Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Mateo 16:1-28

Fariseocunami señalta ricuchichun mañashcacuna

(Mar 8:11-13; Luc 12:54-56)

1Fariseocunapish, saduceocunapish Jesús ima mana allita nijpica, juchachishun nishpami shamurcacuna. Chaimantami Jahua pachamanta shamushcata ricungapaj, ima señalta ricuchichun mañarcacuna.

2Chaita mañajpica, Jesusca cashnami nirca: «Cancunaca chishiman puca pʼuyu tiyajpica: “Cayaca alli punllami canga” ninguichijmi. 3Cutin tutamantaman yana pʼuyu tiyajpica: “Cunan punllaca tamyangami” ninguichijmi. ¡Mishqui shimi, jayaj shungu runacuna! Cancunaca jahuapi pʼuyuta ricushpa, ima shina punlla cana cashcataca yachanguichijmi. Ashtahuanpish cunan ima señalcunata ricushpapish, ima punllacunapi cashcataca mana yachanguichijchu. 4Cai millai, huainayaj runacunamari shuj señalta ricuchichun mañancuna. Paicuna ricushun nishcataca, manataj ricungacunachu. Dios ima nishcata huillaj Jonás shina tucushcallatami ricungacuna» nircami.

Shina nishpaca, Jesusca paicunamanta chʼicanyashpa rircallami.

Fariseocuna yachachishcaca levadura shinami

(Mar 8:14-21)

5Jesuspaj yachacujcunaca, tandata apamunatami cungashpa cuchata chʼimbashca carca. 6Chai punllatajmi Jesusca, Paipaj yachacujcunataca:

—Uyaichij, fariseocunapaj, saduceocunapaj levadurataca, pajta chasquinguichijman— nirca.

7Jesús chashna nijpimi, yachacujcunaca:

—Tandata mana apamujpimari, chashna nij yuyachin— ninacurca.

8Chashna ninacucujta yachashpami, Jesusca cashna nirca:

—¿‘Tandata mana apamushcanchijca’ nicunguichijraj shiná? Manarajmari ñucataca tucui shunguhuan cringuichijchu. 9¿Manarajchu yuyaita japinguichij imatagari? Pichca tandata, pichca huaranga runacunaman ñuca carashcataca, ¿manachu yuyaringuichij? Puchushcata mashna canasta jundata tandashcallatapish yuyarichigari. 10Shinallataj chuscu huaranga runacunaman canchis tandata ñuca carashcata yuyarichigari. ¿Chaipipish mashna canasta junda puchushcatapish yuyarichigari? 11¿Ima nishpataj chaitaca mana entendinguichij? Tandata mana apamushcamantaca mana chashna nircanichu. Fariseocunapaj, saduceocunapaj levadurata ama japinguichij nicunimari— nircami.

12Jesús chashna nijpimi, yachacujcunaca yuyaita japircacuna. Jesusca, tandata rurana levaduramantaca mana rimashcachu carca. Ashtahuanpish fariseocuna saduceocuna yachachishcata ama catichunmi nicushca carca.

Pedromi Jesustaca ‘Quishpichij Cristomi cangui’ nishca

(Mar 8:27-30; Luc 9:18-21)

13Filipopaj nishca Cesarea pueblo cʼuchu llajtacunaman ñanta ricushpami, Jesusca paipaj yachacujcunataca:

—Runa Aichayuj ñucamanta gentecuna parlanacushpaca, ¿pi cashcatataj nincuna?— nishpa tapurca.

14Yachacujcunaca, cashnami nircacuna:

—Shujcunaca, ‘Bautiźaj Juanmi’ nincunami. Shujtajcunaca, ‘Dios ima nishcata huillaj Eliasmi’ nincunami. Cutin maijancunaca, ‘Dios ima nishcata huillaj Jeremiasmi, mana cashpaca Dios ima nishcata maijan huillajmi canga’ nincunami— nircacunami.

15Chashna nijpi Jesusca:

—Cutin cancunaca ñucataca, ¿pi cashcatataj yuyanguichigari?— nirca.

