1Shina nijpimi Agripaca, Pablotaca:
—Canta juchachicushcata mitsarilla— nirca.
Shina nijpi Pabloca, maquita alzashpami cashna rimai callarirca:
2«Jatun mandaj Agripa, judiocuna ñucata imallata juchachicushcata quiquinpaj ñaupajpi huillachun cayashcamantaca, achcatami cushicuni. 3Ashtahuancarin ñucanchij judiocunapura imallata ruraj cashcatapish, imamanta rimanacui tiyaj cashcatapish ña canllataj alli yachanguimi. Chaimanta, ama pʼiñarishpalla, ñuca huillashcata uyahuai.
4Ñuca llajtapipish, Jerusalenpipish uchillamantapacha ñuca ima shina causashcataca, tucui judiocunallataj allimari rijsincuna. 5Ñuca llajtapica, fariseocuna yachachishcata catij canaca yallitaj sinchimi. Chashna cajpipish, ñucataca cai tucui huatacunatami, chaita alli pajtachishpa causaj cashcata rijsircacuna. Chaitaca, paicunallataj parlai tucunmi. 6Cunanca Taita Dios ñucanchij ñaupa yayacunaman imallata cusha nishcata crishpa shuyacushcallamantami, ñucataca cashna juchachingapaj pushamuncuna. 7Ñucanchijca, Dios cusha nishcata pajtachijpi, chasquishun ninchijmi. Chaita shuyacushpami, tucui chunga ishqui aillu israelcunallataj, tutapish punllapish Pai Diosta servishpa causacunchij. Jatun mandaj Agripalla, ñucapish chai yuyai causacujllapimi, judiocunaca juchachihuancuna. 8¿Ima nishpataj cancunaca, huañushcacunata Dios causachi tucunataca mana cringuichij?
9Ñucaca, ñaupa mana yachashpami, ‘Ñucamanmi Nazaretmanta Jesuspaj shutitaca, ima shinapish chingachichuntaj mingahuashca’ yuyarcani. 10Jerusalenpica chaitatajmi rurasha yuyarcani. Chaimantami pushaj curacunaman quillcata mañashpa, Diospajlla causajcunataca taucacunata carcelpi churarcani. ‘Paicunata huañuchijpipish, allitami rurancuna’ nircanimi. 11Mai tandanacuna huasicunapipish huasinta yaicushpami mashcarcani. Crijcunata japishpaca, Jesusta cʼamishpa, paimanta anchurichunmi, cutin cutin llaquichij carcani. Shujtaj llajta pueblocunamanpish catishpami, paicunataca mana ricusha nishpa, yallitaj llaquichishpa purircani.
12Crijcunata chashna llaquichingapajllatajmi, pushaj curacuna quillcata cushpa cachajpi, Damascomanpish ricurcani. 13Ña chaupi punlla shinata ñanta ricurcanchijllami. Chashna ricujpica jatun mandajlla, jahua pachamantaca intita yalli lamyacuj ñapish ricurircallami. Ñucatapish ñucahuan ricujcunatapishmi muyundijta achij nirca. 14Chaimantami, tucuicuna pambaman urmarcanchij. Pambapi siricushpami: “Saulo, Saulo, ¿ima nishpataj ñucataca pʼiñashpa llaquichihuangui? Garrocha puntapi huagra tigraman jaitashpa chugririj shinami canllataj chugriricungui” nishpa, hebreo rimaipi rimajta uyarcani. 15Chashna nijpica: “Apu, ¿pitaj canguiari?” nircanimi. Shina nijpimi Apu Jesusca cashna nirca: “Ñucaca can llaquichicushca Jesusmi cani. 16Cunanca jatarishpa shayari, ñucata uyai. Cantaca, ñuca mandashcata rurachun, cunan imalla ricushcatapish, qʼuipata ñuca imata ricuchijpipish chaita huillagrichun mingangapajmi canmanca ricurini. 17Cantaca israelcunamanpish, mana israelcunamanpish huillachunmi cachani. Paicuna imata rurasha nijpipish, cantaca ñucami huaquichisha. 18Can huillashpa paicunapaj ñahuita pascajpimi, amsamanta achijman llujshingacuna. Satanaspaj maquimanta cacharirishpa, Diospaj maquipimi yaicungacuna. Ñucata crishpami, juchacunata perdonashca cangacuna. Diospajlla cajcuna japina cashcatapish chasquingacunami” nircami.
