuna: “Caimanta anchushpa chaiman ri” nijpica, rinmanllami. Ima ruranatapish mana atichinguichijmanchu. Chaica chashnatajmi. 21Cai shina supaicunataca, ayunashpa Diosta mañashpallami llujshichina— nircami.

Cutintajmi Jesusca ‘Ñucata huañuchingacunami’ nishca

(Mar 9:30-32; Luc 9:43-45)

22Jesusca paipaj yachacujcunandij, Galilea llajtapi puricushpami, cashna nirca:

—Runa Aichayuj ñucataca japishpa, runacunaman cungacunami. 23Huañuchingacunami. Huañuchijpipish quimsa punllapica causarishallami— nircami.

Chashna nijta uyashpami, yachacujcunaca achcata llaquirircacuna.

Diospaj huasimanta impuestotami cushca

24Capernaumman Paipaj yachacujcunandij Jesús chayajpica, Diospaj huasipaj impuestota japijcuna Pedropajman shamushpami:

—Cancunapaj yachachijca, ¿ishqui dracma cullquita cunataca yachanchu?— nishpa tapurcacuna.

25Chashna tapujpi Pedroca:

—Ari, cunatajmari— nishpami, Jesús tiyacun huasiman yaicurca. Pedro yaicucujpica, Jesusrajmi cashna nirca:

—Simón, canca, ¿imatataj yuyangui? Cai pachapi jatun mandajcunaca, ¿quiquin llajtapi causajcunatachu, mana cashpaca shujtaj llajtamanta shamushcacunatachu impuestotaca mañan?— nircami.

26Shina nijpi Pedroca:

—Shujtaj llajtamanta shamushcacunatamari, impuestotaca mañan— nircami.

Chashna nijpimi Jesusca, cashna nirca:

—Shinashpaca, quiquin llajtapuracunaca impuestota mana cunachu. 27Shina cajpipish chai impuestota japijcuna ama pʼiñarichunca, cucha yacuman rishpa, chalhua japina ipita yacupi shitangui. Punta japishca chalhuapaj shimipimi, shuj estatero cullquita japingui. Chai cullquitaca, impuestota japijcunamanca ñucamantapish, canmantapish cugringuilla— nircami.

Swedish Contemporary Bible

Matteus 17:1-27

Jesus förvandlas på berget

(Mark 9:2-13; Luk 9:28-36)

1Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes till ett högt berg, där de kunde vara för sig själva. 2Där förvandlades hans utseende inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev bländande vita. 3Sedan fick de se Mose och Elia stå och tala med Jesus.17:3 Mose och Elia representerade lagen och profeterna men också dem som skulle komma att dö och uppstå (Mose) och dem som skulle få möta Herren levande (Elia) vid tidens slut. Mose och Elia var redan framme, som förebilder, i den härlighet som alla troende en gång skulle komma att få p.g.a. Jesus försoningsgärning, som vid detta tillfälle närmade sig sin fullbordan. 4Då sa Petrus till Jesus: ”Herre, det är gott att få vara här. Om du vill kan jag bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia.”

5Men just som han sa det, sveptes de in i ett ljust moln som sänkte sig över dem och en röst från molnet sa: ”Detta är min älskade Son, han är min glädje. Lyssna på honom!”

6När lärjungarna hörde rösten blev de fruktansvärt rädda och kastade sig ner med ansiktet mot marken. 7Men Jesus kom fram till dem och rörde vid dem. ”Res er upp”, sa han, ”var inte rädda!” 8Och när de såg upp igen, såg de ingen annan än Jesus där.

9På väg ner från berget befallde Jesus dem: ”Berätta inte för någon om det ni har sett, förrän Människosonen har uppstått från de döda.”

10Då frågade hans lärjungar honom: ”Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma?” 11Jesus svarade: ”Elia ska komma och ställa allt till rätta. 12Jag säger er, att Elia redan har kommit, men ingen kände igen honom, och de behandlade honom som de ville. På samma sätt ska de också låta Människosonen få lida.” 13Då förstod hans lärjungar att han talade om Johannes döparen.

Jesus botar en pojke som är besatt av en ond ande

(Mark 9:14-29; Luk 9:37-42)

14När de hade kommit tillbaka till folket igen, kom det fram en man och föll på knä för Jesus och sa: 15”Herre, förbarma dig över min son! Han får svåra kramper och lider mycket. Han faller ofta i elden eller i vattnet. 16Jag tog med honom till dina lärjungar, men de kunde inte bota honom.” 17”Detta trolösa och förvridna släkte!” svarade Jesus. ”Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? Ta hit pojken till mig.” 18Sedan talade Jesus strängt till den onda anden i pojken. Anden lämnade pojken, och från den stunden var han frisk.

19När Jesus och hans lärjungar var för sig själva igen, frågade de Jesus: ”Varför kunde inte vi driva ut den?” 20”Därför att ni har så liten tro”, svarade Jesus. ”Sannerligen säger jag er: om ni hade tro som ett senapsfrö, kunde ni säga till det här berget: ’Flytta dig dit bort!’ och det skulle göra det. Inget skulle vara omöjligt för er.”17:20 En del handskrifter har med en extra vers: 21 Men den sortens ande kan inte drivas ut om ni inte ber och fastar.Jfr Mark 9:29.

Jesus förutsäger för andra gången att han ska dö

(Mark 9:30-32; Luk 9:43-45)

22När de samlades igen i Galileen, sa Jesus till dem: ”Människosonen ska bli förrådd och överlämnad till människorna, 23och de kommer att döda honom. Men på den tredje dagen ska han uppstå från de döda.” Då blev hans lärjungar bedrövade.

Petrus hittar ett mynt i munnen på en fisk

24När de återvänt till Kafarnaum, kom de män som tog upp tempelskatten fram till Petrus och frågade: ”Betalar inte er mästare någon tempelskatt17:24 Ordagrant: dubbeldrachma. Tempelskatten var den årliga skatten som en vuxen israelit i och utanför Israel skulle betala enligt 2 Mos 30:13-16. På Jesus tid var skatten två drachmer.?” 25Petrus svarade: ”Jo, visst gör han det.” Sedan gick han in i huset, men innan han hann säga något, frågade Jesus honom: ”Vad tror du, Simon17:25 Petrus hette från början Simon, men Jesus gav honom namnet Petrus, som betyder klippa.? Kräver kungarna på jorden tull och skatt av sitt eget folk eller av andra?”17:25 Kungarna eller regenterna på den här tiden krävde främst skatt från erövrade folk, inte från dem som hade medborgarskap i det egna landet. 26”Av andra naturligtvis”, svarade Petrus. ”Då går alltså de egna medborgarna fria”, sa Jesus.17:26 Jesus använder bilden av en kung och hans medborgare för att visa att hans lärjungar tillhör Guds folk, medan de judar som vägrar att tro på honom inte gör det. Jfr 21:43. 27”Men vi ska inte ge dem något att anklaga oss för, så gå ner till stranden och kasta ut en metkrok och öppna munnen på den första fisk du får. Då kommer du att hitta ett silvermynt, som räcker till skatt för oss båda två. Ta det och betala männen.”17:27 I Gennesarets sjö finns en fiskart, Cichlidae, som skyddar sina ungar genom att låta dem simma in i munnen. Honorna samlar ibland även upp saker som ligger på sjöbottnen.