Diosmanta huillanami shujtaj rimaita rimanata yalli alli
1Cʼuyanacushpa causana yuyailla caichij, shinallataj imalla rurai tucunatapish Diospaj Espíritu cuchun, ashtahuan mashcaichijlla. Ashtahuanca, Dios ima nishcata huillanata cuchun munaichij. 2Maijanpish shujtaj rimaicunata rimashpaca, uyajcunamanca mana rimanchu, Taita Diosllamanmi riman. Pi mana yachashcacunata Diospaj Espíritu rimachijpipish, uyajcunaca, imata nicujta mana yachanchu. 3Ashtahuanpish Dios ima nishcata huillajca, shujtajcunatami ashtahuan sinchi crijta ruran. Catina yuyaita cushpa cushichinpishmi. 4Shujtaj rimaicunata rimajca, paillami ashtahuan sinchi crij tucun. Ashtahuanpish Dios ima nishcata huillajca, tandanacushca crijcunatami ashtahuan sinchiyachin. 5Ñucaca, tucui cancuna shujtaj rimaicunata rimachun munaimanmi. Shina cashpapish, ashtahuantajca, Dios ima nishcata huillachunmi munani. Dios ima nishcata huillajca, tandanacushca crijcunatami sinchiyachin. Chaimanta, paica shujtaj rimaicunata rimajta yallimi. Shujtaj rimaita rimajpish, pai imata nicushcata huillashpaca, Dios ima nishcata paica huillaj shinallatajmi.
6Uyaichij huauqui, panicuna, ñuca cancunapajman rishpaca, shujtaj rimaicunallata rimaimanchari. Dios imata ricuchishcata, ima alli yachanata, Dios ima nishcata, ima alli yachaita huillajllapimari cancunapajca alli canman. Mana chashna rurajpica, ¿imapajtaj alli canmanri? 7Shinallataj chaquishca flautapish, arpapish mana tonopi tocajpica, imata tocacushcapish mana yacharinchu. 8Chashnallataj jatun macanacuiman llujshichun trompetapi mana sinchita tocajpica, pi mana llujshingapaj allichirinmanchu. 9Cancunapish chashnallataj, imata rimashpapish, mana entendinallata rimajpica, ¿ima shinataj, imata nicushcata yachangacunari? Chashna rimashpaca, yangallamari rimaringuichij. 10¡Cai pachapica, mashna rimaicunapishchari tiyan. Chai tucui rimaicunallataj, imata nicushcataca entendipajllami! 11Shujtaj rimaita maijan rimajpi, chai rimashca imata nisha nishcata ñuca mana entendishpaca, cʼullu runa shinamari caiman. Shinallataj chai rimaita rimacujpish, ñucapajca cʼullu runa shinallami canman. 12Cancunaca, Diospaj Espíritu cushca, rurai tucunacunataca, achcatami munanguichij. Chai rurai tucunacunahuanca, tandanacushca crijcunata ashtahuan sinchiyachingapajlla imatapish ruraichij.
13Chaipajca maijanpish shujtaj rimaita rimajca, pai rimashpa imata nicushcata huillai tucungapajca, Diosta mañachun. 14Shujtaj rimaita rimashpa Diosta mañashpapish, ñuca espiritullahuanmi mañani. Ashtahuanpish ñuca yuyaipica, chushajllami saquirini. 15Shinashpaca, ¿imatataj rurasha? Ñuca espirituhuan mañacushpaca, ñuca yuyaihuanpish mañashari. Ñuca espirituhuan cantacushpaca, ñuca yuyaihuanpish cantashari. 16Cambaj espiritullahuan Diosta pagui nijpica, canhuan tiyacujca mana entendingachu. Pai mana entendishpaca, ¿ima shinataj Diosta can pagui nijpica, «Chashna cachun» ningari? 17Canca, Diosta sumajta pagui ninguitajmari, ashtahuanpish caishujca, ashtahuan sinchi crij cangapaj, ima alli yuyaitaca mana japinchu.
18Ñucaca, tucui cancunata yallimari shujtaj rimaicunata rimani. Chaimanta Taita Diostaca, pagui ninimi. 19Shina cashpapish ñucaca, tandanacushca crijcunahuan cashpa, 10.000 shimicunata shujtaj rimaipi rimanapaj randica, entendinalla pichca shimicunallata rimashpami, paicunata yachachisha nini.
20Huauqui, panicuna, imata yuyaringapajca ama huahuacuna shina caichijchu. Ima mana allita ama rurangapajca, upa huahuacuna shina caichij. Ashtahuanpish imata yuyanapica, yuyajcuna shinataj caichij. 21Mandashcapica, cashnami quillcashca tiyacun:
«“Cai llajta runacunata rimachunca,
shujtaj rimaicunata rimaj,
caru llajta runacunatami cachasha.
Paicuna huillajpipish, ñucataca mana uyangacunachu” ninmi Mandaj Diosca» nicunmi.