19Jahua pachamanta ricurishpa chashna nijpimi, jatun mandaj Agripalla, chai mandashcata caźurcani. 20Paita caźushpami, Damascomanta callarishpa, Jerusalenpipish, tucui Judea llajtapipish, mana israelcunamanpish, Taita Diospajman cutirichun huillarcani. Diosman cutirishcataj ricurichunca, allita rurashpa causachunmi yachachircani. 21Chaillamantami judiocunaca. Diospaj huasipi japishpa, ñucataca huañuchishun nircacuna. 22Chashna cajpipish, Taita Dios huaquichijpimi, cunancama sinchita shayacuniraj. Dios ima nishcata huillajcuna huillashcatapish, Moisés huillashcatapish, jatunman uchujman, cunancama huillacunirajmi. 23“Quishpichij Cristoca, llaquita apashpa huañunatajmi cashca. Huañushcacunapaj chaupimanta punta pai causarishpami, israelcunamanpish, mana israelcunamanpish, achij luzta huillana cashca” nishpami huillarcani» nircami.
24Pablo mitsarishpa chaicama huillajpica, Festoca:
—¡Pablo, canca yallitaj yachacushpallamari yuyaita chingachishca yuyachingui!— nishpami caparirca.
25Shina nijpi Pabloca, cashnami nirca:
—Tucuicuna alli nishca Festolla, ñucaca mana yuyaita chingachishcanichu. Ashtahuanpish ñucaca, ima shina cashcatataj, alli yuyaihuanmi huillacuni. 26Mai pacallapi mana chashna tucushcachu. Quiquin jatun mandaj Agripapish, chai tucui imalla tucushcataca, allimari yachapangui. Chaimantami ñucaca, quiquinpaj ñaupajpi, imata mana manchashpa huillani. 27Jatun mandaj Agripa, ¿quiquinca Dios ima nishcata huillajcuna huillashcataca cringuichu? Ari, quiquinpish crishcata ricunitajmari— nircami.
28Pablo chashna nijpimi, Agripaca:
—Ashallamantamari ñucataca, mana Cristota crijta rurangui— nirca.
29Chashna nijpi Pabloca:
—Ashallamanta cashpa, achcamanta cashpapish, Taita Diosca quiquintapish, tucui caipi ñucata uyajcunatapish, ñucata shina crijta rurashca canman. Ñuca shina, cadenahuan huatashca cachunllami mana munani— nircami.
30Pablo chashna nijpica, jatun mandaj Agripapish, mandaj Festopish, Berenicepish shayarijpimi, tucui chaipi cajcunapish shayarircacuna. 31Ña canllaman llujshishpaca, paicunapurallami:
—Cai runaca, huañuchishca canapaj shina mana allitaca mana rurashcachu. Preźullapish mana tiyacuna canchu— nishpa parlanacurcacuna.
32Agripacarin Festotaca:
—Paillataj, ‘Cesarpajman cachahuailla’ nishcallamantami, mana cachari tucunchij. Mana chashna nishca cajpica, cacharinallami canman carca— nircami.
1Sedan sa kung Agrippa till Paulus: ”Vad har du att säga till ditt försvar? Varsågod, ordet är ditt.”
Då lyfte Paulus handen och började sitt försvarstal:
2”Kung Agrippa, jag är lycklig över att jag idag får svara på judarnas anklagelser inför dig, 3för jag vet att du är en expert på judarnas alla seder och stridsfrågor. Jag ber dig därför att lyssna på mig med tålamod!
