The Message

Zechariah 1

11-4 In the eighth month of the second year in the reign of Darius, God’s Message came to the prophet Zechariah son of Berechiah, son of Iddo: “God was very angry with your ancestors. So give to the people this Message from God-of-the-Angel-Armies: ‘Come back to me and I’ll come back to you. Don’t be like your parents. The old-time prophets called out to them, “A Message from God-of-the-Angel-Armies: Leave your evil life. Quit your evil practices.” But they ignored everything I said to them, stubbornly refused to listen.’

5-6 “And where are your ancestors now? Dead and buried. And the prophets who preached to them? Also dead and buried. But the Message that my servants the prophets spoke, that isn’t dead and buried. That Message did its work on your ancestors, did it not? It woke them up and they came back, saying, ‘He did what he said he would do, sure enough. We didn’t get by with a thing.’”

First Vision: Four Riders

On the twenty-fourth day of the eleventh month in the second year of the reign of Darius, the Message of God was given to the prophet Zechariah son of Berechiah, son of Iddo:

One night I looked out and saw a man astride a red horse. He was in the shadows in a grove of birches. Behind him were more horses—a red, a chestnut, and a white.

I said, “Sir, what are these horses doing here? What’s the meaning of this?”

The Angel-Messenger said, “Let me show you.”

10 Then the rider in the birch grove spoke up, “These are the riders that God sent to check things out on earth.”

11 They reported their findings to the Angel of God in the birch grove: “We have looked over the whole earth and all is well. Everything’s under control.”

12 The Angel of God reported back, “O God-of-the-Angel-Armies, how long are you going to stay angry with Jerusalem and the cities of Judah? When are you going to let up? Isn’t seventy years long enough?”

13-15 God reassured the Angel-Messenger—good words, comforting words—who then addressed me: “Tell them this. Tell them that God-of-the-Angel-Armies has spoken. This is God’s Message: ‘I care deeply for Jerusalem and Zion. I feel very possessive of them. But I’m thoroughly angry with the godless nations that act as if they own the whole world. I was only moderately angry earlier, but now they’ve gone too far. I’m going into action.

16-17 “‘I’ve come back to Jerusalem, but with compassion this time.’
    This is God speaking.
‘I’ll see to it that my Temple is rebuilt.’
    A Decree of God-of-the-Angel-Armies!
‘The rebuilding operation is already staked out.’
    Say it again—a Decree of God-of-the-Angel-Armies:
‘My cities will prosper again,
    God will comfort Zion again,
    Jerusalem will be back in my favor again.’”

Second Vision: Four Horns and Four Blacksmiths

18 I looked up, and was surprised by another vision: four horns!

19 I asked the Messenger-Angel, “And what’s the meaning of this?”

He said, “These are the powers that have scattered Judah, Israel, and Jerusalem abroad.”

20 Then God expanded the vision to include four blacksmiths.

21 I asked, “And what are these all about?”

He said, “Since the ‘horns’ scattered Judah so badly that no one had any hope left, these blacksmiths have arrived to combat the horns. They’ll dehorn the godless nations who used their horns to scatter Judah to the four winds.”

Swedish Contemporary Bible

Zechariah 1

Uppdraget att återuppbygga templet

(1:1—8:23)

Vänd tillbaka till Herren

1I åttonde månaden av kung Dareios andra regeringsår[a] kom Herrens ord till profeten Sakarja, Berekjas son och Iddos sonson:

2Herren var mycket vred på era förfäder. 3Tala därför till folket: Så säger härskarornas Herre: ’Vänd om till mig, säger härskarornas Herre, så ska jag vända mig till er, säger härskarornas Herre.’ 4Var inte som era förfäder! För dem predikade de tidigare profeterna: Så säger härskarornas Herre: ’Vänd om från era onda vägar och era onda gärningar.’ Men de lyssnade inte och brydde sig inte om mig, säger Herren. 5Var är era förfäder nu? Och profeterna? Lever de för evigt? 6Mina ord och mina förordningar, som jag gett befallning om genom mina tjänare profeterna, nådde ju era förfäder. Då vände de om och sa:

’Så som härskarornas Herre har beslutat att göra med oss, i enlighet med vad våra levnadssätt och våra gärningar har förtjänat, så har han också handlat med oss.’ ”

Mannen bland myrtenträden

7Den tjugofjärde dagen i elfte månaden, i månaden shevat, av Dareios andra regeringsår,[b] kom Herrens ord till profeten Sakarja, son till Berekja och sonson till Iddo:

8Jag såg en syn om natten, och där var en man som red på en röd häst. Han stod bland myrtenträden i ravinen. Bakom honom stod röda, bruna[c] och vita hästar.

9Jag frågade: ”Vad är dessa för något, herre?”

Ängeln som talade med mig svarade: ”Det ska jag visa dig.”

10Mannen som stod bland myrtenträden sa: ”Herren har sänt dem för att färdas över jorden.”

11De sa då till Herrens ängel som stod bland myrtenträden: ”Vi har färdats över hela jorden, och där är det lugnt och stilla.”

12Då svarade Herrens ängel: ”Härskarornas Herre, hur länge ska du dröja med att förbarma dig över Jerusalem och Juda städer? Du har nu varit förbittrad på dem i sjuttio år.” 13Herren gav ängeln som talade med mig ett svar med goda och tröstande ord.

14Då sa ängeln som talade med mig: ”Ropa ut: Så säger härskarornas Herre: ’Min lidelse är stark för Jerusalem och för Sion. 15Men jag är mycket vred på de självsäkra folken, för medan min vrede ännu inte var så stor, gjorde de det onda ännu värre.’

16Därför säger Herren: ’Jag har vänt tillbaka till Jerusalem i barmhärtighet. Mitt tempel ska byggas där, säger härskarornas Herre, mätsnöret ska dras över Jerusalem.’

17Ropa igen: Så säger härskarornas Herre: ’Mina städer ska åter flöda över av det goda. Herren ska åter trösta Sion och åter utvälja Jerusalem.’ ”

Fyra horn och fyra smeder

18Jag lyfte blicken och fick se fyra horn[d]. 19Jag frågade ängeln som talade med mig: ”Vad är dessa för något?”

Han svarade: ”De är de horn som har skingrat Juda, Israel och Jerusalem.”

20Sedan visade Herren mig fyra smeder. 21Jag frågade: ”Vad har dessa kommit för att göra?” Han svarade: ”Där är de horn som skingrade Juda så att ingen orkade lyfta sitt huvud. Men nu har dessa kommit för att sätta skräck i dem och slå av hornen på de folk som lyfte sina horn mot Juda land och skingrade dem.”

Notas al pie

  1. 1:1 I oktober-november 520 f.Kr.
  2. 1:7 Den 15 febr. 519 f.Kr.
  3. 1:8 Det hebreiska ordets betydelse är osäker.
  4. 1:18 Horn står för styrka och övermod.