22Shujtaj rimaicunata rimanaca, mana crijcunaman ricuchina señalmi, crijcunaman ricuchina señalca mana canchu. Ashtahuanpish Dios ima nishcata huillanaca, crijcunapaj señalmari. Chai señalca, mana crijcunaman ricuchinaca mana canchu. 23Crijcunalla tandanacushpa, tucuillataj chʼican chʼican rimaicunata rimacungachari. Chashna rimacujpi, maijan chaita mana entendij, mana cashpaca mana crijpish yaicungachari. Chaita ricushpaca, ¿manachu cancunataca ‘Locomari tucushca’ ninga? 24Ashtahuanpish Dios ima nishcata tucuicuna huillacujpi, maijan mana crij, mana cashpaca manaraj entendijpish yaicungachari. Paicuna yaicushpa, tucui cancuna imalla huillacujta uyashpaca, pai juchayuj cashcata yuyaringamari. 25Huillashcacunami paipaj shungupi imalla tiyashcata ricuchinga. Chashna rurajpimi, «Taita Diosca, cancunahuantajmari cashca» nishpa, Diostaca pambacama cumurishpa adorangacuna.
Cultotaca rurana cashca shina ruraichij
26Huauqui, panicuna, ¿imatataj nisha? Cancunapaj tandanacuimanca, pipish Salmocunahuan, yachachinahuan, Dios ima ricuchishcata huillanahuan, shujtaj rimaicunahuan, chaita rimaj ima nicushcata huillanahuan shamuichijlla. Tucui chaicunataca, crijcunata sinchiyachingapaj ruraichij. 27Shujtaj rimaita rimashpaca, ishqui cashpa, quimsa cashpapish shuyanacushpa, shuj shujlla rimachun. Chai rimajcuna imata nicushcataca, maijan huillachun. 28Chaita pi huillaj mana tiyajpica, crijcuna tandanacushcapica, upalla cachunlla. Rimasha nijcunaca pai quiquinpajpish, Taita Diospajpish rimachun.
29Chashnallataj Dios ima nishcata huillajcunapish, ishqui cashpa, quimsa cashpapish, chaicunalla huillachun. Chaishujcunaca, huillajcuna imata nicujta yuyaipi uyashpa tiyachun. 30Maijan chaipi tiyacujman Dios imatapish ricuchijpica, rimacuj upallashpa, paitaraj rimachichun. 31Dios ima nishcata chashna shuj shujlla huillajpimi, tucui uyajcuna alli yachangacuna, alli yuyaitapish japingacuna. 32Dios ima nishcata huillajcunaca, huillanapi imata jarcarina cajpica, jarcarinata yachachun. 33Taita Diosca mana muspachij Dioschu, ashtahuanpish sumaj causaipi churaj Diosmi.
Diospajlla crij tandanacushcacunaca, maipipish chashnami causancuna. 34Crijcuna tandanacushcapica, cancunapaj huarmicunaca upalla cachun. Paicunaca, chaipica mana rimanachu. Mandashcapi nishca shinallataj, uyashpalla tiyachun. 35Imata yachasha nishpaca, quiquin cusata huasipi tapuchun. Crijcuna tandanacushcapi huarmicuna rimajpica, mana alli ricurinchu.
36¿Diospaj Shimica, cancunapajmanta callarishcatachu yuyanguichij? Mana cashpaca, ¿cancunapajllaman chayashcatachu yuyanguichij? 37Maijanca ‘Dios ima nishcata huillajmi cani’ yuyacungami. Mana cashpacarin, ‘Diospaj Espirituhuanmi cani’ yuyacungami. Paicunapish ñuca quillcashca cai shimicunataca, Apunchij Jesusllataj mandashcata yachachun. 38Maijan caita mana yachasha nijtaca, paipish mana chasquishca cangachu.
39Chaimanta huauqui, panicuna, Dios ima nishcata huillanata mashcaichij. Shujtaj rimaicunata rimajcunatapish ama jarcaichijchu. 40Chashna imata rurashpapish, ama maipish cachun ruraichijchu. Ashtahuanpish rurana cashca shinataj ruraichij.
Profetisk gåva är viktigare än att tala andra språk
1Sträva efter kärleken, men sök också efter andliga gåvor, inte minst gåvan att profetera. 2Den som talar ett annat språk talar inte till människor utan till Gud. Ingen förstår ju vad han säger, eftersom han talar hemligheter i anden.14:2 Eller Anden. 3Men den som profeterar talar till människor, och hans ord bygger upp, förmanar och tröstar. 4Den som talar ett annat språk blir själv uppbyggd, men den som profeterar bygger upp församlingen.
5Jag önskar att ni alla ska tala andra språk, men ännu hellre att ni profeterar. Att profetera är nämligen viktigare än att tala andra språk, om man nu inte tolkar det så att församlingen byggs upp.