16Chashna nijpi Simón Pedroca:

—Quiquinca causaj Diospaj Churi, Quishpichij Cristomari cangui— nircami.

17Shina nijpimi, Jesusca cashna nirca:

—Jonaspaj churi Simón, canca cushicunami cangui. Canca, mana pi runa yuyachijpi, chashna nishcanguichu. Ashtahuanpish jahua pachapi caj ñuca Yayami chai yuyaitaca cushca. 18Ñucapish cantaca, Pedro ninimi. Cai rumipimi ñucata crij tandanacushcacunataca, huasichij shina mirachisha. Paicunataca, Hadespaj pungucunapish mana millpui tucungachu. 19Canmanca, jahua pacha Dios mandacunman gentecunata yaicuchina llavetami cuni. Can cai pachapi imata huatajpica, jahua pachapipish huatashcami canga. Cai pachapi imatapish can cacharijpica, jahua pachapipish cacharishcami canga— nircami.

20Shina nishca qʼuipami Jesusca, Paipaj yachacujcunataca:

—Ñucataca, Quishpichij Cristo Jesús cashcata, pajta piman huillanguichijman— nirca.

‘Ñucataca huañuchingacunami’ nishcami

(Mar 8:31–9:1; Luc 9:22-27)

21Chashna nishcapachamantami Jesusca, Paipaj yachacujcunaman cashna nishpa huillai callarirca:

—Ñucaca, Jerusalenmanca rinamari cani. Chaipimi ñucataca, cunaj yuyajcunapish, curacunata mandajcunapish, Mandashcata yachachijcunapish jatunta llaquichishpa huañuchingacuna. Huañuchijpipish, quimsa punllapica causarishami— nircami.

22Jesús chashna nijpimi, Pedroca Paillata chʼicanchishpa:

—Apunchij Jesús, chaitatajca Dios ama munachun. ¿Ima nishpataj chashna tucunataca ninguiari?— nishpa jarcarca.

23Chashna nijpica Jesusca, tigrarishcahuanmi Pedrotaca cashna nirca:

—¡Anchui caimanta, Satanás! Ñucataca pandachisha nicunguimari. Taita Dios imata rurasha nishcataca mana yachanguichu. Runacuna yuyashcallatami yuyacungui— nircami.

24Chai qʼuipaca Jesusca, Paipaj yachacujcunataca, cashnami nirca:

—Maijanpish ñucata catisha nishpaca, chacatashca huañunata yachashpapish, ama quiquinta llaquichijchu. Cruzta japishpa ñucata catichijlla. 25Yuyarichij, maijanpish quiquin causaita llaquijca chingaringami. Maijanpish ñucata catingaraicu, quiquin causaita mana llaquijca, quishpiringami. 26Maijanpish cai pachapi tucui imalla tiyajcunata charij tucushpapish, quiquin almata chingachishpaca, ¿ima allitaj cangari? Chingachishca huashaca, quiquin almata quishpichingapaj, imata mana cui tucungachu. 27Runa Aichayuj ñucaca, ñuca angelcunahuan, ñuca Yaya sumajyachishca shamushpaca, tucuicunamanmi, quiquin imata rurashca shina cusha. 28Maijan caipi cajcunaca, Runa Aichayuj ñuca mandangapaj shamungacama manaraj huañungacunachu. Paicunami quiquin ñahuihuan ricungacuna. Chashnatajmi canga— nircami.

Swedish Contemporary Bible

Matteus 16:1-28

De religiösa ledarna vill se ett tecken från Gud

(Mark 8:11-13; Luk 12:54-56)

1Fariseerna och saddukeerna kom fram till Jesus för att sätta honom på prov och bad honom att han skulle visa dem ett tecken från himlen. 2Men han svarade: ”Ni har lätt för att avläsa de tecken ni ser på himlen: Om himlen är röd på kvällen, vet ni att det blir vackert väder, 3och om himlen är röd och mulen på morgonen, vet ni att det snart blir oväder. Ni kan tolka himlens tecken men inte tidens. 4Detta onda och trolösa släkte söker efter ett tecken, men det enda tecken de ska få är Jona-tecknet.16:4 Jona låg i fisken i tre dygn. Lika länge skulle Jesus ligga i graven. Jfr 12:39-41. Jfr också Jona bok.” Sedan lämnade Jesus dem och gick därifrån.

