1 Corintios 9 – MTDS & NUB

Mushuj Testamento Diospaj Shimi

1 Corintios 9:1-27

Pablomi paita juchachijcunamanta mitsarishca

1¿Manachu ñucaca, huillagrichun mingashca cani? ¿Manachu ñucapaj imata rurai tucuni? Ñucapish Apunchij Jesustaca, ricurcanitajmari. Illu Apunchij Jesusmanta ñuca huillashcamantami, cancunaca crijcuna canguichij. 2Maijancuna, ‘Paica mana huillagrichun mingashcachu’ nicujpipish cancunaca, ¡huillaj cashcata allimi rijsihuanguichij! Cancunaca Apunchij Jesusta crishpami, ñucataca huillagrichun mingashcataj cashcata ricuchinguichij.

3Cunanca ñucata juchachijcuna caita uyaichij: 4Huillacushcamantaca, ¿manachu ñucanchijpish micunata, ubyanata chasquina canchij, imatagari? 5Huillagrichun mingashca caishujcuna shinallataj, Apunchij Jesuspaj huauquicuna shinallataj, Cefas shinallatajpish, ¿manachu ñucanchijpish crij huarmita caźarashpa, pushashpa puri tucunchij, imatagari? 6¿Bernabehuan, ñucallahuanchu, causangapajca, ñucanchijllataj imatapish mashcarina canchij?

7Pipish soldado tucunamanca, mana quiquin cullquihuan rinchu. Uvasta tarpujpish, uvas pʼucujpica, ¿manachu japishpa micun? Michijpish, ¿manachu lecheta capishpa ubyan? 8¿Runapaj yuyaillamantachu chashna nicuni, imashi? ¿Manachu chaitaca, Mandashcallapitaj huillacun, imashi? 9Illu Moisés Mandashcallapitajmi, cashna quillcashca: “Trillaj huagrataca, ama shimita huatangui” nishcami. ¿Taita Diosca, huagracunata llaquishpallachu, chashnaca nishca canga? 10¿Manachu ñucanchijpajtaj chaita nishca canga? Ñucanchijpajtajmari chaitaca quillcachishca. Illu yapujpish, trillajpish granota japina yuyaillami chaitaca ruran. 11Ñucanchijca, muyuta tarpuj shinami Diosmanta cancunaman huillashcanchij. Chaita huillashcamantaca, ¿manachu ñucanchij aicha causaipajca imallatapish cancunata mañana ñahuita charinchij? 12Caishuj huillajcuna cancunata imatapish cuchun mañacujpica, ñucanchijcarin mañana ñahuita charinchijmari. Chashna cajpipish, imata mana mañarcanchijchu.

Ashtahuanpish Cristomanta huillacushca alli huillai ama jarcarichunmi, llaquita apacushpapish imata mana mañashcanchij. 13Diospaj huasipi Diospajta rurajcunaca, illu chai huasiman apashcatami micuncuna. Altarpi servijcunapish, chai altarman apashcacunatami micuncuna. ¿Chaitaca manachu yachanguichij? 14Chashnallatajmi Apunchij Jesusca, alli huillaita huillajcunaca, huillashcamanta micunata charichun nishpa mandarca.

15Chashna cajpipish ñucaca, ñuca japina cashcataca, imata mana mañarcanichu. Cunanpish, cancuna ñucaman imata cuchun nishpa, mana chashna quillcanichu. Huillashcamanta pipaj imata chasquishpaca, ñuca cushicunatamari quichuchisha. Chaipaj randica, huañushparajchari alli caiman. 16Shina cashpapish alli huillaita huillacushpaca, ¿imamantataj jatun tucushapish? Huillachuntaj mandajpimari huillacuni. Alli huillaita mana huillashpaca, ¡ai, imachari tucusha! 17Chashna cashcamantaca, ñuca quiquin munaimanta huillashpaca, ñuca japina cashcata chasquishami. Ashtahuanpish, ‘Huillanatajmi cangui’ nijllapi huillashpaca, mandajllapi ruracushcamari tucun. 18¿Shina cajpica, imata japingaraicutaj huillacuni? Cristomanta alli huillaita huillangapaj mingai tucushpaca, ñamari ñuca japinata japishcani. Chaimantamari pita imata mana mañashpa, chai alli huillaitaca huillana cani.

19Ñucaca, mana pipaj maquipi huatarishca canichu. Shina cashpapish, mashnacunapish crij tucuchun nishpami, tucuicunapaj servij tucurcani. 20Judiocunahuan cashpaca, paicuna quishpirichun nishpami, judío shina tucuni. Mandashcata caźujcunahuan cashpami, (chai Mandashcata ñuca mana caticushpapish), paicunapish quishpirichunca, chai Mandashcata caźujcuna shina tucuni. 21Shinallataj Mandashcata mana charijcunahuan cashpapish, paicunapish quishpirichunca, ñucapish Mandashcata mana charijcuna shinallatajmi tucuni. (Chashna tucushpapish, Taita Dios Mandashca illajllaca mana canichu, ashtahuanpish Cristo mandashcatamari ruracuni). 22Manaraj sinchi crijcunahuan cashpaca, paicunapish quishpirichunmi, paicuna shina tucuni. Pipish ima shinamantapish quishpirichun nishpami, tucuicuna ima shina cajpipish, paicuna shinallataj tucuni. 23Alli huillaita huillangapajpish, chai alli huillai cushca allita japingapajpishmi chashnaca tucuni.