6Syskon, om jag nu kom till er och bara talade andra språk, skulle det hjälpa er om jag inte förmedlade någon uppenbarelse, kunskap, profetia eller undervisning? 7Om ett livlöst instrument, en flöjt eller en harpa, ger ifrån sig toner som inte kan skiljas från varandra, hur ska man då kunna uppfatta vad som spelas på flöjt eller harpa? 8Och om en trumpetsignal är otydlig, hur ska soldaterna då kunna göra sig redo för strid? 9På samma sätt är det med er när ni talar. Om er tunga formar obegripliga ord, hur ska människor då kunna förstå vad ni menar? Ert tal blir ju då bara nonsens ut i tomma luften.
10I världen finns hur många språk som helst, och inget av dem är utan mening. 11Men om en människa talar till mig på ett språk vars ljud jag inte kan tolka, då står vi där som främlingar för varandra. 12På samma sätt är det med er. När ni är ivriga att få andliga gåvor, sök då att få rikligt med sådana som bygger upp församlingen. 13Den som talar andra språk bör be om gåvan att tolka det han säger. 14Om jag ber på ett annat språk så är det min ande som ber, men mitt förnuft producerar ingenting.
15Hur förhåller det sig då? Jo, jag vill be med min ande, men också med mitt förnuft. Jag vill sjunga med min ande, men också med mitt förnuft. 16För om du tackar Gud bara med din ande, hur ska då någon som inte förstår det kunna säga sitt amen14:16 Hebr. för det står fast, det är säkert och sant, eller så ska det vara. Det användes som avslutningsord för att bekräfta ett yttrande (5 Mos 27:15-26) eller instämmande i en bön (1 Kor 14:6) eller lovsång (Upp 5:14). I evangelierna förekommer det som inledning till ord av Jesus (med undantag av Matt 6:13) och understryker deras sanning och viktighet. I denna översättning finns det som sannerligen, och ja, sannerligen när det är dubbeltecknat i grundtexten. I Upp 3:14 kallar Jesus sig själv för han som är Amen, det trovärdiga, sanna vittnet. till ditt tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger. 17Det är bra att du tackar, men den andre byggs inte upp. 18Själv är jag tacksam till Gud för att jag talar andra språk mer än någon av er. 19Men i församlingen vill jag hellre tala fem ord med mitt förnuft, så att även andra kan lära sig något, än tiotusen ord på ett annat språk.
20Syskon, var inte barn till förståndet. Var barn när det gäller allt ont, men vuxna till ert förstånd. 21Det står ju i lagen:
” ’Jag ska tala till detta folk på ett okänt språk
och med främlingars mun.
Men ändå ska de inte lyssna på mig’, säger Herren.”14:21 Jfr Jes 28:11-12.
22Att tala andra språk är ett tecken för de icke-troende, inte för de troende, medan profeterandet är ett tecken för de troende, inte för de icke-troende. 23Föreställ er att, när hela församlingen kommer tillsammans, alla talar olika främmande språk. Om det då kommer in människor som inte förstår, eller några som inte alls tror, så kommer de självklart att säga att ni är fullständigt galna. 24Men om alla i stället talar profetiskt, och det kommer in någon som inte tror, eller någon som inte förstår dessa saker, då avslöjas han av alla och ställs till svars av alla, 25och vad som gömmer sig i hans hjärtas blottas. Då faller han ner på sitt ansikte och tillber Gud och ropar: ”Hos er finns verkligen Gud.”
Ordning vid de troendes samlingar
26Hur ska det då vara, syskon? Jo, när ni möts ska var och en bidra med något: sång, undervisning, uppenbarelse, tal på andra språk eller tolkning av det. Men målet med allt ska vara att församlingen byggs upp. 27När man talar ett annat språk, får bara två eller tre tala, en i taget, och någon ska tolka. 28Om ingen kan tolka, måste talaren vara tyst under samlingen och bara tala tyst inom sig inför Gud.
29På samma sätt får bara två eller tre profetera i en samling, och de andra ska pröva budskapet. 30Om någon i samlingen får en uppenbarelse, ska den förste sluta tala. 31Alla kan ni profetera, en i taget, så att var och en kan lära sig något och bli uppmuntrad. 32Profeternas ande kan styras av profeterna. 33Gud är inte oordningens utan fridens Gud. Liksom det är i de heligas alla församlingar, 34ska kvinnorna tiga i era församlingar. De får inte lov att tala, utan ska underordna sig, som det står i lagen14:34 Paulus syftade på 1 Mos 3:16.. 35Om de undrar över något ska de fråga sina män när de kommer hem, eftersom det inte är lämpligt att en kvinna talar i församlingen.14:35 Kvinnorna hade rätt att be högt vid samlingarna och att använda de andliga gåvor Gud hade gett dem, men samhället accepterade inte att en kvinna undervisade männen.
36Var det från er som Guds ord kom från början? Är det bara till er det har kommit? 37Om någon anser sig vara en profet, eller andlig, ska han veta att det jag skriver till er är en befallning från Herren. 38Men om någon inte vill acceptera detta, ska han inte heller bli accepterad.
39Alltså, mina syskon: sträva efter att profetera, och hindra inte någon från att tala andra språk. 40Se bara till att allt sker värdigt och med ordning.