4Alla judar känner mycket väl till mitt liv ända från min tidigaste barndom, först bland mina landsmän i Tarsos och sedan i Jerusalem. 5De känner mig sedan lång tid tillbaka och kan om de bara vill intyga att jag har levt som farisé och följt den strängaste riktningen inom vår religion. 6Jag står nu anklagad för mitt hopp om Guds löfte till våra förfäder, 7samma löfte som vårt folks tolv stammar hoppas få se infriat genom att dag och natt tjäna Gud. Det är alltså, kung Agrippa, för det hoppets skull jag står anklagad av judarna. 8Varför ska det vara så svårt att tro att Gud uppväcker de döda?
9Tidigare trodde jag själv att det var min plikt att gå så hårt fram som möjligt mot nasarén Jesus namn. 10Jag gjorde det i Jerusalem, fängslade många av de heliga med den fullmakt jag fått av översteprästerna. Och när de skulle dömas till döden, röstade jag för det. 11Många gånger fick jag dem straffade överallt i synagogorna för att försöka få dem att häda. Jag var så rasande mot dem att jag förföljde dem i avlägsna städer i främmande länder.
12Men en dag när jag var på väg till Damaskus i ett sådant ärende, utrustad med översteprästernas fullmakt och på deras uppdrag, 13fick jag, o kung, vid middagstiden se ett ljus från himlen. Det var starkare än solen och omgav både mig och mina följeslagare. 14Vi föll alla till marken och jag hörde en röst som talade till mig på hebreiska och sa: ’Saul, Saul, varför förföljer du mig? Du skadar bara dig själv genom att kämpa mot oxpiken.26:14 Kämpa mot någons vilja.’
15’Vem är du, Herre?’ frågade jag då. Och Herren svarade: ’Jag är Jesus, den som du förföljer. 16Res dig upp och ställ dig på benen! Jag har visat mig för dig, för att du ska bli min tjänare och vittne om vad du har sett och kommer att se av mig i framtiden. 17Jag ska rädda dig undan både ditt eget och andra folk. Jag ska sända dig till dem, 18för att du ska öppna deras ögon, så att de vänder om från mörkret till ljuset, från Satans makt till Gud. Genom att tro på mig ska de få förlåtelse för sina synder och en plats bland dem som är helgade.’
19Därför, kung Agrippa, kunde jag bara lyda denna syn från himlen. 20Jag predikade först till dem som bodde i Damaskus och Jerusalem, sedan i hela Judeen och vidare till andra folk. Överallt uppmanade jag människorna att ångra sig och vända om till Gud och visa sin förvandling genom sina gärningar. 21Det var därför judarna arresterade mig i tempelområdet och försökte döda mig. 22Men Gud har skyddat mig, så att jag fortfarande står som vittne inför både små och stora. Ändå är det inget nytt jag kommer med utan bara det som var förutsagt genom profeterna och Mose, 23att Messias måste lida och bli den förste som uppstod från de döda och att han skulle förkunna ljuset för både vårt och andra folk.”
24När Paulus hade kommit så långt i sitt försvarstal, blev han plötsligt avbruten av Festus som ropade: ”Paulus, du är förvirrad! Allt ditt studerande har gjort dig galen!” 25Men Paulus svarade: ”Nej, högt ärade Festus, jag är inte galen. Jag berättar sanningen lugnt och sansat 26och kungen känner väl till alla dessa frågor. Jag talar därför öppet till honom, för jag är säker på att de här händelserna är bekanta för honom. De utspelade sig ju inte i någon avkrok! 27Kung Agrippa, tror du på profeterna? Ja, jag vet att du gör det.”
28Då sa Agrippa till honom. ”Så snabbt du försöker göra mig kristen!”
29Paulus svarade: ”Vare sig det går fort eller långsamt, så önskar jag inför Gud att inte bara du utan alla som lyssnar till mig här idag skulle bli som jag, fast utan de här bojorna.”
30Sedan reste sig kungen, landshövdingen, Berenike och alla de andra 31och när de gick ut därifrån sa de till varandra: ”Den här mannen har inte gjort något som förtjänar dödsstraff eller fängelse.”
32Och Agrippa sa till Festus: ”Han hade kunnat friges, om han inte hade vädjat till kejsaren.”