24Pugllana pambapica, tucui mishanacugrijcunami callpancuna. Shina cashpapish mishashcamanta japinataca, maijanpish mishajlla japina cashcataca, ¿manachu yachanguichij? Chaimanta cancunapish japingapaj mishanacuj shinallataj causaichij. 25Mishanacungapaj allichirijcunaca, mishanata jarcaipajtaca, tucuitami saquin. Chingarijlla coronata japina cashpapish, chashna allichirishpami mishanacuncuna. Ñucanchijcarin mana chingarij coronata japingapajmi, mishanacuj shina causacunchij. 26Ñucapish maiman chayana cashcata mana yachaj shinaca, mana callpanichu. Ñuca macanacushpaca, huairallapica mana huajtanichu. 27Ashtahuanpish ñuca quiquin aichatami macaj shina caźuchini. Shujtajcunaman huillashca qʼuipaca, ñucaraj chingarishallatajmari.

Swedish Contemporary Bible

1 Korintierbrevet 9:1-27

Paulus vägrar att ta emot lön

1Är jag inte fri? Är jag inte en apostel? Har jag inte sett Jesus, vår Herre?9:1 En äkta apostel var utsänd av Jesus själv för att sprida budskapet om honom. Är inte ni resultatet av det arbete jag har utfört för Herren? 2Om jag inte är en apostel för andra, så är jag i alla fall det för er. Ni är ju beviset på mitt apostoliska uppdrag från Herren. 3Det här är mitt försvar mot dem som kritiserar mig:

4Har vi inte rätt till mat och dryck? 5Har inte vi samma rätt att ta med oss en troende hustru som de andra apostlarna och Herrens egna bröder och Kefas9:5 Se not till 1:12.? 6Är det bara Barnabas och jag som måste arbeta för att försörja oss själva? 7Om någon blir soldat, har han då inte rätt till lön? Om någon anlägger en vingård, äter han inte då av vindruvorna? Om någon vaktar en fårhjord, får han då inte dricka av mjölken?

8Är det här bara något folk säger? Säger inte lagen detsamma? 9I Moses lag står det ju: ”Du ska inte binda ihop munnen på en oxe som tröskar.”9:9 Se 5 Mos 25:4. Var det bara oxarna som Gud tänkte på? 10Nej, han sa det naturligtvis med tanke på oss. Det var för vår skull som det skrevs att den som plöjer och den som tröskar ska göra det i hopp om att få del av skörden.

11Vi har sått ett andligt utsäde hos er. Är det då för mycket begärt att vi får skörda lite av ert materiella goda? 12Om andra har rätt att få något av er, har väl vi en ännu större rätt? Men vi har aldrig utnyttjat denna rätt, utan har försökt klara oss själva så gott vi kan, så att inget skulle bli till hinder för evangeliet om Kristus.

13Ni vet väl också att de som arbetar i templet får sin mat från templet, och att de som tjänstgör vid altaret får sin del av det som offras på altaret?9:13 Jfr 3 Mos 6:16,26. 14På samma sätt har Herren bestämt att de som förkunnar evangelium ska bli försörjda genom sitt arbete. 15Men jag har aldrig använt mig av någon av dessa förmåner. Och jag skriver inte för att kräva något av er nu. Nej, jag skulle hellre dö än låta någon ta denna stolthet ifrån mig. 16Men att jag förkunnar budskapet är ändå inget jag kan vara stolt över. Det är ju något jag är tvungen att göra. Ve mig om jag inte förkunnar evangelium!

17Om jag själv hade bestämt mig för att göra det, då hade jag kunnat kräva att få lön för det. Men när jag nu gör det därför att jag måste, utför jag ju bara det som har anförtrotts åt mig. 18Men ska jag då inte få någon lön alls? Jo, att få förkunna evangelium utan kostnad för någon och utan att kräva vad detta budskap ger mig rätt till.

Paulus vill vinna så många som möjligt

19Jag är alltså fri och oberoende av alla människor. Men jag har ändå gjort mig till allas slav, för att vinna så många som möjligt. 20För judar har jag blivit som en av dem, för att vinna dem. För dem som står under lagen har jag, trots att jag själv inte står under lagen, blivit som en av dem, för att vinna dem. 21För dem som är utan lag har jag blivit som en av dem, för att vinna dem. Fast det betyder inte att jag inte har någon lag från Gud, för jag lyder Kristus lag.9:21 Jfr Joh 13:34-35. 22För de svaga har jag blivit svag, för att vinna dem. Jag har varit allt för alla, så att jag åtminstone kan rädda några. 23Allt detta gör jag för evangeliets skull, för att jag själv ska få del av det.

24Ni vet ju att av alla löparna som springer i en idrottstävling är det bara en som får priset. Spring för att vinna det. 25Var och en som tävlar måste vara beredd på hård träning. Idrottsmannen gör det för att vinna en segerkrans som snart vissnar. Men vi gör det för att få den segerkrans som aldrig vissnar. 26Själv löper jag inte hit och dit utan mål, och jag är inte som en boxare som slår i luften. 27Nej, för att vinna priset tvingar jag min egen kropp att bli en slav under lydnad. Jag vill ju inte predika för andra och sedan själv bli diskvalificerad.