Jesus varnar för falsk undervisning

(Mark 8:14-21)

5När de var på väg över till andra sidan sjön hade lärjungarna glömt att ta med sig bröd. 6Jesus sa då till dem: ”Akta er noga för fariseernas och saddukeernas surdeg.” 7Lärjungarna diskuterade med varandra: ”Vi har ju inte tagit med oss något bröd.”

8När Jesus märkte det sa han till dem: ”Så lite tro ni har! Varför diskuterar ni att ni inte har något bröd? 9Förstår ni fortfarande ingenting? Kommer ni inte ihåg de fem bröden för mer än 5 000 personer, och hur många korgar ni fick över? 10Och de sju bröden för mer än 4 000 personer, och hur många korgar ni fick över då? 11Hur kan ni tro att jag talade om bröd? Men akta er för fariseernas och saddukeernas surdeg.”

12Då förstod de att han inte menade bröd utan fariseernas och saddukeernas undervisning.

Petrus kallar Jesus för Messias

(Mark 8:27-30; Luk 9:18-21)

13När Jesus kom till området kring Caesarea Filippi16:13 Caesarea Filippi var en icke-judisk stad norr om Galileen. frågade han sina lärjungar: ”Vem säger människorna att Människosonen är?” 14De svarade: ”Somliga säger Johannes döparen, några säger Elia och andra Jeremia eller någon annan av profeterna.”

15Då frågade han dem: ”Vem säger ni att jag är?” 16Simon Petrus svarade: ”Du är Messias, den levande Gudens Son.”

17”Du är lycklig, Simon, Jonas son”, sa Jesus, ”för min Fader i himlen, och inte någon människa av kött och blod, har visat detta för dig. 18Jag säger dig att du är Petrus16:18 Namnet Petrus kommer av det grekiska ordet petra som betyder klippa., och på den klippan ska jag bygga min församling. Inte ens dödsrikets portar ska kunna besegra den. 19Jag ska ge dig nycklarna in till himmelriket. Allt du binder på jorden blir bundet i himlen och allt du löser på jorden blir löst i himlen.16:19 Nycklar stod för auktoritet och förvaltarskap av evangeliet, budskapet om syndernas förlåtelse. Petrus uppdrag var att tala om för människorna, att den som accepterar den räddning Jesus ger, faktiskt får förlåtelse för sina synder, medan de övriga inte blir förlåtna.

20Sedan förbjöd han sina lärjungar att berätta för någon att han var Messias.

Jesus förutsäger för första gången att han ska dö

(Mark 8:31-33; Luk 9:22)

21Efter det började Jesus tala öppet med sina lärjungar om att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom folkets ledare och översteprästerna och de skriftlärda, bli dödad och uppstå på den tredje dagen.

22Petrus drog honom åt sidan och började tillrättavisa honom och sa: ”Nej, Herre! Det här ska aldrig hända dig!”

23Men Jesus vände sig om och sa till Petrus: ”Gå bort ifrån mig, Satan! Du försöker få mig på fall, för det du tänker är människotankar och kommer inte från Gud.”

Lärjungeskapets krav

(Mark 8:34—9:1; Luk 9:23-27)

24Sedan sa Jesus till sina lärjungar: ”Om någon vill följa mig, måste han förneka sig själv, ta sitt kors och följa mig. 25Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull ska finna det. 26Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt mister sitt liv? Vad kan hjälpa henne att få det tillbaka? 27Människosonen ska komma i sin Faders härlighet med sina änglar och döma varje människa för vad hon har gjort. 28Sannerligen säger jag er: några av er som står här kommer inte att dö förrän de har sett Människosonen komma med sitt rike.16:28 I kap. 17 visar Jesus sin kungliga makt för Petrus, Jakob och Johannes.